Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Iversen, Kræsten - Iversen, Herbert - Iversen, Carl - Iversen, Johannes - Iversnæs, Wdellsborgs Hoved - Iwersson, Gottlieb - Iverus, Edvard - Iverus, Gustaf - Ives, Charles Edward
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVES
dan stafflibilderna med en förenklad kolorit,
gärna dominerad av ärggrönt, röja en
monumentalläggning, som fått sitt starkaste uttryck i
religiösa kompositioner samt i några
rörelse-och idéfyllda plafondmålningar för
Videnskaber-nes Selskab (”Prometheus rövar elden”) och
Christiansborgs Riddersal (”Kung Skjold”,
flankerad av ”Balder och Loke” och ”Nornorna
under Ygdrasil”, 1927—31). I. är representerad i
Nationalmuseum, Stockholm. — Litt.: Monogr.
av S. Rindholt (1937). H.Ge.
Iversen, Herbert Utzon, dansk filosof (1890
—1920), riktade i sitt huvudarbete ”To Essays om
vor Erkendelse” (1918) från deskriptiv-psykologisk
ståndpunkt en skarpsinnig kritik mot all
spekulativ filosofi. I. var f.ö. starkt politiskt intresserad,
ivrig socialist, tog anställning som mekaniker på
amerikanska verkstäder och skrev ”Amerikanske
Tilstande” (1920).
Iversen, Carl, dansk nationalekonom (f. 1899),
prof, i Köpenhamn 1939. I:s huvudarbete
behandlar de internationella kapitalrörelserna
(”As-pects of the international capitai movements”,
1935). och han har haft flera uppdrag som
rådgivare i internationella ekonomiska frågor åt
olika danska kommittéer, bl.a. i FN. I. har
redigerat ”Nationalekonomisk Tidsskrift” 1936—46.
Iversen, Johannes, dansk kvartärgeolog och
botanist (f. 1904), assistent vid Danmarks
Geo-logiske Undersögelse 1931, avdelningsgeolog 1938,
statsgeolog 1942; dr phil. 1936. Större delen av
I:s arbeten behandla problem inom n.v. Europas,
främst Danmarks, sen- och postglaciala
utvecklingshistoria. Hans botaniska synpunkter ha
verkat synnerligen befruktande på uppfattningen om
vegetationsutvecklingen under senkvartär tid, bl.a.
genom att han påvisat, att örtpollen äro säkrare
och känsligare ledfossil än skogsträdpollen.
Metodiskt är arbetet om sekundärt pollen som
felkälla vid pollenanalysen av grundläggande
betydelse för den klimathistoriska tolkningen av
polleninnehållet i de minerogena sedimenten från
Sydskandinaviens tundratid. Själv har I. lyckats
skapa en väsentligt fylligare bild av
naturförhållandena under denna tid, då sparsamma
arkeologiska fynd visa, att människan f-f.g. tog
skandinavisk mark i besittning. Att hon redan i
yngre stenålder blivit en faktor av geologisk
betydelse, visar I:s arbete ”Landnam i Danmarks
Stenålder” (1941), i det att svedjebruket satt
tydliga spår i vegetationsutvecklingen. Genom
kombination av pollen- och diatomacéanalys har I.
kunnat ge en detaljerad datering av den
postglaciala strandförskjutningen i Danmark.
Genom undersökningar av grönländska
torvlager-följder har I. kunnat leda i bevis, att
nordmännens grönländska kolonisation dukade under på
gr. av en klimatförsämring, som här innebar en
minskad nederbörd, kombinerad med ett akut
massuppträdande av larver av fjärilen Agro’tis
occuVta, vilka förhärjade betesmarkerna. Mhn.
Iversnæs, numera Wedellsborgs Hoved,
udde på Fyns v. kust mellan Middelfart och
Assens, bekant som den punkt, varifrån
danskarna sökte hindra Karl X Gustavs svenska armé
att efter tåget över Lilla Bält landstiga på Fyn.
Se vidare Bält, sp. 568.
Gottlieb Iwersson: Sekretär i gustaviansk stil, 1778.
Mästarstycke. Kungl. Husgerådskammaren.
Iwersson, Gottlieb, möbelkonstnär (1750—
1813), mästare i Stockholm 1778, kungl.
slottssnic-kare 1790. L arbetade till en början i anslutning
till den av Haupt införda stilen men övergick vid
mitten av 1780-talet till en mera självständig
utformning av sina möbler. All dekorering med
träinläggning slopades, och träet fick verka med sin
egen ådring, endast förhöjd av bronsbeslag. Hans
huvudverk tillhöra offentliga samlingar:
mästerstycket, en sekretär för Gustav III, på Kungl.
slottet, skrivbyråar i Nationalmuseum och
Nordiska museet, bord i Röhsska konstslöjdmuseet
och Malmö museum. — Litt.: E. Fischer, ”G. I.”
(1916). E.F.F.
IveTus, Johan Edvard Danielsson, botanist
(1846—1922), med. fil. kand, i Uppsala 1874,
lärare vid Linköpings högre allm. lärov. 1877—86,
bosatt i Finland från 1887, föreståndare för
Lovisa stads historiska och konstindustriella
museum 1905. Bland I:s botaniska skrifter märkes
”Beskrifning öfver Västmanlands fanerogamer och
thallogamer” (1877).
IveTus, Gustaf Herbert, skolman (f. 12/«
1889), fil. dr i Uppsala 1925 (”Hertig Karl av
Södermanland, Gustav III:s broder”), adjunkt
vid Uppsala lärov. 1919, lektor där 1929, rektor
vid Skara lärov. 1927 och vid Bromma lärov.
1934. I. var medl. av 1940 års skolutredning och
har särsk. verkat för skolidrottens främjande,
bl.a. som ordf, i Stockholms skolidrottsförbund
sedan 1936, som v. ordf, i Sveriges skolungdoms
gymnastik- och idrottsförbund sedan 1938 och som
styrelseled. av Skidfrämjandet sedan 1943. E.Bng.
Ives [äi’vz], Charles Edward, amerikansk
tonsättare (f. 1874), graduerades vid Yale Univ.
— 909 —
— 910 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
