Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jaguar - Jaguarundi - Jahan (mansnamn) - Jahan (stormogul) - Jahangir - Jahja - Jahja ibn Hamid ad-din - Jahn, Gösta - Jahn, Friedrich Ludwig - Jahn, Otto - Jahn, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAGUARUNDI
Jaguar.
når en längd av 2,5 m, varav c:a 75 cm komma
på svansen. Den förekommer från Patagonien upp
till s. Nordamerika och lever i skogsområdena
längs floderna samt i det höga gräset på pampas.
Den jagar mest under morgon- och
kvällstimmarna och angriper alla slags däggdjur upp till en
hästs storlek, varför den kan anställa en betydande
skada. Honan föder 2—3 ungar. Y.Ln.
Jaguarun’di, Felis yaguarun’di, art av kattsläktet,
förekommer i Amerika från Mexico till Argentina.
Färgen är svartaktigt gråbrun, kroppslängden 50
cm, vartill kommer nästan lika mycket på svansen.
Boghöjden är emellertid blott 35 cm, varför
kroppsformen är mårdliknande. J. lever helst i
utkanten av skogarna och är mindre nattlig än sina
släktingar. Jaktsättet påminner om kattens, och
rovet utgöres av möss, agutis, unga kaniner och
fåglar.
Jahan, mansnamn, se Johan.
Jahan, indisk stormogul, se Schah Djahan.
Jahangir, indisk stormogul, se Djahangir.
Jahja, Harun ar-Raschids uppfostrare, vesir, se
Barmakiderna.
Jahja ibn Hamid ad-din, imam av Jemen (1876
—1948), härstammade från al-Hasan ibn Ali och
efterträdde 1904 sin fader som schiitisk imam i
Jemen. J. reste sig flera gånger mot turkarna och
försökte mellan striderna förgäves förhandla sig
till oberoende. Dock stödde han Turkiet både
under tripoliskriget och 1 :a världskriget.
Därefter bemäktigade han sig San’ä och 1925 Hudaida
samt s. Asir. Genom krav på hela Asir råkade
han i konflikt med Abd-al-Aziz III men slöt efter
ett kort krig 1934 en vänskapspakt med denne. Han
associerade sig i viss grad med det fascistiska
Italien men bröt med axelmakterna 1943. J., en
högt begåvad politiker men girig och misstänksam
despot, mördades tills, med två söner i febr. 1948
av en usurpator, som i mars s.å. störtades av J:s
son Saif al-Islam Ahmad. S.Br.
Jahn, Gustaf (Gösta) Adolf Fredrik,
tonsättare (f. 14/s 1895), studerade vid
Musikkonserva-toriet i Stockholm samt senare för I. Philippe i
Paris och W. Fischer i Berlin. J. har framträtt
som konserterande pianist och organist (bl.a. vid
upprepade tillfällen i Stockholms stadshus). Bland
hans kompositioner må nämnas 2 symfonier,
pianokonsert, 3 stråkkvartetter och en pianokvartett.
Jahn, Friedrich Ludwig, tysk patriot
och gymnast (1778—1852). Utgången från ett
brandenburgskt prästhem studerade J. vid flera
univ.; någon akademisk examen avlade han dock
aldrig. Under den preussiska resningen mot
Napoleon rycktes han med av den patriotiska
stormvågen. Ett uttryck för sin dröm om ett nytt,
enat Tyskland, grundat på en sund och härdad
ungdom, gav J. i skriften ”Deutsches Volkstum”
(1810). Liksom den i Sverige ung. samtidigt
framträdande P. H. Ling såg J. i stärkande
kroppsövningar, helst utomhus, det yppersta
medlet för danandet av en fosterländskt kännande
ungdom. Sina första Zurn-övningar ledde J. 1811
på Hasenheide nära Berlin. När Lützowska
jägarkåren bildades, ingick J. däri som frivillig.
Efter freden sökte han bygga ut sitt system,
som han framlade i
”Deutsche Turnkunst”
(1816; jämte E.
Eise-len). Genom sin
medryckande entusiasm
vann J. stort inflytande
på ungdomen
{”Turn-vater Jahn”). När
emellertid
jenastuden-terna i hans anda
bildade ett förbund {die
Burschenschaft), som i
sina politiska
manifestationer gjorde sig
skyldigt till en del
ungdomliga
överdrif
ter, ingrep regeringen. J. häktades 1819 som
revolutionär demagog, satt fängslad till 1825
och hölls under polisuppsikt till 1840. Detta
martyrskap gjorde honom givetvis ej mindre
populär, men när han vid 70 års ålder invaldes i
Frankfurtparlamentet, visade han sig som en av
de mest konservativa och miste mycket av sin
folkgunst. Om J :s direkta politiska insats ej var
synnerligen stor, har dock hans hänförelse för
fysisk fostran satt djupa spår i tysk och
österrikisk kultur. För att nå sitt mål att stärka
landets värnkraft genom ungdomens härdande i
folkliga idrotter valde han övningar, som kunde
tilltala ungdomens dådkraft och entusiasm (ss.
löpning, hopp, klättring, kast, dragkamp, bärning,
brottning, balansgång, spring- och bollekar,
vol-tige på häst, fäktning, skjutning, simning samt
övningar på räck och barr). Tankar på kroppens
metodiska utbildning torde för honom, i mots.
till förhållandet med P. H. Ling, ha trätt mera
i bakgrunden. J:s ”Werke” utkommo i 2 bd 1883
-—87. — Litt.: Biogr. av L. G. Ricek (1923) och F.
Eckardt (1924). A.Bd;O.Kgh.
Jahn, Otto, tysk filolog (1813—69), prof, i
Greifswald 1845, i Leipzig 1847, i Bonn 1855. J.
utgav bl.a. grundläggande textuppl. av Persius (1843),
Censorinus (1845) och Juvenalis (1851), dessutom
en beskrivning av Ludvig I:s av Bayern
vassamling (1854), ”Biographische Aufsätze” (1866) samt
en biogr. över Mozart (4 bd, 1856—59; 4 bearb.
uppl. av H. Deiters 1905—07).
Jahn, Gunnar, norsk ekonom och statistiker
— 955 —
— 956 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
