Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Japan - Försvarsväsen - Vapen och flagga - Mått och vikt - Mynt - Finanser - Bankväsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JAPAN
jämte ett nät av mindre stödjepunkter utbyggts
på Formosa och Riu-kiu-öarna. — Under 2:a
världskriget deltogo i huvudsak endast
luftvärns-anläggningarna i strid i samband med de
allierade flyganfallen mot J. Efter kapitulationen
1945 har J. förbjudits uppföra befästningar.
Ockupationen. De amerikanska trupper,
som hösten 1949 höllo J. ockuperat, utgjorde o.
130,000 man, indelade i bl.a. 4 divisioner. Av
flygstridskrafter funnos över 1,000 flygplan, fördelade
på 2 tunga och 2 lätta bombflottiljer, 7 jakt-, 2
spanings-, 2 transport- och 1 väderflottilj samt 2
förbindelse- och 3 räddningsdivisioner.
Personalstyrkan var o. 40,000 man. Vissa japanska
flygfält ha ombyggts och utvidgats för att kunna ta
emot såväl reaktionsplan som de största
bombplanen. S.E.B.;Bg;Hm;F.Nm.
Vapen och flagga. Vapen: stiliserad
krysante-mum i guld med 16 blad. — Flagga:
Handelsflaggan är vit och i mitten
belagd med en röd skiva
(sol), symboliserande den
uppgående solens land,
örlogs-flagga = handelsflaggan, med
16 strålar utgående från
skivan. Se färgpl. vid Flagga.
Mått och vikt. Sedan 1921
är metersystemet infört men
blir ej obligatoriskt förrän 1958 och har
ännu ej utträngt det gamla inhemska systemet.
Av dess enheter, ofta med decimalindelning,
nämnas alnmåttet 1 shaku = 0,303 m, 1 cho = 360
shaku = 109 m, 1 ri = 36 cho = 3,927 m, 1 momme
= 3,75 g, 1 kin = o,6ooo kg; 1 koku = 1,80391 hl.
Mynt. J:s äldsta mynt, sen*, av koppar med
hål i mitten efter kinesisk förebild, härröra från
början av 700-talet. Sedan denna myntning i
mitten av 900-talet upphört, utgjordes J :s
betalningsmedel till stor del av efterbildningar av
likartade kinesiska mynt. Vid slutet av 1500-talet
återupptogs den inhemska myntningen och kom
nu i mots. till den kinesiska att jämte kopparmynt
av den gamla typen jämväl omfatta mynt av guld
och silver i olika valörer, efter finvikten
beräknade till skiftande antal riyo. Dessa mynt hade
formen av långa, platta planser el. barrer,
försedda med mindre stämplar och ofta med
signaturer i bläck. 1871 inrättades myntväsendet
efter moderna linjer, grundat på
dubbelmyntfot med i yen = 1,5 g guld el. 24,2606 g silver
som enhet. Guldmyntfot infördes 1897 med 1 yen
= 100 sen = 1,000 rin = 0,75 g guld = 1,86 kr som
enhet. Myntningen har tidigare omfattat i guld
20, 10 och 5 yen, i silver 50 och 20 sen, av nickel
10 och 5 sen samt av brons 1 och V2 (5 rin) sen.
I dec. 1931 suspenderade J. guldmyntfoten. Efter
2:a världskriget ha utgivits av aluminiumbrons 50
sen, av aluminium 10 och 5 sen samt av zink
1 sen. N.L.R.
Finanser. Fram till 1940 var J:s skattesystem
relativt primitivt. Huvudparten av
skatteinkomsterna erhölls genom för jordbrukarna mycket
tryckande fastighetsskatter samt skatter på
konsumtionsvaror. Inkomstskatten var låg. 1940
infördes en komplicerad inkomstskatt, efter
franskt mönster bestående av en rad
proportionella cedulärskatter, som utgingo med olika
ta
riff på skilda slag av inkomster, samt ovanpå
dessa en progressiv tilläggsskatt. För löntagare
uppbars skatten av arbetsgivaren i samband med
att lönen utbetalades. Självdeklaration förekom
sällan, utan skatten bestämdes direkt av
taxeringsmyndigheterna. Dessutom påfördes bolagen
en särskild krigskonjunkturskatt. Detta
skattesystem visade sig dock vara för osmidigt och
svåradministrerat för att kunna möta de krav,
som kriget ställde på statens finanser. 1944 voro
skatteinkomsterna sålunda ej i stånd att täcka
mer än 26,9% av statens utgifter, och 1945 och
1946 hade denna siffra fallit till 16,6, resp. n,i°/o.
Till följd härav steg statsskulden under kriget
från 35 till 161 milliarder yen, medan den
cirkulerande sedelmängden ökades från 5 till 20
milliarder yen. Resultatet härav blev en stark
inflation. 1947 genomfördes under amerikansk
ledning en vittgående skattereform, som i vissa
avseenden gjorde J:s skattesystem till det
effektivaste i världen. För att bryta trusternas
och storfinansiärernas makt genomfördes en
engångsskatt på förmögenhet, vars tariff
kulminerade vid 90%. Taxeringen till denna grundades
på självdeklaration, och för att hindra, att för
låga värden uppgåvos, fick staten rätt att överta
deklarantens tillgångar till det taxerade värdet.
Japanska staten hade under kriget visat stor
frikostighet, när det gällde att åtaga sig att
ersätta krigsskador, som dess undersåtar lidit.
Huvudparten av de krav på staten, som härigenom
uppkommo, konfiskerades genom en särskild
skatt. Inkomstskatten gjordes enhetlig och
progressiv mellan 20 och 8o°/o. Självdeklaration
med straff för falskdeklaration — det sistn. var
tidigare okänt — infördes. Skatten avdras i
regel i samband med inkomstens förvärvande. I
fall, där detta ej är möjligt, sker deklaration 4
ggr om året. Aktiebolagsskatten utgår efter 4
faktorer: inkomst, bolagets tillgångar,
konjunkturvinst och återburet kapital. Konsumtionsskatten
på lyxvaror ökades, medan den nedsattes på
nödvändighetsvaror. Fastighetsskatten omlades till
att främst träffa egendom, som ej skadats genom
kriget. Genom dessa reformer försköts
beskattningen i progressiv riktning på ett sätt, som
avsåg att underlätta J:s demokratisering. Under
budgetåret 1947/48 beräknades skatteinkomsterna
uppgå till 414 milliarder yen, varigenom de
skulle kunna täcka budgetens utgifter. På gr. av
de stora deficiten under 1946 och 1947 hade
statsskulden likväl 1/u 1948 vuxit till 238 milliarder
yen. 1948 efterskänktes de krigsskadestånd, vilka
pålagts J. Kommunernas utgifter bekostas dels
med tillägg till statsskatterna, dels också med
direkta statsbidrag. C.Wr.
Bankväsen. Först under senare delen av
1800-talet fick J. sitt penningväsen ordnat efter
moderna linjer. Efter förebild av det amerikanska
nationalbanksystemet antogs 1872 en
banklagstiftning, i enlighet med vilken fyra banker
omedelbart grundades; antalet sedelbanker ökades raskt
och var inom få år 180. Detta hade till följd, att
sedelcirkulationen växte mycket hastigt och
framkallade allvarliga penningkriser. Tanken på en
centralbank med sedelmonopol började allmänt
omfattas, och 1882 upprättades efter europeiskt
— 1069 —
— 1070 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
