Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. Johan Sobieski (konung av Polen) - 1. Johan I, den store (konung av Portugal) - 2. Johan II, den fullkomlige (konung av Portugal) - 3. Johan III (konung av Portugal) - 4. Johan IV (konung av Portugal) - 5. Johan V (konung av Portugal) - 6. Johan VI (konung av Portugal) - 1. Johan den ståndaktige (kurfurste av Sachsen) - 2. Johan Fredrik den ädelmodige (kurfurste av Sachsen) - 3. Johan Georg I (kurfurste av Sachsen)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHAN
vid Hotin 1673,
till-vunno J. en sådan
popularitet, att han
1674, om än med stöd
av medhavda trupper,
kunde genomdriva sitt
val till konung. 1676
måste J., dåligt
understödd av
polackerna, sluta en
oförmånlig fred med
turkarna. I början slöt han
sig i utrikespolitiken
nära till Frankrike
och intog därför även
mot Sverige en vänlig hållning. Lamt
understödd av Ludvig XIV i sina försök att stärka
konungamakten närmade sig dock J. sedan
kejsaren, slöt 1683 förbund med denne mot
turkarna och tog en ärofull del i Wiens befrielse s.å.,
om han än ej torde böra tillerkännas hela äran
därför. Missnöjet i landet och uteblivandet av
större framgångar i kriget förbittrade J:s sista
år. PS.
Portugal. 1) Johan (port. Joäo) I, den s t
o-r e, konung (1357—1433), naturlig son till Peter
I, urspr. ordensmästare av Avizorden, ställde sig
efter brodern Ferdinand I:s död i spetsen för
motståndet mot änkedrottning Leonore Telles, som
hävdade sin dotter Beatrix’ och dennas gemål
Johan I:s av Kastilien arvsanspråk. 1383 blev J.
riksföreståndare, 1385 valdes han, efter att ha
tillbakavisat en kastiliansk invasion, till kung. Han
stödde nu Johan av Gaunts anspråk på Kastilien
och låg i ett långvarigt krig med denna makt.
1415 erövrade han Ceuta från araberna. I sin
inre politik stödde sig J. särsk. på städernas
bor-gerskap. På alla områden utvecklade J. och hans
kansler Joäo das Regras en livlig verksamhet, bl.a.
för att förbättra rättsväsendet och utveckla
Portugals handel — ett syfte, som befrämjades av
J:s son Henrik Sjöfararens expeditioner längs
Afrikas kust. B.
2) Johan II, den fullkomlige, konung
(1455—95), son till Alfons V, som han 1481 följde
på tronen. J. var en begåvad och kraftig furste,
som undertryckte stormannasammansvärjningar
och gynnade borgarståndet. Han bekämpade
mo-rerna och främjade upptäcktsfärderna till Afrikas
v. kust.
3) Johan III, konung (1502—57), son till
Emanuel den store, konung 1521, gynnade
vetenskaperna och kyrkan, vari han sökte sitt förnämsta
stöd, införde inkvisitionen och var intresserad av
den portugisiska kolonisationen, särsk. i Brasilien.
4) Johan IV, konung (1604—56), urspr.
hertig av Braganza, en ättling av det gamla
portugisiska kungahuset, gjorde 1640 uppror mot det
spanska väldet, utropades till Portugals konung,
besegrade 1644 spanjorerna vid Montijo och
återvann 1654 Brasilien genom ett krig med
Nederländerna.
5) J o h a n V, konung (1689—1750), konung
1706. En svag regent i det inre anslöt sig J. i sin
yttre politik till England. J. erhöll av påven titeln
”allra trognaste konung”.
6) Johan VI, konung (1769—1826). J. blev
regent från 1792 för sin sinnessjuka mor Maria
och konung 1816. När J. 1807 vägrade avbryta
förbindelsen med England, lät Napoleon förklara
huset Braganza avsatt och besatte Portugal; J.
och hovet begåvo sig till Brasilien, där J.
kvar-stannade även efter Portugals befrielse 1808. Mot
det regentskapsråd, som styrde i Portugal, utbröt
1820 en revolution; cortes sammankallades, antog
1821 en ny författning men förklarade sin lojalitet
mot J. Denne återvände nu till hemlandet — som
följd härav förklarade Brasilien sig 1822
självständigt under J:s son Pedro I — och antog den
nya författningen. Den återkallades dock 1823
efter en reaktionär kupp, ledd av J:s maka
Car-lota och son dom Miguel. En av dessa företagen
kupp mot J. misslyckades 1824. Först 1825
försonade han sig med Pedro I och erkände honom
som kejsare av Brasilien, då det samtidigt
stipulerades, att Portugals och Brasiliens kronor ej
vidare skulle få förenas. Då J. dog utan att ha
ordnat tronföljarfrågan, kom hans bortgång att
följas av svåra tronstrider i Portugal. B.
Sachsen. 1) Johan (ty. Johann) den
ståndaktige, kurfurste (1468—1532), efterträdde 1525
sin broder Fredrik den vise, uppträdde med stor
kraft mot de upproriska bönderna och
organiserade den sachsiska landskyrkan, övertygad
anhängare av reformationen var han bland
furstarna dennas ledande kraft jämte lantgreven Filip av
Hessen i kampen mot Karl V; han undertecknade
den berömda ”protesten” på riksdagen i Speier
1529 och bildade 1531 ”schmalkaldiska
förbundet”*. H.Bg.
2) Johan Fredrik (Johann Friedrich) den
ädelmodige, kurfurste (1503—54), blev
kurfurste 1532, var en varm anhängare av Luthers
läror och en av
ledarna för schmalkaldiska
förbundet. Som
statsman var han föga
framstående, hans
okloka uppträdande mot
Morits av Sachsen
förberedde dennes
avfall till kejsaren, och
hans obenägenhet att
uppträda offensivt mot
rikets överhuvud blev
vid krigsutbrottet 1546
till stor nackdel för
protestanterna.
Slagen och fången vid
Mühlberg 1547 måste J., som miste
kurvärdigheten, avstå nästan hela sitt land till Morits
men vägrade hårdnackat att göra eftergifter på
det religiösa området. Först 1552 frigavs han. De
områden han fått behålla, utgjorde sedan de
er-nestinska furstendömena i Thüringen. — Litt.: G.
Mentz, ”Johann Friedrich der Grossmütige” (3 bd,
1903—08). PS.
3) Johan Georg I, kurfurste (1585—1656).
Kurfurste vid den äldre brodern Kristian II:s död
1611 blev J. genom sin ställning en av
förgrundsfigurerna i trettioåriga kriget, ehuru varken
begåvning el. karaktär berättigade honom därtill.
Tröghet och kortsynthet, stor svaghet för jaktens och
bägarens nöjen jämte benhård luthersk ortodoxi
— 1239 —
— 1240 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
