Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Johansson, Albin - Johansson, Birger - Johansson, Elsa - Johansson, Viktor - Johansson, 1. Adolf - Johansson, 2. Gustaf (författare) - Johansson, Ivar - Johansson, Gotthard - Johansson, Gustaf - Johansson, Ronny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHANSON
gynnsamma utveckling, som den svenska
kooperationen genomgått under de senaste
årtiondena, anses till betydande del vara J :s förtjänst.
Han har även nedlagt ett energiskt arbete på
att förmå de enskilda föreningarna att stärka sin
ekonomi genom ordnad bokföring, kontanthandel
och tillräckliga fondavsättningar. J. har visat
stort intresse för nordiskt och internationellt
ekonomiskt samarbete
och är bl.a. sedan
1919 led. av styrelsen
för Internationella
kooperativa alliansen
och sedan 1932 ordf,
i den nordiska
parti-handelsorganisationen
Nordisk
andelsfor-bund, vilken bildades
1918 på J :s initiativ.
Bland offentliga
uppdrag, som kommit J.
till del, märkas
ordförandeskap i
styrelsen för Kungl.
tea
tern 1933—40, i Svenska uppfinnareföreningen
sedan 1940. i Centralkommittén för det frivilliga
försvarsarbetet sedan 1944 och i Svenska
institutet sedan 1946. J. har utg. ett flertal skrifter
i kooperativa och ekonomiska ämnen. — Litt.: S.
Apelqvist, ”Människor kring en idé” (1945). A.E.
Johansson, Per Birger, diplomat (f. 3/n 1887),
inträdde 1911 i den konsulära karriären och blev
1923 konsul och chef för arvs- och
ersättnings-byrån på Utrikesdep:s rättsavd., legationsråd i
Moskva 1927, utrikesråd och chef för
personaladministrativa avd. 1931, var led. av Utrikesdep:s
antagningskommission 1931—35, sändebud i Riga,
Reval och Kovno 1935—40, chef för Utrikesdep:s
avd. för tillvaratagande av vissa krigförande
makters intressen (avd. B) 1941—47. Sedan 1948
är J. sändebud i Belgrad. Th.
Johansson, Elsa Amalia, politiker (f. 23/3
1888), väverska i Norrköping 1915—33, har länge
varit de socialdemokratiska kvinnornas främsta
namn i Östergötland, sedan 1931 ordf, i
östgöta-distriktet av Sveriges socialdemokratiska
kvinnoförbund, led. av A.k. sedan 1937, led. av 2:a
lagutskottet sedan 1949, har tillhört ett flertal
kommittéer och utredningar m.m., bl.a.
arbetstidsut-redningen 1947. J. genomgick 1931 Elisabeth
Tamms medborgarskola på Fogelstad.
Johansson, Johan Viktor, biblioteksman (f.
22/i2 1888), fil dr i Göteborg 1927 (”Études sur
Denis Diderot”), 2:e bibliotekarie vid Göteborgs
stadsbibl. 1919, i:e sedan 1930; sekr. vid
Göteborgs högsk. sedan 1922, i Vetenskaps- och
vitterhetssamhället sedan 1938. J. har bl.a. lämnat
värdefulla bidrag till den svenska
1700-talspres-sens historia i ”Extra Posten 1792—1795” (2
bd, 1936) och i ”Försvar för boksamlaren” (1943)
samt i de av J. red. ”Bokvandringar” (1945) och
”Svenska bibliotek” (1946) med lärdom och smak
förfäktat bibliofila intressen. C.
Johansson. 1) Adolf Fredrik J., författare
(1889—1934), red. för ”Oskarshamns tidn.”, utgav
diktsaml. ”Varselnätter och gryningsvägar” (1915),
romanerna ”De röda huvudena” (1917), som blev en
stor succé, ”Pukes dal” (1919), ”Stridskamraterna”
(1922) och ”Smyckena i djupet” (1926) samt
novell-saml. ”Sömngångaren” (s.å.).
2) Gustaf Henrik J., den föreg:s bror,
författare (1891—1925), en ursprunglig vildmarkspoet,
utgav diktsaml. ”Jägarvisor och
landsvägsballa-der” (1913) och ”Synerna” (1922) samt bl.a.
romanerna ”Det röda skenet” (1920) och ”Syskonen
Holt” (1923).
Johansson, Ivar Arnold, filmregissör (f. ^/n
1889). J. kom 1916 till filmen som textförf. och
klippare. 1918 blev han medarbetare i den
nybildade tidskr. ”Filmvärlden” (sedermera
”Filmjournalen”), återvände sedan till filmen, nu som
manu-skriptförf., regiassistent och reklamchef, och
började småningom själv regissera kort- och
reklamfilmer. 1929 gjorde han sin första långfilm,
”Rågens rike” (efter Jarl Hemmer). Under 1930-talet
regisserade J. några lustspel, omväxlande med
värdefullare filmverk, ss. ”Hälsingar”,
”Bränningar”, ”Storm över skären” (efter Albert
Engström) och ”1 nöd och lust”. Från 1941 gjorde
han i rask följd några filmer med sociala motiv,
ss. ”Tänk om jag gifter mig med prästen”, ”Gula
kliniken” och ”Ta hand om Ulla”. Vidare märkas
hans brett och folkligt upplagda bygdeskildringar
från Norrland, särsk. från hemtrakten
Hälsingland, i filmerna ”Skogen är vår arvedel”, ”Livet
i finnskogarna”, ”Ådalens poesi”,
”Marknadsafton”, och ”Långlasse i Delsbo”, nästan samtliga
med litterära underlag. J:s bondefilmer
kännetecknas av en färgrik och mustig miljö och en
storslagen naturskildring. B.Hgn.
Johansson, Anders Gotthard, skriftställare
och konstkritiker (f. 8/s 1891), fil. kand, i
Stockholm 1918, var konstanmälare i olika tidn. 1918
—30 och har sedan 1930 varit knuten till ”Svenska
dagbladet”. J. var en av de första svenska
kritiker, som målmedvetet upptogo funktionalismens
problem, och den som kraftigast kämpade för
dess sak, sedan han 1929 under en resa till
Tyskland och Paris fått upp ögonen för den nya
arkitekturens sociala vilja och dess skönhetsvärden.
Funktionalismens talan förde han i ”Svenska
dagbladet” samt i ”Funktionalismen i verkligheten”
(1931). Inom Svenska slöjdföreningen har J.
gjort en väsentlig insats, och han var
initiativtagare till utställningarna ”Fritiden” i Ystad 1936
och ”Bo bättre” på Guldhedsområdet i Göteborg
1945. Som konstrecensent har han särsk.
uppmärksammat 30-talskolorismen. J. har bl.a. utg.
"Helene Schjerfbecks konst” (1940) och ”Kritik”
(1941), ett urval av tidigare tidningsartiklar. S.Re.
Johansson, Gustaf Henrik, författare (1891—
1925), se ovan sp. 18.
Johansson, Ronny Irene, dansös, dans- och
teaterpedagog (f. 7/s 1891). J., som är född i Riga,
studerade för Olga Raphael och Anna Norrie i
Stockholm och H. Kröller i Dresden och
fortsatte sedan sin utbildning i bl.a. Tyskland,
Österrike och USA. 1916 hade hon sitt första
framträdande i Wiesbaden och uppträdde s.å. i
Stockholm, varefter hon företog framgångsrika turnéer
över stora delar av Europa. Sin största
berömmelse har hon vunnit vid turnéer i USA 1925,
1938 och 1939, varunder hon samtidigt verkade
— T7 —
— 18 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
