Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Bull - Johnsen, Henrik Philip - Johnsen, Oscar Albert - Johns Hopkins University - Johnson och Johnsson - Johnson, Eric - Johnson, 1. Axel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHNSON
John Bull får en lektion i patriotism.
ende kontrapunktiker och har efterlämnat bl.a.
orgelverk (6 fugor), kammarmusik, ett par sinfonior
och ”24 oder”. G.M.
Johnsen, Oscar Albert, norsk historiker
(f. 1876), fil. dr 1906 (”De norske stænder ...
1537—1661”), 1911 doc., 1913 prof, i historia vid
Kristiania univ. Bland J:s skrifter märkas
”Bohuslens eiendomsforhold indtil omkring freden i
Roskilde” (1905), ”Hannibal Sehesteds
statholder-skab” (1909), ”Norges bönder” (1919, 2 opl.
1936), ”Noregsveldets undergång” (1924),
”Töns-bergs historie. 1. Middelalderen” (1929),
”Norwe-gische Wirtschaftsgeschichte” (1939).
Johns Hopkins University [jånz’ håp’kinz [-joni-va’siti],-] {+joni-
va’siti],+} i Baltimore, Md., ett av USA:s
förnämsta univ., grundades 1876 genom en donation
av köpmannen Johns Hopkins (1794—1873) på
7 mill. $, som delades lika mellan univ. och ett
sjukhus. Till detta sjukhus, som är ett av de
bäst utrustade i USA, anknöts 1893 univ:s
medicinska avd. och 1918 avd. för hygien och
hälsovård, varigenom ett medicinskt
forskningscentrum uppstod, som är ett av de förnämsta i
världen. Även naturvetenskaplig forskning står
högt vid J., och 1946 fick grundforskningen ett
starkt stöd genom upprättandet av Institute
for C o-opera tive Research, finansierat i
samarbete mellan regeringen och industrien. Ett
laboratorium i tillämpad fysik har J. i Silver
Springs, Md. Genom inkorporering av Goucher
College 1911 fick J. en utmärkt lärarhögsk.
Kvinnliga studenter äga tillträde till de högre
studierna men ej till de egentliga collegekurserna.
Studentantalet utgjorde 1946/47 c:a 2,600, men
om studenterna vid kvällskurserna inräknas,
uppgår antalet till 5,850, därav 1,200 kvinnor;
lärar-antalet är 846; fonder 33 mill. S; univ.-bibl.
omfattar 750,000 bd. B.Pf.
Johnson och Johnsson. Dessa uppslagsord ha
sammanförts till e n artikelserie. Se även Jonson
och Jonzon.
Sp.
J., Amandus (f. 1877).... 28
Andrew (f. 1808).......... 37
August (f. 1873) .... 28
Axel (f. 1844)............ 26
Axel A:son (f. 1876) .. 27
Axel A:son (f. 1910).. 28
Douglas W. (f. 1878).. 39
Edwin Carl (f. 1884).. 40
Emil F. (f. 1864).... 28
Eric (f. 1838)............ 26
Eyvind O. V. (f. 1900) 34
Gisle C. (f. 1822).... 38
K. O. Harald (f. 1886) 29
Helge A:son (f. 1878) 27
Helge N. (f. 1912).... 36
Henry (f. 1867)........... 28
Henry S. (f. 1889).... 31
Herschel (f. 1891).... 40
Hiram W. (f. 1866).. 39
Hugh (f. 1882) ........... 40^
Sp.
J., Ivar V. (f. 1885)..... 29
James W. (f. 1871).. 39
Jive (f. 1891)............ 32
John Albert (f. 1861) 38
John P. (f. 1892) .. 32
Karl E. G. (f. 1891).. 32
Lasse (f. 1899)........... 33
Lionel P. (f. 1867).... 39
Louis A. (f. 1891).... 40
Martin E. (f. 1884).. 40
Mary (f. 1895)............ 33
A. Melker H. (f. 1903) 36
Mikael (f. 1860).......... 39
Pehr (f. 1873)............ 28
Per A. (f. 1898) .... 33
Samuel (f. 1709).......... 36
Van (f. 1916)............. 40
H. O. Wiking (f. 1878) 29
William Ernest (f.
1858) 38
Johnson, Eric, svensk-amerikansk tidningsman
(1838—1919), son till sektstiftaren Erik Jansson.
Efter att från 1864 ha utg. en engelskspråkig tidn.
i Galva (Illinois) grundade J. 1869 ”The Illinois
Swede” med delvis svensk text, snart helt
försvenskad under namnet ”Nya Verlden”. J. utgav
jämte C. F. Peterson ”Svenskarne i Illinois” (1880).
Johnson, i) Axel J., skeppsredare,
generalkonsul (1844—1910), född i Jönköping. J. kom
1862 till Stockholm och fick där anställning i en
sidenaffär. Han avancerade snabbt till inköpare
och skaffade sig affärsvana bl.a. genom utländska
inköpsresor. 1873 grundade J. en egen firma, A.
Johnson & co., för import av stenkol och koks.
Rörelsen växte snabbt, varvid det allt oftare
förekom, att hela fartyg befraktades. För att
erhålla returfrakter började J. även intressera sig
för exportaffärer i järn och trä, varvid han kom
i nära kontakt med svensk brukshantering, bl.a.
med Avesta bruk, i vilket han förvärvade ett
intresse. Tills, med övriga delägare grundade han
1883 Avesta jernverks ab., i vilket han blev
huvuddelägare 1904. I
syfte att göra sig mera
oberoende av
fraktmarknaden inköpte
han 1885 en ångare
om 900 t dw. och lade
härigenom grunden
till det av honom
1890 bildade Rederi-ab.
Nordstjernan. Under
utvecklandet av
nämnda företag frångick
han 1896 resolut det
inom svensk
rederinäring dittills rådande
bruket att inköpa se-
cond-hand-tonnage genom att placera en första
order för ett nybyggt fartyg (”Oscar II”, 5,500 t dw.)
för trafik mellan Oxelösund och Rotterdam. När
de norrländska malmfälten i början av 1900-talet
började exploateras, lät J. bygga ett antal större
malmfartyg. Som J:s största insats inom svensk
rederinäring kan betraktas upprättandet 1904 av
reguljär handelstrafik på routen Sverige—La Plata.
En dyl. linje hade länge utgjort ett svenskt
önskemål, varvid statliga subventioner ställts i utsikt
— 25 —
— 26 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
