Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jordbävning, jordskalv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JORDBÄVNING
Mercalli-Cancanis jordbävningsskala.
(Siffror inom parentes angiva ungefärliga motsvarigheter
i Forel-Rossis skala.)
i (i) Mikroseismiska rörelser; endast
instrumentelit påvisbara.
2 (2) Mycket lätt jordbävning; iakttages en-
dast av ett fåtal personer, vilka befinna sig i
byggnaders övre våningar.
3 (3) Lätt; som vagnsbuller; iakttages av ett fåtal per-
soner.
4 (4) Medelmåttig; klirrande och knackande; iakt-
tages av talrika personer inomhus, av ett fåtal i
det fria.
5 (5—6) Tämligen stark; sovande vakna, hängande
föremål komma i rörelse, enstaka föremål falla
omkull; iakttages i allm. av personer i rörelse
utomhus.
6 (7) Stark; större föremål falla omkull, rämnor i
tak, rappning faller av.
7 (8) Mycket stark; tunga husgeråd gå sönder,
lätta skador i byggnader, enstaka skorstenar falla
omkull.
8 (9) Förstörande; gapande springor i murar, en-
staka väggar falla omkull.
9 (10) Förödande; svåra skador, enstaka solida
byggnader rasa.
to (10) Tillintetgörande; talrika byggnader jämte
deras fundament förstöras.
11 (10) Katastrof; så gott som alla stenhus falla i
ruiner.
12 (10) Stor katastrof; varje människoverk förstöres.
På de runt omkring på jorden liggande
seismo-logiska stationerna inregistreras förutom
närskalven även de svaga s.k. fjärrbävningarna
(epicent-rums avstånd hos dem vanl. mer än 5,000 km),
deras ankomsttid, varaktighet, intensitet m.m.
medelst s.k. seismografer*
(jordskalvsmä-tare), som äro självregistrerande pendelinstrument
med en av urverk framdriven pappersremsa, på
vilken de av j. orsakade svängningarna
automatiskt uppritas, varvid ett s.k. seismogram
erhålles. För internationellt samarbete och
tillgodogörande av de seismologiska stationernas
iakttagelsematerial grundades 1904
Internationella seismologiska associationen
(fra. Association internationale sismologique),
omfattande flertalet kulturstater, bl.a. Sverige.
Genom sammanställning av diagrammen från olika
stationer kan lätt en j:s ursprungsort,
utsträckning, förlopp och orsak
fastställas. Att märka är,
att j.-härden,
hypo-centrum, alltid
befinner sig inne i själva
jordskorpan, vanl. på några
10-tal km djup under
jordytan, och det s.k. e p
i-centrum (ytcentrum),
den ort, där j. först och
starkast iakttages, är
beläget rakt ovanför
hypo-centrum. Då emellertid j.
i regel orsakas av
ryckvisa förskjutningar längs
långsträckta, djupgående
brottlinjer, blir
bävnings-härden i verkligheten en
större yta el. ett större
block av jordskorpan. De
av j. orsakade seismiska
rörelserna fortplanta sig
som elastiska vågor från
hypocentrum i alla
riktningar runt jordskorpan
och genom jordklotet, dels longitudinella (med en
hastighet i jordskorpan av c:a 5,5 km/sek), dels
långsammare transversella (c:a 3,2 km/sek).
Alltefter den växlande tätheten, inkompressibiliteten och
styvheten (rigiditeten) inom jordklotets olika
sfä-riska skikt (t.ex. jordskorpans varierande bergarter
och olika frekvens av sprickor) röra sig dessa vågor
med olika hastighet i krökta banor. I det typiska
seismogrammet för en fjärrbävning härleder sig
den första obetydliga fördarrningen av
longitudi-nalvågor med ringa amplitud, vilka passerat tvärs
genom jordklotet längs den till tiden kortaste
vägen. Den andra fördarrningen härrör från
trans-versalvågen. Först många minuter senare
inträder j:s kulminationsfas av hastigt ökade
svängningar, bestående av långa, sedermera korta
yt-vågor med gruppvis liten och maximal amplitud,
beroende på den olika vägen i jordskorpan.
Skalvvågorna kunna t.o.m. löpa runt jordklotet flera
gånger. De makroseismiska vågornas förstörande
kraft stegras med accelerationen, m.a.o. med
växande amplitud men avtagande våglängd
(period). Den senare ökas med avståndet från
skalvhärden, där den blott uppgår till V20 sek, och
skakningen kan där uppfattas som
ljudförnimmelse. Ett skalvs utbredning och styrka
åskåd-liggöres på en karta genom linjer, isoseister,
dragna genom punkter med samma intensitet. I
stort omge isoseisterna koncentriskt det i mitten
belägna, mest skakade området och epicentrum
men visa smärre, av jordskorpans varierande
byggnad betingade avvikelser. — Alltefter j:s
orsaker delas de i tektoniska el. d i s 1 o k
a-tionsskalv och vulkaniska el.
explo-sionsskalv. Seismisk betydelse sakna däremot
de s.k. instörtningsskalven, som lokalt
uppträda inom karsttrakter och annorstädes, där
berggrunden består av i vatten relativt lättlösliga
bergarter, ss. gips och stensalt. Härvid uppstå
håligheter, vilkas tak instörta.
Vulkanjordbävningar åtfölja explosionsartade, gasrika
vulkanutbrott och äro betr, skalvområdets utsträckning
De seismiska vågornas banor på olika djup genom jorden och de av dem
framkallade seismogramtyperna. Bantiderna, d.v.s. tiderna, som förgått från
ögonblicket för skalvet till de skilda impulsernas framträdande i seismogrammen, äro
angivna.
— 121 —
— 122 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
