Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kairo - Kairokonferenserna - Kaironeia - Kirouan - Kaisarion - Kaisarije - Kaiser, Frederik - Kaiser, Erich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAISER
brunnsorten Helwan mittemot det gamla Memfis
på andra nilstranden. I Masr el-’Atika finns en
berömd koptisk kyrka från 700-talet, Abu-Sarga.
Om K:s berömda moskéer se nedan. I en av
dem, al-Azhar*, är den muhammedanska
världens största högsk. inrymd. 1908 grundades Fuad
I:s univ. (10,065 studenter 1945/46), vartill
knutits flera sektioner för specialutbildning.
Astronomiskt observatorium och två stora
rundradiostationer. K. är säte för stormuftin samt flera
kristna patriarker och biskopar.
Man räknar i K. o. 250 moskéer. Araberna
upptogo här ganska snart efter erövringen från
den kristna byggnadskonsten det basilikala
ar-kadsystemet i hallform med flera skepp och stort
atrium; under senare medeltiden infördes det
centrala kupolsystemet. Mest betydande bland
de äldre är Amrmoskén (grundad 643) och Ibn
Tulun (876—79) samt Kalaun (med dyrbara
inventarier, träarbeten m.m.). I s. delen av staden
uppfördes från 1200-talet storartade moskéer samt
”kalifernas” och mamlukernas kupolkrönta
gravbyggnader (även de förstn. äro mamlukgravar).
Sultan Hassans moské från 1356—62 (se bild vid
Egypten, sp. 49) är den mest berömda. Vida
synlig, byggd inom det 1176 påbörjade Citadellet
vid foten av Gebel el-Muqattam är den av
marmor uppförda, av flera minareter flankerade
Muhammed Alis moské, färdig vid 1800-talets mitt.
— K., som har flera moderna monument, är en
av världens förnämsta museistäder. Främst står
centralmuseet för gammalegyptisk konst, som
bl.a. inrymmer de senare årtiondenas gravfynd,
däribland Tutanchamons skatter, och även
antikt klassiska och gammalkristna föremål. Ett
koptiskt museum finns vid den ovannämnda
kyrkan Abu-Sarga. Det nya muhammedanska
museet, som synnerligen omhuldas av den
nationalistiska rörelsen i Egypten, innehåller mycket
rika samlingar av keramik, metallkonst, textilier
m.m. — Industrien i K. är föga dominerande;
här må nämnas bomulls-, pappers-, siden-, läder-,
socker- och keramikindustrierna. En rätt
blygsam plats intar numera även konsthantverket.
Däremot blomstrar grosshandeln i särsk.
spannmål, bomull, socker och trävaror, men även i
hudar, elfenben och strutsfjädrar. I sht under
vintermånaderna råder här en mycket livlig
främ-lingstrafik. [I.Hm;E.W.]P.
Kairokonferensema. 1) En första konferens i
Kairo hölls 22/n—26/ii 1943, varvid främst
gene-ralissimus Chiang Kai-shek, premiärminister W.
Churchill och president F. Roosevelt deltogo.
Man enades om de följande krigsoperationerna mot
Japan (japanska regeringen hade kort förut gjort
trevare för separatfred med Kina). I en
kommuniké förklarades, att målet vore att helt
besegra Japan och frånta det alla sedan 1895 gjorda
erövringar. Sålunda skulle Kina återfå även
Formosa, och Korea skulle ”i sinom tid” bli en
självständig stat. Icke blott frågor i Fjärran östern
behandlades. Churchill pläderade för en utvidgad
offensiv i Medelhavet. Roosevelt vidhöll dock,
att den planerade invasionen i Västeuropa icke
finge fördröjas, och Churchill måste böja sig i
fråga om ”andra fronten” även vid mötet med
Stalin under den omedelbart följande Teheran-
Stadsmur och moské i Kairouan. Se även bild 23 å
pl. vid Afrika.
konferensen*. — 2) En ny konferens i Kairo
hölls 4/i2—®/i2 1943, varvid Churchill och
Roosevelt mötte turkiske presidenten Inönü och
utrikesministern Menemencoglu, främst på gr. av
att man vid Teherankonferensen hade beslutat
försöka få Turkiet med i kriget. De turkiska
statsmännen vägrade dock. S.Br.
Kaironeia, forntida stad, se Chaironeia.
Kairouan [fra. utt. -Qao’], arab. al-Kairawän,
stad i n. Tunisien, på en stäpp 50 km från
östkusten; 32,299 inv. (1946), araber och beduiner.
Järnväg förbinder K. med hamnstaden Sousse;
berömd tillverkning av mattor. K. är en av
islams heliga städer och en ryktbar vallfartsort
med 85 moskéer, den förnämsta Sidi Okbas moské
med en väldig tempelgård och materialet delvis
hämtat från romerska och bysantinska
byggnadsverk i Sousse och Kartago. K., som alltjämt
har helt orientalisk prägel, var vid den arabiska
erövringen huvudstad för hela Atlasområdet. P.
Kaisar’ion, hist., se Caesarion.
Kaisarije, stad i Turkiet, se Kayseri.
Kaiser [käi’-], F r e d e r i k, holländsk astronom
(1808—72), observatör vid observatoriet i Leiden
1826, direktor där 1837. Under K:s ledning
byggdes i Leiden ett nytt observatorium 1880. K. var
en av sin tids förnämsta observatörer; han ägnade
sig huvudsaki. åt mätningar av dubbelstjärnor och
undersökningar av planeterna.
Kaiser [kåi’zar], E r i c h, tysk geolog (1871—
1934), privatdoc. i Bonn 1897, prof, i geologi och
mineralogi i Giessen 1904, i allmän och tillämpad
— 541 —
— 542 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
