Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kaiser, Henry - Kaiser, Jacob - Kaiser-Frazer Corp. - Kaiser-Friedrich-Museum - Kaisergebirge - Kaiserslautern - Kaiserstuhl - Kaiserswerth - Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft - Kaiser-Wilhelm-Institut - Kaiser-Wilhelm-Kanal - Kaiser-Wilhelms-Land - Kaitumfallet - Kaitumjaure, Kaitumälv - Kai-öarna, Kei-öarna, Ewaböarna - Kaj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAJ
stålverk i Cleveland. — Kontrollen över K:s olika
intressen, vilka omspänna ett 25-tal olika
branscher, utövas av Henry J. K a i s e r Co., som
äges av K. själv jämte hans båda söner Edgar
och Henry j:r. — K:s storhet som
industriföretagare synes väsentligen sammanhänga med hans
utpräglade förmåga att snabbt kunna utvälja och
till sig fast knyta kompetenta medarbetare samt
vidare med hans tekniska fantasi och talang att
uppspåra ekonomiskt lönsamma projekt. I den
amerikanska populära föreställningen har K. blivit
till en halvt legendarisk symbol för den moderna
pionjärtyp, för vilken inga projekt äro för stora
el. svåra för att kunna genomföras. — Litt.: L.
Velie, ”The truth about H. K.” (i ”Colliers”, 10/8
1946) A.Lg.
Kaiser [kåTzar], Jacob, tysk politiker (f.
1893), före nazistregimen en av ledarna för den
kristliga fackföreningsrörelsen, tillhörde de aktiva
antinazisterna och deltog i sammansvärjningen
mot Hitler 1944. K. lyckades hålla sig dold i
Berlin, tills staden 1945 intogs av ryska armén,
och blev 1946 ledare för Kristligt demokratiska
unionen i den ryska ockupationszonen. Då han
motsatte sig den kommunistiska politiska
likriktningen, kom han i konflikt med
besättningsmak-ten, som i dec. 1947 försökte förmå honom att
själv avgå. Han vägrade men förbjöds att vidare
utöva politisk verksamhet i östzonen, varefter
partiet ställdes under ett av militärmyndigheterna
tillsatt direktorium. K. lämnade östzonen och
blev vid Västtyska förbundsrepublikens
grundande 1949 chef för ”östministeriet” i Adenauers
regering. S.Br.
Kaiser-Frazer Corp. [käi’za-fréi’za kåparéi’Jan],
Willow Run (inkorporerat i Nevada), USA,
grundades 1945 av H. Kaiser och Graham-Paige
Motors Corp. med ett ursprungligt aktiekapital av
5 mill. g. Kapitalet höjdes 1946 till 23 mill. $
genom en aktieemission. Finansieringen av
företaget har i övrigt skett genom lån, varav det
senaste (på 34,4 mill. $) beviljades av
amerikanska staten 1949. Sedan hösten 1945 förhyr K.
av amerikanska staten den bombplansfabrik, som
under kriget uppfördes vid Willow Run,
Ypsi-lanti, Michigan (nära Detroit). Sammanlagda
golvytan utgör c:a 250,000 m2. — De båda
vagntyper, som hittills ha tillverkats, Kaiser och
Frazer, äro i stort sett lika, den sistn. dock
något mera påkostad. Motorn är på 112 hk,
cylindervolymen 3,72 1, kompressionsförhållandet
(1949) 7,3: hjulbasen 3,14 m. Motorn tillverkas
av Consolidated Motors Corp. efter K:s
specifikationer. Bilexteriörerna ha ritats av
formgivaren Howard A. Darrin. Tillverkningen uppgick
1948 till o. 700 vagnar pr dag men har härefter
sjunkit. — Företaget började 1949 tillverka även
en billigare modell av stationsvagnstyp, ägnad
att öka efterfrågan. President för K. är Edgar
Kaiser, äldste son till Henry Kaiser. — Jfr
Frazer. A.Lg.
Kaiser-Friedrich-Museum [-[käi’zar-fri’drix-moze’-om],-] {+[käi’zar-fri’drix-moze’-
om],+} konstmuseum i Berlin, på n. spetsen av
Museumsinsel, uppfördes av E. v. Ihne 1898—
1904 i tysk-italiensk barockstil. I K. inrymmas
den tyska statens samlingar av persisk,
muhammedansk, koptisk och bysantinsk konst samt
eu
ropeiskt utomtyskt måleri och skulptur fram till
o. 1800. Särsk. rika äro saml. av italienskt,
flamländskt och holländskt måleri. Under ledning av
W. v. Bode, som även ordnade samlingarna, blev
K. sin tids förebildliga institution. Under 2:a
världskriget blev K. svårt bombskadat. A.
Kaisergebirge [kai’zargabirga], en grupp av de
nordtyrolska Kalkalperna, Österrike, mellan Inn
vid Kufstein och Grosser Ache, når i Ellmauer
Haltspitze 2,344 m ö.h.
Kaiserslautern [kaizarslåu’-], stad i bayerska
Pfalz, vid Lauter; 70,317 inv. (1939). Som
knutpunkt för viktiga härvägar och som säte för
Fredrik Barbarossas kejsarborg var K. berömt redan
under medeltiden. Det var fri riksstad 1276—
1417. Under 2:a världskriget led K. åtskilliga
skador, bl.a. blev Stiftskyrkan från 1200-talet
delvis förstörd. Här finnas många läroanstalter för
fackutbildning, museer och botanisk trädgård. K.
är knutpunkt på järnvägen
Saarbrücken—Lud-wigshafen och har livlig industri med
tillverkning av symaskiner, cyklar, möbler, tobaks- och
textilvaror. — Vid K. segrade 29/n—30/u 1793 och
2% 1794 preussarna över fransmännen. P.
Kaiserstuhl [kai’zarjtol], isolerad bergstrakt, som
oförmedlat höjer sig över Rhenslätten n.v. om
Freiburg; 557 m ö.h. K. uppbygges av starkt
me-tamorfoserade jurabergarter samt ungvulkaniska
lavor och tuffer. Berggrunden täckes merendels
av lössjord, som jämte det milda klimatet (K. är
Tysklands varmaste trakt med en årsmedeltemp.
av + io°) bildar grundvalen för en högt utvecklad
vinodling.
Kaiserswerth [kåizarsveTt], medeltida stad i
Rhenlandet, sedan 1929 en n. del av Düsseldorf*.
Kaiser-Wilhelm-Gesellschaft [kaPzor ... [-gazäl’-Jaft],-] {+gazäl’-
Jaft],+} se Max-Planck-Gesellschaft.
Kaiser-Wilhelm-Institut [kåi’zar ... -to’t], se
Max-Planck-Gesellschafc.
Kaiser-Wilhelm-Kanal [kai’zar-], se Kielkanalen.
Kaiser-Wilhelms-Land [kåi’zar ... lanf], se Nya
Guinea.
Kaitumfallet, se Luleälv.
Kaitumjaure, Kaitumälv, se Kalixälv.
Kai-öarna, Kei-öarna, Ewaböarna,
ögrupp bland Ostindiska öarna s.ö. om
Moluc-kerna och s. om v. Nya Guinea; 1,460 km2, 50,600
inv. K. bestå av 2 huvudöar, St. Kai el.
Noehoe-tjoet och L:a Kai el. Noehoerowa, relativt höga
vulkanöar med yppig skogsvegetation, samt ett
stort antal låga korallöar, utspridda i ö. delen
av Bandasjön. Inv., som äro skickliga båtbyggare,
utgöras av alfurer, malajer och papuaner.
Kaj (från holl. kaai, av fra. quai), tvärbrant
strandskoning, landfast och längs stranden
löpande konstruktion för förtöjning av fartyg och
avsedd för lastning och lossning. Normala
vattendjupet vid k. sträcker sig från 1,5 m vid
fiskehamnar över 3 å 4 m vid kustfartshamnar till
inemot 13 m för större oceanhamnar;
k.-kon-struktionerna variera självfallet, bl.a. med
hamndjupet. Man kan särskilja 4 huvudtyper av k. i
vad avser det principiella byggnadssättet, näml,
bålverk, vid vilka k.-fyllningen hindras att
glida ut med tillhjälp av en spontvägg (ofta av
järnspont), som med dragstänger är förankrad
inåt land; bryggkonstruktioner, upp-
su ’5- — 545 —
18 — Red. avsl. 16/s 50.
— 546 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
