Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalifornien - Kaliforniska halvön - Kaliforniska viken - Kalifornisk vaktel - Kaliglimmer - Kaligödselmedel - Kalihydrat - Kalii bromidum - Kalii jodidum - Kalii permanganas - Kalikå - Kalila wa-Dimna - Kalilut - Kalima, 1. Eino
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALIFORNISKA HALVÖN
De katolska församlingarna ha det största
antalet medl. (978,902 1936), därnäst komma de
mosaiska (151,596), metodist- (113,241),
presbyterianska och baptistförsamlingarna. K. har 3 stora
univ.: Univ. of California (statsuniv.), huvudsaki.
förlagt till Berkeley och Los Angeles (grundat i
Berkeley 1868, i Los Angeles 1919), med 48,183
studerande (1947/48), Stanford Univ. nära Palo
Alto, s.s.ö. om San Francisco (grundat 1885,
10,136 studerande) samt Univ. of Southern
California i Los Angeles (metodist-episkopalt,
grundat 1879, 40,612 studerande). — Näringar.
1945 funnos i K. 138,917 farmer med en
sammanlagd areal av 141,650 km2. Mycket stora
områden, särsk. i San Joaquindalen, s. och ö. om
Los Angeles samt s. om Salton Sea, äro
konst-bevattnade (jfr Förenta staterna, sp. 1176 ff.).
De viktigaste sädesslagen äro: korn, som 1947
avkastade 43,3 mill. bushels, vete (12,0), ris (17,9),
majs och havre. Bomull odlas inom de
konstbe-vattnade områdena. 1947 producerades 760,000
balar. K. odlar mer alfalfa, vindruvor, frukt och
sydfrukter samt grönsaker än någon annan stat
i USA. C:a 90% av USA:s produktion av
vindruvor komma på K., som 1947 skördade c:a 1
mill. t vindruvor för olika ändamål. S.å.
producerades 53,7 mill. lådor apelsiner, 13,7 mill. lådor
citroner, 3,1 mill. lådor grapefruit, 14,3 mill.
büshels päron, 10 mill. bushels äpplen, 33,4 mill.
bushels persikor, 149,000 t aprikoser, 180,000 t
sviskon. Grönsaksodlingen ligger i stor
utsträckning i händerna på japanerna. Husdjursstocken
räknade 1948 130,000 hästar, 12,000 mulåsnor,
2,764,000 nötkreatur, därav 303,000 mjölkkor,
1,816,000 får och 552,000 svin. — K. är USA:s
största guldproducent. Utvinningen av guld, som
började 1848, sker huvudsaki. i n. delen av K.,
i Sierra Nevada och på dess v. sluttning samt
i Klamath Mountains. Omkr. hälften av USA:s
kvicksilverproduktion erhålles vid New Almaden,
New Idra och några andra platser. Näst Texas
var K. 1947 USA:s största producent av
petroleum (337 mill. barrels). Petroleumförekomsterna
finnas huvudsaki. i s. delen av San Joaquindalen
och i trakten av Los Angeles (jfr Förenta
staterna, sp. 1190 ff.). — 1939 funnos i K. 12,329
industriella anläggningar med tillsammans 275,477
arbetare och ett sammanlagt produktionsvärde av
2,796,2 mill. $. De största industrierna äro
oljeraffinaderierna, fruktkonserveringsfabrikerna,
char-kuterivarufabrikerna och filmindustrien. K. har
under de sista 10 åren kommit att bli ett mycket
viktigt industriellt centrum i USA. Det är
framför allt en del av krigsindustrierna, speciellt järn-,
stål- och aluminiumindustrien, som flyttat
västerut. K. har en mycket stor turisttrafik.
S. K:s kuststräcka och öarna utanför denna
upptäcktes 1542 av Juan Cabrillo. 1579 seglade
Francis Drake längs kusten och landade ett stycke
n.v. om San Francisco. Spanjorerna började
kolonisera K. o. 1770. K. tillhörde Spanien till
1822, därefter Mexico men avträddes 1848 till
USA. 1850 upptogs K. som stat i unionen och
hade då 92,597 inv. Vid upptäckten av guld 1848
strömmade stora skaror av guldgrävare till K.,
och under de närmaste åren rådde där ett ganska
kaotiskt tillstånd. Emellertid blevo förhållandena
snart ordnade, och staten gick en hastig
utveckling till mötes. Folkmängden uppgick 1870 till
560,247, 1910 till 2,377,549, 1920 till 3,426,861, och
1940 till 6,907,387. — Statslegislaturen består av
en senat med 40 medl. och en församling
(as-sembly) med 80 medl. Till unionskongressen
sänder K. 2 senatorer och 23 representanter. J.C.
Kaliforniska halvön, se Nedre Kalifornien.
Kaliforniska viken, se Californiaviken.
Kalifornisk vaktel, art av underfam. tandvaktlar*..
Kaliglimmer, se Glimmermineral, sp. 826.
Kaligödselmedel, gemensam benämning på de
kalihaltiga konstgödselmedlen, 40 °/o och 20 °/o
kalisalt, kainit och svavelsyrat kali. Kainit* är
närmast att anse som ett råsalt, blandat med
hög-procentigare kalisalter, varigenom halten K2O höjts
till 14—16%. 40% och 20% kalisalt samt
svavelsyrat kali (med en halt av K2O på c:a 50 °/o) utgöras
av renade och omkristalliserade kalisalter. I såväl
40 °/o och 20 °/o kalisalt som i kainit förekommer
kali i form av kaliumklorid, KC1, i svavelsyrat kali
däremot i form av K2SO4. Då klor visat sig ha
vissa skadliga inverkningar bl.a. på stärkelsehalten
hos potatis samt på sockerhalten hos betor, har
man för dessa växtslag börjat övergå till
användning av svavelsyrat kali. De övriga k. böra
utspridas så tidigt på våren, att kloren hunnit
ut-tvättas före sådden. K. äro alla vattenlösliga. De
saluföras i finfördelat tillstånd. Färgen är grå,
gul el. rödgul. Kalibehovet är mycket olika för
olika jordar. Lerjordar äro i allm. ganska
kalirika, under det att sand- och mulljordar ofta äro
kalifattiga. Kalibehovet fylles visserligen delvis
genom naturlig gödsel, men för att helt tillgodoses
måste i stor utsträckning kalihaltiga
konstgödselmedel tillgripas. Jfr Gödsellära och
Gödselmedel. Eo.
Kalihydrat, kem., se Kaliumhydroxid.
Ka’lii bro’midum, farm., bromkalium*.
KaTii jod’idum, farm., jodkalium*.
Ka’lii permangana’s, farm., kaliumpermanganat,
se Mangan.
KaFikå (eng. calico efter den indiska staden
Calicut), ett tuskaftat, ibland glättat, täml. grovt,
enfärgat grått el. brunt bomullstyg, som brukas
till foder och i bokbinderi.
Kali’la wa-Di’mna, en arabisk övers, av en urspr.
indisk furstespegel, ”Pancatantra”, gjord på
700-talet av persern Ibn al-Mukaffa’ efter en
medelpersisk version, som redan o. 570 översatts till syriska.
Från den arabiska texten stammar en senare
syrisk version (o. 1000), en persisk med titeln Anwär-i
Suhaili (o. 1500), som översatts till turkisk rimprosa
under namnet Humäjünäme, och en hebreisk från
1100-talet, som Johannes av Capua o. 1270 översatt
till latin: ”Directorium vitae humanae”. K. är en
saml. djurfabler, uppkallad efter två däri
uppträdande schakaler, på syriska Kalilag och Damnag.
Samlingen kallas även ”Bidpais fabler”. Den är
oerhört spridd i hela Orienten och har delvis
upptagits i ”Tusen och en natt”. O.
Kalilut, kem., se Kaliumhydroxid.
Kal’ima. 1) E i n o Armas K., finländsk
teaterchef, (f. 1882), fil. mag. 1907, efter mångåriga teater-,
litteratur- och estetikstudier utomlands, bl.a. i
Ryssland, Tyskland och Frankrike, bitr. dir. för
— 583 —
— 584 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
