Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalima, 1. Eino - Kalima, 2. Jalo - Kalinin (Tver) - Kalinin, Michail Ivanovitj - Kaliningrad - Kalininområdet - Kaliråsalter - Kalisalpeter - Kalischer, Alfred - Kalisyndikatet - Kalisz - Kalium, K
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KALIUM
och regissör vid Finska nationalteatern 1914, dess
chef sedan 1917. K., som 1907—14 var teater- och
litteraturkritiker i tidskr. ”Aika”, har utg. en bok
om Leo Tolstoj (1908), ”Maalla, kaksi näytelmää”
(”På landet, två skådespel”, 1910), essäer och
noveller. Han har även gjort en mängd övers.,
huvudsaki. dramer, från polska, franska och ryska.
Prof:s titel 1947. B.Hgn.
2) Jalo Lahja K., den föreg:s bror,
språkforskare (f. 1884), efter studier i bl.a. Ryssland,
Litauen och Polen e.o. prof, i finsk-ugriska språk
vid univ. i Kazan 1917, doc. i östersjöfinska språk
i Helsingfors 1924, prof, i slavisk filologi där
1935. Bland K:s skrifter märkas ”Die russischen
Lehnwörter im Syrjänischen” (1910), ”Die
ostsee-finnischen Lehnwörter im Russischen” (1915),
”Syrjänisches Lehngut im Russischen” (1927)
och ”Zur Herkunft der slavischen Lehnwörter
in den ostseefinnischen Sprachen” (1929). L.
Kali’nin, före 1933 T v e r, stad i RSFSR;
216,000 inv. (1939; 106,337 1926). K. ligger vid
järnvägen Moskva—Leningrad, 165 km n.v. om
Moskva, och vid Tvertsas inflöde i Volga. Tack
vare det fördelaktiga läget som järnvägsstation
och flodhamn har K. blivit en betydande
handels- och industristad med stor textilindustri,
vagong-, metall- och läderfabriker. K. har 3
högre skolor, pedagogiskt inst., 6 bibi, och 3
teatrar. — K. är en av mell. Rysslands äldsta
städer, grundad 1181, spelade en betydande roll i
Rysslands äldre historia, var storfurstarnas
residens och anslöts 1485 till Moskva efter
Novgo-rods erövring. K. har flera gamla kyrkor
(Tre-faldighetskyrkan från 1564, katedral från 1693)
och ett f.d. kejserligt slott, som nu är museum.
Hösten 1941 intogs K. av tyska trupper. Ney.
Kali’nin, Michail Ivanovitj, rysk
politiker, statschef (1875—1946), av bondesläkt från
guv. Tver, kom 14-årig till S:t Petersburg, där
han fick anställning
som industriarbetare,
slutl. svarvare vid
Pu-tilovverken. Jämsides
härmed drev K., som
endast genomgått
enkel byskola,
självstudier; han vanns för
den revolutionära
rörelsen och anslöt sig
1898 till det då
nygrundade socialdemokratiska partiet, vid
partisplittringen 1903
till bolsjevikerna.
Flera gånger var K.
häktad och deporterad. I bolsjevikrevolutionen
1917 tog han livlig del, blev s.å. Petrograds förste
bolsjevikiske borgmästare; han blev medl. av
bolsjevikpartiets centralkommitté och dess
politiska byrå, 1919 blev han J. M. Sverdlovs
efterträdare som ordf, i Allryska centrala
exekutivkommittén och var efter dess avskaffande 1938
till kort före sin död 1946 ordf, i högsta
sovjet-rådet. K. var på de två sistn. posterna
Sovjetunionens egentlige statschef men hade huvudsaki.
representativa funktioner och anses ej ha spelat
någon verklig politisk roll. B.
Kaliningrad [-a’t], sedan 1946 ryska namnet på
staden Königsberg.
Kali’ninområdet, förvaltningsområde i RSFSR
kring Volga; 106,000 km2, 3,211,439 inv. (1939),
därav 90 % ryssar, 5 % kareler. K. har stora
skogar (i v. dominera lövträd, i ö. barrträd) och
träsk (5 °/o av arealen utgöras av torvmossar)
samt ett av Sovjetunionens främsta
linodlings-distrikt (21 °/o av unionens linproduktion komma
från K.). Huvudstad Kalinin.
Kaliråsalter, se Stassfurtsalter.
Kalisalpeter, kem., se Kaliumsalter.
Ka’lischer, Alfred, tysk musikskriftställare
(1842—1909), 1873 red. för ”Neue Berliner
Musik-zeitung”, 1884 doc. vid Humboldtakad. i Berlin,
framstående Beethoven-forskare. K. skrev ”Die
unsterbliche Geliebte Beethovens” (1891), utgav
”Beethovens sämtliche Briefe” (5 bd, 1906—08), ny
uppl. av A. Schindlers Beethoven-biografi (1908)
m.fl. och skrev talrika uppsatser om Beethoven i
olika tidskr.
Kalisyndikatet, kartell inom den tyska
kaliindustrien, bildad 1888. Tyskland hade ända till
1 :a världskriget världsmonopol på kalimarknaden.
De därav föranledda goda vinstmöjligheterna
förorsakade en häftig konkurrens, överdriven
kapitalinvestering samt överproduktion, vilket till
slut nödvändiggjorde kartellbildningen. K.
upplöstes 1909, och staten såg sig då tvungen att
genom en lag om avsättning av kalisalt 1910
införa ett tvångssyndikat. Nya svårigheter reste
sig för den tyska kaliindustrien efter 1 :a
världskriget, då dess monopolställning bröts genom
avträde till Frankrike av Elsass. Genom
förordningar av 1919 och 1921 skapades en
riksförvalt-ning för kaliindustrien, och dessutom genomförde
man en rationalisering genom att de minst
givande bergverken lades ned. Avsättningen
ombesörjdes därefter genom Deutsche Kalisyndikat,
G.m.b.H. Lagstiftningen har haft gynnsamma
följder, och större delen av industrien var före
2:a världskriget koncentrerad inom 3 stora
koncerner. Med huvudkonkurrenten, Frankrike, hade
K. träffat överenskommelse om skydd för den
inhemska marknaden samt om uppdelning av
världsmarknaden. [J.LnJO.L.
Kalisz [-ij], stad i vojvodskapet Lodz i
Polen, på öar i Prosna c:a 95 km v. om Lodz;
80,219 inv. (1939). K., som är en av Polens
äldsta städer, har textilindustri och
sockerfabriker samt känd tillverkning av knypplade spetsar
och broderier; spannmålshandel.
I slaget vid Kalisz 19/io 1706 blev en svensk kår
om 4,000 man under general A. Marderfelt, vilken
mot Karl XILs mening blivit stående där i st.f. att
söka skydd i Posen, angripen av betydligt
överlägsna ryska trupper under Mensjikov och polska
under August II, trots att freden i Altranstädt
redan var sluten. Den svenska kåren lämnades utan
understöd av sina polsk-litauiska bundsförvanter
och upprevs av övermakten.
Ka’lium, K, grundämne, tillhörande de i-värda
alkalimetallerna, atomvikt 39,104, atomnr 19,
smält-punkt 63% kokpunkt 762°2, spec. v. o,so,
förekommer allmänt i naturen men aldrig i fritt tillstånd,
ingår i en mängd föreningar, dels olösliga, ss.
dubbel-silikaten fältspat och glimmer, dels lösliga, ss. ka-
— 585 -
— 586 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
