Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kambodja - Kambol - Kambove - Kambrik - Kambriska formationen, kambrium - Kambriska systemet, kambrium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMBOL
175,000 km2, 3,046,432 inv. (1941), varav c:a 2,000
fransmän. Huvudstad Pnom-penh. K. har formen
av ett långsträckt bäcken, vars botten bildas av den
stora sjön Tonle-sap (260 km2) och Mekongs
nedre lopp. Härifrån höjer sig terrängen i jämna
terrasser. De största höjderna når
Pnom-penh-platån vid Siamviken (Pnom saidao 1,667 m ö.h.).
Flerstädes på slätten träder berggrunden i dagen
genom de yngre flodsedimenten och ger
landskapet karaktär av höjd skärgård. K. ligger inom
den tropiska zonen; årsnederbörden är 1,500—
2,000 mm, huvudsaki. fallande under
sommarmånaderna; dock är ingen månad helt utan nederbörd.
Under regntiden svämmar Mekong över sina
bräddar, och en del av vattenmassorna rinner ut
i Tonle-sap, som då starkt ökar sin areal. Under
den torra årstiden strömmar vattnet tillbaka till
Mekong, varefter sjön återtar sin normala
storlek. — K. är mycket bördigt men är endast delvis
uppodlat, vilket har sin orsak i brist på
arbetskraft. Jordbrukets huvudprodukt är ris (980,000 t
1948), som exporteras över Cholon och Saigon
i Kochinkina. Andra viktiga produkter äro majs,
tobak, bomull, peppar, gummi (huvudsaki. i ö.
K.), palmsocker och kapok. 1948 producerades
35,000 t gummi. Boskapsskötseln spelar i K. större
roll än i andra syd- och östasiatiska länder.
Tonle-sap är en av världens fiskrikaste sjöar.
Fisket bedrives under torrperioden. Fångsten
saltas el. rökes för kommande behov el. för export.
Industrien omfattar fabrikation av siden- och
bomullsvävnader, keramiktillverkning samt
framställning av flätade mattor av säv. Mekong,
Tonle-sap jämte tillflöden utgöra med sina 2,250
km farbara vattenvägar landets viktigaste
kommunikationsleder. Endast en järnväg finns; den
förbinder Pnom-penh med Bangkok i Siarn. 1948
funnos 3,395 km landsvägar, trafikabla under alla
årstider. Importen består av salt, textilråvaror,
kemikalier, cigaretter, opium och järn. De
viktigaste exportprodukterna äro ris, saltad fisk,
peppar, majs, bomull, gummi, palmsocker, trävaror,
hudar och skinn.
Då K. under 200-talet e.Kr. först framträder
i historiska källor, var det fullständigt hinduiserat
och uppdelat i två riken, av vilka det norra,
Tchen-la, enl. traditionen var grundat av en viss
Kambu, därav namnet Kambodja, och o. 550
erhöll övertaget; o. 670 sönderföll landet ånyo i
två välden men förenades åter 802 till det stora
khmerväldet. Thai-invasionen (se Siarn, historia)
under senare delen av 1200-talet medförde detta
väldes ruin, och K. utgjorde framgent ett mål
för grannländerna Siarns och Annams
expansioner. Annam riktade sig från mitten av 1600-talet
i sht mot K:s ö. kustland och landet kring nedre
Mekong, det nuv. Kochinkina. Sedan Frankrike
1858 fattat fastare fot i Annam, blev en av dess
första åtgärder att som motdrag mot Siarn ställa
K. under franskt beskydd 1863; genom fördrag
1884 erhöll det franska väldet i K. sin nuv.
gestaltning. De svävande gränsspörsmålen mellan
K. och Siam ordnades genom regleringar 1867
och 1904—07. Landet styrdes nominellt av
konungen men reellt av den franske överresidenten,
som sorterade under generalguvernören över
Franska Indokina. Efter japansk ockupation
un
der 2:a världskriget har K. fått en friare ställning
i förh. till Frankrike. Det tillerkändes i jan. 1946
ganska vidsträckt autonomi och slöt ett modus
vivendi-axtaX med Frankrike. Sedan dec. 1949
utgör K. i likhet med Laos och Viet-Nam en
självständig stat inom Indokinesiska federationen
och Franska unionen. Konung Norodom
Siha-nouk, som strävar att tillvarata dynastiens
intressen genom samarbete med fransmännen,
pro-mulgerade i maj 1947 en ny författning. Han
utövar den exekutiva makten genom ett
ministerråd, som biträdes av franska rådgivare. Den
lagstiftande makten utövas av en vald församling.
— Litt.: P. Collard, ”Cambodge et Cambodgiens”
(1925); H. W. Ponder, ”Cambodian glory: The
mystery of the deserted Khmer cities and their
vanished splendour; and a description of life in
Cambodia to-day” (1936). V.Hn;C.F.;S.Br.
Kambol, egendom i Dalsland, se Qvantenburg.
Kambove, ort i Katanga i sydligaste Belgiska
Kongo, 120 km n.v. om Elisabethville; mycket
rika koppargruvor.
Kambrik, textil., dets. som batist*.
Kam’briska formationen, k a m b r i u m, geol.,
se Kambriska systemet.
Kam’briska systemet, k a m b r i u m, geol., det
äldsta av de paleozoiska systemen, uppkallat 1833
av A. Sedgwick efter Cam’bria, det gamla namnet
på Wales. Rörande begreppets omfattning uppstod
en häftig strid, som avstannade först vid 1800-talets
slut. Till k. hänföras nu de bildningar, som falla
inom tidsrummet för det första uppträdandet av
trilobitfamiljen Mesona’cidae och försvinnandet av
O/^nus-faunan. K:s avlagringar, huvudsaki. marina
sediment, som träffas över alla kontinenter, vila
så gott som överallt med skarp diskordans på ett
prekambriskt peneplan. Den transgression, som
inleddes i underkambrisk tid, nådde sitt maximum
i mellankambrium för att i överkambrium
flerstädes åter vika. I k. dominera kalkfria el.
kalkfattiga sediment på det hela taget över kalkstenar,
vilket måhända kan sättas i samband med den
eo-kambriska nedisningen och därmed följande
avkylning av världshavet, skapande en för bildning
av kalksediment ogynnsam miljö. Klimatet synes
dock efter hand ha blivit varmare. Särsk. i n.
Europa överväga konglomerat, sandstenar (i viss
utsträckning glaukonitiska), ler- och slamstenar
(stor utbredning ha alunskiffrar). Med ledning av
de fossila faunorna hänför man k:s avlagringar till
3, visserligen kommunicerande huvudprovinser,
näml, den europeiskt-östamerikanska (el.
acado-baltiska), den pacifiska och den sinosibiriska prov.,
vilka begränsa de 3 redan i algonkisk tid
existerande kontinentalblocken (Eria och
Fennosarmatia-Angarakontinenten på n. halvklotet,
Gondwana-kontinenten på s.). Dessa urbergssköldar
översvämmades delvis av havet i kambrisk tid, varvid
uppkommo shelfområden, som genom sin vida
ofullständigare lagerföljd avvika från
geosynkli-nalzonerna. Sålunda har k. i Sverige, som var ett
epikontinentalt bäcken, en mäktighet av högst 200
m, i Wales däremot, som låg inom en
synklinal-zon, över 3,000 m. Den europeiskt-östamerikanska
prov, tillhörande avlagringar fördela sig på följ,
områden: England—Skottland, Skandinavien—■
— 643 —
— 644 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
