Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamenev, Lev Borisovitj (Rosenfeld) - Kamenskij, Nikolaj Michajlovitj - Kamenskoje - Kamensk-Uralskij - Kamera
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMENSKIJ
oenighet. Mot den allt mäktigare Stalin allierade
sig K. och Zinovjev med Trotskij och kritiserade
starkt Stalins politik att ”uppbygga socialismen
i ett land”. Maktkampen, som aldrig allvarligt
hotade Stalins ställning, slutade med
oppositionens krossande. 1927 uteslöts K. ur partiet,
återupptogs väl 1928, då han ansågs mindre
komprometterad än de övriga, men häktades 1934 efter
mordet på Kirov och dömdes för delaktighet däri
till tukthus. 1936 blev K. efter en ny process,
vari han erkände sig skyldig till svårartade
konspirationer och förrädiska stämplingar, dömd till
döden och avrättad. B.
Kamenskij [kahniinskaj], Nikolaj
Michaj-1 o v i t j, rysk militär (1776—1811), son till
fältmarskalk Michail K., deltog i Suvorovs fälttåg i
Italien, blev vid 23 års ålder generalmajor och
utmärkte sig särsk. i striderna vid Teufelsbrücke.
K. deltog även i slagen vid Austerlitz och
Preus-sisch Eilau. Han blev i mars 1808 befälhavare över
inneslutningskåren vid Sveaborg, fick i juli befälet
över de ryska huvudkrafterna och vann med dem
den avgörande segern vid Oravais. Efter
avslutandet av stilleståndet i Olkijoki nedlade K.
befälet. PS.
Kamenskoje [ka’mjinskaje], stad i Ukraina, se
Dnjeprodzerzjinsk.
Ka’mensk-Uralskij [-oradiskaj], stad i
Tjelja-binskområdet, RSFSR, 140 km s. om Sverdlovsk;
50,897 inv. (1939). Järnindustri; redan under
1600-talet uppstod här en av de första
metallurgiska verkstäderna i Ural.
Ka’mera (lat. cam’era, välvt rum, kammare),
apparat för det fotografiska negativmaterialets
exponering. Betr. k:s praktiska användning se
Fotografering, betr, fotografiens teori och
historik se Fotografi, betr, objektiv se Fotografiska
objektiv.
K. är en direkt utveckling av den gamla cam’era
obscu’ra*, och den
enklaste k., 1 å d
kamer a n (fig. 1), är
i princip byggd på
samma sätt, i form
av en fast, ljustät
låda av trä el. plåt.
I en vägg sitter
objektivet, som
projicerar en plan,
tvådimensionell bild av
motivet på den
fotografiska filmen el.
plåten, placerad i en
hållare (kassett) på
den motsatta väggen.
Inuti el. omedelbart
intill objektivet sitter en slutare*, som
reglerar exponeringstidens längd. För k:s
inriktning mot motivet finns en i kamerahuset inbyggd
sökare*. Avståndet mellan objektivet och filmen
är i regel fastlåst så, att endast föremål på
avstånd avbildas skarpt. De flesta k. äro dock
försedda med föränderligt bälgutdrag el. någon
annan form av avståndsinställning, så att de
kunna användas även för fotografering på korta
avstånd. — Den vanligaste k. är den hopfäll-
Fig. 1. Lådkamera utan
avståndsinställning.
Fig. 2. Principen för Zeiss Ikons
vridkilsavstånds-mätare.
De två vridkilsprismorna t.h., som vid avståndsinställningen
vridas åt motsatt håll, bryta den infallande ljusstrålen från
motivet. Denna reflekteras sedan inuti en glasstav utan
rörliga delar och ger upphov till en partiell förskjutning av
bilden i sökarens synfält.
bara rullfilmkameran, som numera vanl.
bygges för filmformaten 6X9 cm, 6X6 cm och
4,5 X 6 cm så, som bild 1 å pl. visar. Kamerahuset
(z) av plåt el. lättmetallgjutgods är piatt, så att
den hopfällda k. kan bäras i fickan. Genom
ned-tryckning av en spärrknapp utfälles locket (2)
med fronten (j), som uppbär slutare (4) och
objektiv. Fronten är ljustätt förbunden med
kamerahuset genom en läderbälg (5), och
stödskenor (6) från kamerahuset hålla fronten i ett
stadigt läge. Samtidigt utfälles sökaren (7) upptill
på kamerahuset. Här sitter även avtryckaren (<?),
en knapp, som vid nedtryckningen överför
rörelsen genom ett hävarmssystem fram till slutaren,
så att denna utlöses. Härvid öppnas och stänges
objektivöppningen av inuti objektivet placerade
tunna metallameller, vilka regleras av ett urverk,
som kan ställas in för olika exponeringstider,
t.ex. från 1 sek ned till V500 sek. För
fotografering av ganska långsamma rörelser, t.ex. en
gående person, fordras i regel så korta
exponeringstider som 1/i’>o sek för att få en i varje detalj
skarp bild. Objektivets brännvidd är avpassad
efter negativformatet och ung. lika med
diagonalen i formatet, för en 6X6 cm k. 7,5—8 cm.
Objektivets ljusstyrka regleras med den
inbyggda bländaren*. Denna är numera alltid graderad
i relativ öppning, d.v.s. förhållandet mellan
bländarens diameter och objektivets brännvidd. Om
bländardiametern är V4 av brännvidden, är
relativa öppningen 114. Den internationellt antagna
bländarskalan utgår från ljusstyrkan 1:1 och
innehåller följ, värden: 1:1,4, 1:2, 1:2,8, 1:4, 1:5,6,
1:8, 1:11, 1:16, 1:22, 1:32, 1:45 o.s.v. För varje
steg i skalan minskas ljusstyrkan till hälften,
varför exponeringstiden måste fördubblas, om
man vill bibehålla samma exponering (ljusmängd)
på filmen. Vid minskning av bländaren ökas
skärpedjupet*, d.v.s. objektivets förmåga att
samtidigt skarpt avbilda föremål på olika avstånd
från k. Inom vissa gränser ökas även bildens
skärpa vid måttlig avbländning. Föt att få en
skarp bild vid fotografering på korta avstånd,
särsk. med ljusstarka objektiv, måste k. vara
försedd med någon anordning för
avståndsinställning. Hos de flesta k. kan avståndet mellan
filmen (plåten) och objektivet förlängas genom
föränderligt bälgutdrag el. genom att hela
objektivet sitter monterat i en gänga med stor stigning
— 651 —
— 652 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
