Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kamerun - Kamerunberget, Kameruns pik - Kameruns pik - Kames (geologi) - Kames, Lord - Kamet - Kamewapropeller - Kamfen - Kamfer, japankamfer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAMFER
genomsatt av basalt och trakytmassor och
bekant för de vackra isolerade basaltberg, som resa
sig över dess yta. Mot n.ö. sänder den några
smärre utlöpare, ss. Sari- och Mandaraplatåerna.
N. och ö. om denna sänker sig landet ned mot
Tchadsjön (c:a 245 mö.h.). Klimatet är vid
kusten i s. ekvatorialt och mycket fuktigt samt
därför ohälsosamt, månadsmedeltalet för den relativa
luftfuktigheten växlar mellan 80 och 95 °/o. Den
årliga nederbördsmängden uppgår i Douala till
3,953 mm; blott jan. är torr (30 mm). Medan
månadstemp. här växlar mellan 23^8 och 2Ö°6, är
den på platålandet i det inre mycket lägre. I
Yaoundé (750 m ö.h.) växlar den mellan 2i°2 och
23°s och i Bali (1,340 mö.h. och 200 km n. om
Douala) mellan 170 och 190. Nederbördsmängden
avtar rätt kontinuerligt från kusten mot n. och
n.ö. (c:a 500 mm nära Tchadsjön), och
regntiden blir här allt kortare, så att den i n. K. blott
utgöres av 3—4 mån. efter n. halvklotets
sommarsolstånd. Växtvärlden är vid kusten tropisk
skog. Vikarnas inre delar äro kantade av ända
till 20 m hög mangroveskog. Ovanför
högvattengränsen börjar strandskogen med Pan’danus och
palmer. Lianerna äro huvudsaki. rotangpalmer.
Strandskogen sammanfaller med saltstänkbältet,
och innanför detta utbreder sig den tropiska
regnskogen. Den täcker kustlandet och når upp på
platålandets kant. Innanför denna blir högslätten
snart torrare. Skogen glesnar och övergår inom
kort till lövfällande savannskog och denna i sin
tur till trädsavann. Grässavannen med sina
galleriskogar dominerar redan på nedre platån. Den
avlöses småningom mot Tchadsjön av stäpp.
Invånarna i regnskogsområdet äro bantunegrer, som
leva av jordbruk. Den viktigaste kulturväxten är
bananen. Dessutom odlas jams, taro, jordnötter,
majs, maniok och sockerrör. Befolkningen är här
gles, och européernas plantager i kustlandet lida
svårt av bristen på arbetskraft. På den nedre
savannplatån leva sudannegrer, som medelst
hack-bruk odla hirs, majs och bananer. På
Ngaoun-déréplatån är boskapsskötseln av lika stor
betydelse som åkerbruket, och på de högsta platåerna
i n.v. består växtligheten av yppiga ängar, som
redan tagits i anspråk för europeisk
boskapsskötsel. Folktätheten är störst i n. ovan io° n.br. och
i s.v. kring Yaoundé och Douala, 20—40 pr km2,
i trakten av Bali t.o.m. 40—100, men i nästan hela
det inre uppnår folktätheten annars ej 5 pr km2.
Sömnsjukan har stor utbredning i trakterna ö. om
Y aoundé.
K. var tysk intressesfär redan från 1868,
då en tysk firma där anlagt ett faktori. 1884
blev K. tysk koloni, som vidgades, så att den
1901 nådde Tchadsjön; 1911 ökades den
ytterligare genom fördrag med Frankrike. Under 1 :a
världskriget försvarade sig den svaga garnisonen
mot en mångdubbel övermakt till början av 1916,
då K. erövrades av fransmännen och
engelsmännen. Sedan i:a världskriget är K. delat i
två mandatområden, ett franskt och ett brittiskt.
Franska K., Territoires du Cameroun, omfattar
431,206 km2 med c:a 2,820,000 inv. (1946), därav
3,981 européer, varav 2,848 fransmän. Huvudstad
är Yaoundé, främsta hamnar Douala (med 9/io
av sjöfarten) och Kribi; 1947 exporterades 33,701
t kakao, 25,926 t palmkärnor, 5,569 t kaffe, 17,086
t bananer, 2,050 t gummi, 1,023 t palmolja och
35,848 t timmer. Järnvägarna, utgående från
Douala, ha en längd av 505 km, landsvägarna 5,000
km. Brittiska K., The British Cameroons, är
ett smalt bälte längs gränsen av Nigeria och
förvaltas som en del av detta; 88,270 km2 med 991,100
inv. (1947). Huvudhamn är Victoria och främsta
exportprodukter bananer (19,882 t), gummi (1,439
t), kakao (1,107 t) och palmkärnor (911 t). —
Litt.: F. Thorbecke, ”Im Hochland von Mittel-K.”
(4 bd, 1914—24); P. Chauleur, ”L’æuvre de la
France au Cameroun” (1936); H. Labouret, ”Le
Cameroun” (1937); G. Escherich, ”K.” (1938); R.
R. Kuczynski, ”The Cameroons and Togoland”
(1939); J. Bouchaud, ”Histoire et géographie
du Cameroun sous mandat franqais” (ny ed.
1944). [J.F.]P.
Kameru’nberget, Kameruns pik, eng.
Ca-meroon Mount, vulkan vid Guineabukten på kusten
av Kamerun. K. är ett av Afrikas högsta berg,
4,070 m ö.h. Toppkratern har icke haft utbrott i
historisk tid, men 1909 och 1922 ägde sådana rum
från långt ned belägna sidokratrar. Klimatet är
ytterst fuktigt med ända till 10,460 mm årlig
regnmängd. I låglandet härskar tropisk regnskog,
mycket förstörd av kulturen, på o. 1,600 m vidtager den
montana regnskogen med yppig vegetation av
lianer, epifyter och trädormbunkar (Alsoph’ila
kame-runPnsis), vid o. 2,000 m upphör skogen plötsligt
och ersättes av montan grässtäpp, i vilken dock
buskar och smärre träd förekomma. Vid 3,400 m
uppträda ännu buskträd av fam. ljungväxter (EricinelV a
M ann’ii) och Gnid’ia gläuca. På den egentliga
toppen förekomma ännu några arter av tempererade
släkten, t.ex. Ceras’tium och Koele’ria. Intressant är
florans nära släktskap med den på de östafrikanska
bergens högre toppar. J.F.;W.
Kameruns pik, se Kamerunberget.
Kames [kéimz], geol., se Glacifluviala bildningar,
sp. 749-
Kames [kéimz], Lord K., filosof, se Home.
Kamet, bergstopp, se Himalaya, sp. 453.
Kame’wapropeller, propellertyp med vridbara
blad, utvecklad av Karlstads mekaniska werkstad
på grundval av erfarenheter hämtade från
turbin-tekniken (kaplanturbinen). K. utföras numera i
mycket stora enheter (7,000 hk; diam, över 5 m)
och ha visat sig särsk. användbara vid lastfartyg
på gr. av den anpassning av stigningen efter olika
lastdjup, som anordningen medger.
Bladomställningen sker direkt från kommandobryggan
medelst ett kombinerat pneumatiskt-hydrauliskt
manöversystem. K. anses få särsk. stor betydelse
i samband med gasturbindrift, enär turbinen icke
behöver reverseras vid backgång. — Bild se nästa
sida. A.Lg.
Kamfe’n, kem., se Terpener.
Kamfer (arab, käfür), japankamfer,
cam’-phora, C10H16O, är ketonen av aromatiska kolvätet
kamfan. K. utgör vita, kristalliniska, sega massor
av egenartad lukt och skarp, brännande smak. K.
erhölls förut uteslutande ur det ostasiatiska
kam-ferträdet, Cinnamo’ mum camphora, spec. ur veden.
Numera framställas 2/s av världsproduktionen
syntetiskt. Större delen förbrukas i celluloid-, ej minst
— 657 —
— 658 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
