Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Karlstads härad - Karlstadskonventionerna - Karlstads landskommun - Karlstads län - Karlstads mekaniska verkstads ab. - Karlstads revir - Karlstads stift - Karlstads-tidningen - Karlstadt - Karlstadt (Andreas Bodenstein) - von Karlsteen, Arvid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KARLSTEEN
och Forshaga köpingar samt Grava sn; 219,24
km2, därav 207,01 land; 14,356 inv. (1949). K.
tillhör Mellansysslets domsaga (tingsställe Karlstad),
Karlstads fögderi och Kils kontrakt i Karlstads
stift. — Häradet har namn efter Karlstad. Ang.
äldre indelningar och namn se ”Ortnamnen i
Värmlands län”, 7 (1922), sid. I.
Karlstadskonventionema, benämning på de 5
konventioner, vilka utgjorde resultatet av
förhandlingarna i Karlstad 31/s—23/o 1905 mellan 4 svenska
och 4 norska delegerade rörande svensk-norska
unionens upplösning. K. gällde följ, frågor:
tvisters reglering genom skiljedom; upprättande av
en neutral zon mellan Sverige och Norge samt
demontering av fästningsverk inom denna zon och
förbud mot utbyggnad av Kongsvingers
fästningsverk; lapparnas rätt till renbete; ömsesidig fri
transitotrafik under 30 år; utnyttjandet av
gemensamma sjöar och vattendrag. Efter att ha
godkänts av de båda ländernas regeringar och
folkrepresentationer undertecknades K. i
Stockholm 26/io s.å. av svenske utrikesministern F.
Wachtmeister och norske fullmäktigen T. v.
Dit-ten. Samma dag avsade sig Oskar II den norska
kronan. Se vidare Sverige-Norge. — Litt.: ”Recueil
des traités, conventions et autres actes
diplo-matiques de la Suède”, utg. av C. Sandgren
(1910). [Th.lSt.C.
Karlstads landskommun inkorporerades 1934
med Karlstad (utom en obetydlig del, som nu
ingår i Hammarö köping).
Karlstads län, se Värmlands län.
Karlstads mekaniska verkstads ab., Karlstad,
mekanisk verkstad med gjuteri och plåtslageri i
Karlstad, anlagd 1860. K. äger även mekanisk
verkstad med gjuteri i Kristinehamn, anlagd
1859. Rörelsen fick bolagsform 1873. K-
tillverkar maskiner för pappersbruk, cellulosafabriker,
träsliperier och wallboardfabriker, dessutom
vattenturbiner, regulatorer, tubledningar samt
far-tygspropellrar med ställbara blad
(kamewapro-peller*). Aktiekapital 3,6 mkr, omslutning c:a 40
mkr, årligt tillverkningsvärde c:a 25 mkr. Antal
arbetare o. t,100, varav i Karlstad o. 750.
Bolaget ingår tills, med ab. Motala verkstad i
John-son-koncernen. A.Lg.
Karlstads revir, adress Karlstad, tillhör
Bergs-lagsdistriktet och omfattar av Väre hd ö.
Fågelviks och Alsters socknar, Karlstads, Kils, Grums,
Näs, Nordmarks, Jösse, Frykdals, Älvdals och
Nyeds härader samt större delen av Gillbergs hd
i Värmlands län. Areal 1948: statsskogar 16,442
ha, varav 13,100 ha produktiv skogsmark; övriga
allmänna skogar 4,724, resp. 3,851 ha.
Avverkning 1947 47,728 m3 (3,65 m3 pr ha skogsmark).
Medelavverkning 1941—45 4,42 m3 pr ha skogsmark.
Reviret är delat i 5 bevakningstrakter. F.A.Bn.
Karlstads stift omfattar Värmland, Dalsland
och Nysunds sn i Närke; 22,063,79 km2 land med
38i,755 inv. (1949). K. består av följ. 12
kontrakt: Kils, Älvdals, Visnums, Nyeds, Fryksdals,
Jösse, Nordmarks, Gillbergs, Nors, N., S. och
V. Dals kontrakt, vilka tillsammans utgöra 140
församlingar, fördelade på 78 pastorat. — Hertig
Karl avskilde 1580 från Skara stift vad som
tillhörde hans hertigdöme, näml. Värmland samt
Vadsbo och Valle hd i Västergötland, varöver
A. von Karlsteen: Medalj över J. Schef ferus, 1679.
förordnades en särskild superintendent med säte
i Mariestad från 1583 till 1647, då ämbetet
flyttades till Karlstad. 1658 utbyttes västgötadelen
mot Dalsland och n. Bohuslän; sistn. område
överfördes 1693 till Göteborgs stift. K. fick sin
förste biskop 1772. P.
Karlstads-tidningen, liberal morgontidning, som
sedan 1879 utkommer i Karlstad, sedan 1929
daglig. K. fortsätter ”Nya Wermlands-posten” och
”Wermlands läns tidn.”, som utgåvos i Karlstad
av boktryckaren C. D. Forssell. Den utkom 1879
—84 under namnet ”Karlstads tidn.”. Red. ha
varit Anders Jeurling 1879—84, Albin Forssell
1884—86, Yngve Svartengren 1886—90, Mauritz
Hellberg 1890—1939 och sedan 1939 David
Emanuel (Manne) Ståhl (f. 1901). Under Hellbergs
ledning blev K. en av landets mest
uppmärksammade landsortstidn. Bland medarbetarna märkas
fru Anna Fröding, f. Agardh, Gustaf Fröding
1887—94, Oscar Stjerne 1899—1912 och Wenzel
Björkhagen 1913—26. E.
KaPlstadt [-Jtat], tyska namnet på Karlovac.
Kar’lstadt [-ftat], eg. Andreas
Bodenst e i n, kallad K. efter födelseorten nära
Würz-burg, tysk teolog (o. 1480—1551), teol. och jur. dr,
till en början Luthers motståndare i Wittenberg
men senare vunnen för dennes läror. K.
förmådde Luther till det första egentliga angreppet mot
skolastiken i skriften ”Contra scholasticam
theo-logiam”, uppträdde 1519 mot Eck* i Leipzig samt
blev 1520 bannlyst samtidigt som Luther. Under
Luthers vistelse på Wartburg blev K.
reformationens ledare i Wittenberg; genom alltför radikala
kyrkoreformer råkade han i onåd hos Fredrik den
vise, lämnade 1524 landet och förenade sig med
döparrörelsen. Mellan honom och Luther
växlades skarpa stridsskrifter. K. dog som prof, och
predikant i Basel. — Litt.: K. Müller, ”Luther und
K.” (1907); E. Hertzsch, ”K. und seine Bedeutung
für das Luthertum” (1932). K.Gw.
von Karlsteen, Arvid, medaljgravör (1647—
1718), blev tidigt anställd vid myntverket och
studerade 1668—72 hos Jean Varin i Paris och
Roet-tiers i London. Då såväl som senare avslog K.
förmånliga anbud om anställning i utlandet, ehuru
han upprepade gånger reste ut för att fullgöra
tillfälliga uppdrag. Från 1672 till sin död var K.
Sveriges ledande medaljgravör, från 1681 som chef
vid myntverket. K:s till ett hundratal uppgående
medaljer äga förträfflig karakteristik, kraft och
fantasi i utförandet och stor elegans i
kompositionen. Hans senare verk visa en dragning till kärv
monumentalitet. K. sammanförde en dyrbar, efter
— 925 —
— 926 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
