Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kassettbreven - Kassia-bark, -kanel, -olja - Kassiopeia - Kassiter, kosseer - Kassiterit, tennmalm - Kassuber - Kassun - Kassunsjuka, caissonsjuka - Kast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KAST
J. Bothwell. Särskilt intresse knyter sig till två
av k., som synas vara författade av drottningen,
då hon uppehöll sig hos maken Henri Darnley
i Glasgow. Denne avreste från staden och blev
kort därefter mördad av Bothwell. — Spec. ett
av breven, det s.k. långa Glasgow-brevet, bevisar,
om det är äkta, att Maria Stuart före mordet på
Darnley varit Bothwells älskarinna och
medskyldig till mordet. Sedan lång tid tillbaka är frågan
om k:s äkthet ett klassiskt spörsmål inom
historieforskningen. De första kända texterna av
breven, även föregivna franska original, gingo
alla tillbaka på latinska o.a. översättningar av
k. Under dessa omständigheter var forskningen
benägen att avfärda breven som förfalskningar,
enär Maria Stuart behärskade endast det franska
skriftspråket tillräckligt för att kunna författa
skrivelser av detta slag. Emellertid ha av vissa,
ehuru oväsentligare brev avskrifter kommit i
dagen, vilka återge en ursprunglig fransk text.
Vidare ha i de bevarade översättningarna av
Glasgow-breven ordalydelser påvisats, som tyda
på en fransk urtext. Det torde icke kunna
förnekas, att även Glasgow-breven gå tillbaka till
franska texter, ehuru dessa icke avsatt direkta
spår i det bevarade textmaterialet. I och med att
detta påvisats, har forskningen varit mer benägen
än förr att tro på samtliga brevs äkthet samt
att därav dra realhistoriska slutsatser rörande
Maria Stuarts person och historia (se t.ex. H.
Bresslau i ”Historisches Taschenbuch”, Folge 6,
Jahrg. i, 1881). Frågan torde dock vara vida mer
komplicerad. I det långa Glasgow-brevet, som är
av särskild betydelse, blandas sakliga politiska
resonemang och referat av samtal med häftiga
utbrott av avsmak för Darnley och glödande passion
för Bothwell. I detta brev ingå referat av
yttranden av Darnley, som återfinnas i annan källa.
Man har icke utan skäl sagt, att det långa
Glasgow-brevet är ett av de märkligaste kärleksbrev,
som äro kända. Härtill kommer, att brevet
erbjuder svårlösta kronologiska problem — det
kan icke vara skrivet i en följd — samt att det
rymmer rent promemorieartade anteckningar.
Flera forskare under nyare tid ha därför antagit,
att detta brev går tillbaka på en äkta skrivelse
av Maria Stuart till Bothwell, som emellertid
genom förfalskningar och interpolationer erhållit
det skick, vari det traderats till våra dagar. I
själva verket är det på forskningens nuv. stadium
lika omöjligt att avvisa denna mening som att
förneka, att brevet är äkta. Problemet är ett av de
mest lockande men säkerligen också svåraste, som
den moderna källkritiken står inför. — Litt.: A.
Lang, ”The mystery of Mary Stuart” (nytr. 1912,
med återgivande av k:s texter); R. Chauviré,
”L’état présent de la controverse sur les
Lettres de la Cassette” (i ”Revue historique”, 174
—175, 1934—35; med utförliga litt.-anvisningar)
och ”Le secret de Marie Stuarf’ (1937). B.
Kass’ia-bark, -kanel, -olja, se Kanel.
Kassiopeia [-ei’a] (grek. Kassiop’eia), grek, myt.,
maka till den etiopiske kungen Kefeus och mor
till Andromeda. Liksom alla de övriga
gestalterna i Andromeda-sagan försattes även K. bland
stjärnorna (jfr Cassiopeia). Namnet K.
förekommer även i andra till Orienten lokaliserade myter.
Kassettak i tunnvalv i domen i Pistoia, omkr. 1505. Se
även bild å sp. 467 f. vid Byggnadskonst.
Kassi’ter, kosseer (babyl. Kassu, grek.
Kos-sai’oi), ett till sitt ursprung okänt folk, som från
de medisk-elamitiska bergslanden n.ö. om
Baby-lonien o. 1700 f.Kr. började en invandring i
Ba-bylonien. Sedan Hammurapis dynasti fallit (o.
1600 f.Kr.), regerade där en kassitisk dynasti till
1170 f.Kr. (jfr Babylonien, sp. 1033). I Babylonien
assimilerades k. fullständigt, men i
bergsområdena höllo de sig kvar och hävdade sin frihet mot
både babylonier, assyrer och perser. Alexander
den store kuvade dem 324 f.Kr. Hur länge de
fortforo att finnas kvar som särskilt folk är
okänt. K.H.
Kassiteri’t, t e n n m a 1 m, miner., tennoxid,
SnO2, kristalliserar tetragonalt i korta prisman,
mycket ofta med tvillingbildning. Färg svart el.
mörkbrun, mera sällan ljusare. Streck vitt. Glans
diamantartad. K. förekommer primärt i granit o.a.
sura eruptiver som pneumatolytiskt bildat mineral.
Sekundärt anrikat i sandiga och grusiga
flodsediment bildar k. mäktiga och vitt utbredda
avlagringar. Tennmalmutvinningen är baserad väsentligen
på dessa. K. är den enda tennmalm, som har någon
betydelse. Huvudproducenter äro Bortre Indien
(Malackahalvön, Thailand och Nederländska
Indien) samt Bolivia. Värdefulla fyndigheter finnas
även i Nigeria, Kongo och Australien. De fordom
så betydelsefulla gruvorna i England äro
fortfarande i drift, men de lämna endast ringa
utbyte. Hdg.
Kassu’ber, folkstam, se Kasjuber.
Kassu’n (eng. och fra. caisson), vattentät låda,
som anslutes vattentätt till kaj el. fartygssida och
möjliggör arbeten under vattenytan inifrån
densamma; se Dykeri. Om flytande k. vid
brobyggnad se Bro.
Kassunsjuka, caissonsjuka, se
Dykar-sjuka.
Kast (till kasta; bestämd form kastet, plur.
kast). 1) Fiskeriv., a) i sportfiskarspråk
benämning på den tafs (gut), varmed flugan fästes vid
linan, se Metspö; b) utkastandet av betet och linan,
se Sportfiske.
2) Metrol., stycketalsmått (av medeltida
ursprung) = 4 stycken, använt vid räkning särsk.
av sill och strömming (20 k. = 1 val).
— 1013 —
— 1014 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
