Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kilima-njaro - Kilis, Killis - Kilkenny - Kilkoppel - Killarney - Kille - Killearn, Lord (Sir Miles Lampson) - Killeberg - Killian, Gustav - Killing - Killis - Kilmarnock - Kilmekanism - Kilmössa - Kilning - Kilnot - Kilo (tusen) - Kilo (Kongo) - Kilocykler pr sekund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KILIS
lianer, t.ex. av släktena ClVmatis och Bego’nia.
Anmärkningsvärda skogsträd äro Junip’erus proce’ra
och trädormbunken Cyath’ea Mannia’na. Mot den
övre gränsen uppträda PodocaPpus Mann’ii, den
intill io m höga Eri’ca arboPea och den praktfulla
Lo-be’lia DeckPnii. Ovan skogen följer en gles savann
med låga träd av Erica, EricineWa och Gnid’ia.
Grästäcket är sammansatt av Andropo’gon,
Era-gros’tis och av de nordhemisfäriska Descham’psia-,
Festu’ca- och Ko^Z/rfa-släktena. Monokotyledoner
äro rikt representerade, ofta, t.ex. Ariste’a alata,
med släktskap till den kapska floran. Av särskilt
intresse är förekomsten av trädformiga arter av
släktena Lobelia och Senecio. Vid 4,000 m blir
vegetationen alltmera ökenartad. De sista utposterna
av högre växter möta ännu vid 4,500 m med
representanter för släktena Ar’abis, Carduus,
Helichry’-sum och Senecio. Därovan förekomma blott lavar
och mossor. — K. upptäcktes 1848, högsta toppen
bestegs 1889 av tyskarna H. Meyer och Purtscheller.
— Litt.: F. Klute, ”Ergebnisse der Forschungen am
K.” (1920); W. Geilinger, ”Der K.” (1930). J.F.;W.
Kilis, K i 11 i s, stad i Turkiet, i en bördig
trakt invid syriska gränsen 50 km n. om Aleppo;
26,576 inv. (1945). Omfattande olivodling.
Kilkenny [kilkenn’i], ir. Cill Chainnigh,
grevskap i prov. Leinster i s.ö. Eire; 2,062 km2 med
66,683 inv. (1946). Vidsträckta betesmarker
gynna en omfattande boskapsskötsel. Järnmalm och
prima stenkol utvinnas. Avfolkningen är oerhört
stark; 1841 bodde här 202,420 personer.
Huvudstaden Kilkenny (10,237 inv. 1936) vid floden
Nore har en stor katedral från o. 1250, borg från
o. 1175 och många andra äldre byggnadsminnen.
Marmorindustri.
Kilkoppel, för sammanhållande av bommar m.m.
vid en flottled
avsett smide,
bestående av två
kilfor-miga järn,
förbundna med ett par
kät-tinglänkar. K.
skadar stockarna och
ersättes oftast med
andra konstruktioner.
Killan’der, Ernst Victor, militär och
idrottsledare (f. 10/3 1882), underlöjtnant vid Göta
livgarde 1906, kapten 1920, major i armén 1936;
avsked 1947. Medl. av Stockholms idrottsförbunds
styrelse sedan 1908 (med undantag av 1909—10,
då han var chef för Stockholms idrottspark) var
K. dess ordf. 1917—35; han var v. ordf, i
Skol-idrottsförbundet 1916—37, ordf, i IFK:s
centralstyrelse 1922—35, led. av Riksidrottsförbundets
överstyrelse 1917—35 och av dess
förvaltningsutskott 1921—37, samtidigt som han var dess
representant i Centralföreningen för idrottens
främjande. K. har under de senaste decennierna varit
en av de mest verksamma krafterna inom
Stockholms idrottsliv och har tagits i anspråk som
ledare för en mångfald av stadens större
propagandatävlingar. Han har dessutom nedlagt stort
arbete på skolungdomens idrottsliga fostran samt
varit initiativtagare till den numera synnerligen
populära orienteringsidrotten inom de civila
föreningarna. O.Kgh.
Killarney [kila’ni], ir. Cill Airne, stad i grev-
Kilkoppel.
skåpet Kerry i s.v. Eire; 5,609 inv. (1936).
Biskopssäte; marmorbrott. Strax s.v. om staden
ligga de för sin naturskönhet bekanta
Killar-n e y s j ö a r n a, av vilka Lough Leane (20 km2)
är störst.
Kille (förk.-form till harlekin, namn på ett
i spelet brukat kort), svensk benämning på ett i
Sverige tidigast 1772 (i en dikt av Bellman)
påvisat kortspel, här urspr. kallat kambio el. kamfio
(till ital. cambio, byte; emedan spelarna kunna byta
kort med varandra). De i k. använda korten (42
stycken, i Sverige bl.a. ”blaren”, husar, ”kille”,
kavall, kucku, svin, ofta kallat ”hussu”, samt
värdshus) äro förenklade typer av det gamla
tarok-spelets (se Tarok). Spelet synes ha sitt ursprung
i Italien (där benämnt cuccu) och är känt bl.a.
från Frankrike (coucou) och Danmark (gnav, efter
den där i st.f. svinet brukade katten). C.
Killearn [kiH’an], Lord K., i:e baron, före
1943 Sir M i 1 e s Wedderburn L a m p s o n,
brittisk diplomat (f. 1880), high commissioner i
Sibirien 1920, minister i Kina 1926—33, high
commissioner i Egypten och Sudan 1934—36 och i
Sudan 1936—46, ambassadör i Egypten 1936—46
och speciell brittisk emissarie i Sydostasien 1946
—48. K. har vunnit stort anseende som diplomat
och spelade en mycket viktig roll som
Storbritanniens främste representant i Egypten.
Killeberg’, samhälle i Loshults* sn i Skåne. —
Namnet, trol. från 1870-talet, är givet efter
gården Killeboda, på vars ägor samhället ligger. Det
senare namnet är bildat till gen. av källa och
plur. av bod, primitivt hus el. fäbod.
KilVian, Gustav, tysk öronläkare (1860—1921),
prof, i Freiburg 1894, i Berlin 1911, utarbetade bl.a.
en metod för direkt inspektion av luftstrupen och
de större luftvägarna, se Bronkoskopi.
Killing (av kid-ling, till kid), unge av get, stundom
även av hind, antilop m.m.; kid.
Killis, stad i Turkiet, se Kilis.
Kilmarnock [kilma’nak], stad i Ayrshire i
Skottland, 30 km s.s.v. om Glasgows centrum; 42,600
inv. (1948). K. har stora mekaniska verkstäder
(bl.a. för järnvägsmateriel), textilindustri (särsk.
mattor) m.m. Stor osthandel.
Kilmekanism, vapentekn., se Mekanism.
Kilmössa, se Kalott.
Kilning, äldre metod för bergsprängning*.
Kilnot (jfr Kil), fiskredskap (se d.o., sp. 826) av
garn med kilingång och bestående av två rum,
förbundna med varandra genom en kilöppning, samt
en landarm och 1 el. 2 sidoarmar. K. hålles
förankrad med draggar och utspänd med flöten,
draggar, stänger o.d. K. har särsk. kommit till
användning för fiske efter lax i saltsjön. K. är även
benämning på en not med kil.
Kilo [ki’- el. ci’-] (av grek. chi’lioi, tusen), som
första led i mått- och viktbestämningar: tusen (t.ex.
kilometer, 1,000 meter); även kortform för kilogram.
Kilo, guldfält i n.ö. Belgiska Kongo, v. om
Al-bertsjön. Från K., som började exploateras 1905,
och det 150 km n.v. därom belägna Moto erhålles
det mesta av koloniens guld, 9,043 kg 1947.
Kilocykler pr sekund (”kilocykler”), förk. kc/s
el. (oegentligt) kc, en från engelskan lånad men
numera övergiven benämning på frekvensenheten
kiloperioder pr sek, d.v.s. antalet tusental perioder
— 1275 —
— 1276 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
