Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - King Charles - King-chou, Chiang-ling - King Cole, King Cotton - King-Hall, Stephen - King Hao - Kingia - Kingisepp - King Island - Kingissepp, Kingisepp (Jamburg) - Kingo, Thomas - King of arms - Kingoyi - Kingsbay - King’s Bench - Kingsburylager - King’s Chamberlain - King’s Champion - King’s College - King’s Counsel - King’s County - King’s Cup - Kingsford-Smith, Sir Charles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KINGSFORD-SMITH
King Charles [ca’lz], hundras, se Hundar, sp. 943.
King-chou [-cå’o], C h i a n g-1 i n g, stad i s. delen
av prov. Hupei, Kina, på n. stranden av
Yang-tsi-kiang; c:a 300,000 inv. K., en av Kinas äldsta
städer, var under 8:e—5:e årh. f.Kr. huvudstad
i kungariket Chou. Under manchudynastierna var
K. en starkt befäst stad, och den är fortfarande
omgiven av murar.
King Cole [kåul], King Cotton [kåtn], se King.
King-Hall [-hål], Stephen, brittisk politiker
(f. 1893), urspr. sjöofficer, deltog i bildandet av
Royal Inst. of International Affairs (Chatham
House) och var sekr. för dess studiegrupper
1929—35. K. började 1936 utge de s.k.
”News-letters”, som gåvo koncentrerad utrikespolitisk
upplysning i en ny form. K. invaldes i
underhuset som representant för arbetarpartiet 1939,
lämnade partiet 1942 och satt kvar i underhuset
som oavhängig till 1945.
King Hao, målare, se Ching Hao.
Kin’gia, västaustraliskt släkte av fam. liljeväxter
med blott 1 art, K. austra’lis, som har en ända till
9 m hög stam och 1 m långa, 3-kantiga blad.
Blommorna bilda täta, kortskaftade huvuden,
ringfor-migt anordnade i stamtoppen.
Kingisepp, stad i Ingermanland, se Kingissepp.
King Island [kiQ’ äidand], ö i v. inloppet till Bass
sund, hörande till Tasmanien, Australien; 1,125
km2. K. är skogbeväxt och omgives av rev.
Kingissepp [kin’g-], Kingisepp, till 1922
Jamburg, kretsstad i Ingermanland,
Leningrad-området, RSFSR, 32 km ö. om Narva vid den
segelbara floden Luga; 5,700 inv. (1933). Namnet
Jama förekommer redan under 800-talet. 1384
anlade novgoroderna här en borg och stad med
samma namn. 1585 togs K. av svenskarna. Efter
freden i Stolbovo (1617) gick K. till Sverige men
återerövrades 1703 av tsar Peter I.
Kingo, Thomas, dansk skald (1634—1703), son
till en vävare av skotsk härstamning, student 1654,
cand. theol. 1658, präst i Slangerup 1668, biskop
över Fyn 1677, adlad
1679, dr theol. 1681.
K:s världsliga
diktning infaller särsk.
under hans ungdom; den
omfattar herdedikter,
kärleksvisor, epistlar
o.d. Den utmärkes av
humor och fantasi, men
smaken är ofta osäker.
Sin största
berömmelse vann han som
psalmdiktare.
”Aan-delige Sjungechor”
(1674—81) innebar ett
genombrott i dansk
lyrik. 1683 uppdrog regeringen åt honom att
utarbeta den nya psalmboken, vars ”Vinterpart”
utkom 1689. K. hade häri upptagit 136 psalmer av
sig själv, varav många nya och av den största
skönhet, och låtit trycka de övriga med mera
oansenliga typer. Detta självmedvetna
uppträdande medförde, att boken kasserades. Den psalmbok,
som utsändes 1699, även kallad ”den gamla” el.
”K:s” psalmbok, är icke hans verk men innehåller
dock 85 av hans religiösa dikter. Hans styrka är
den fulltoniga gammallutherska menighetssången.
K:s ”Salmer og aandelige Sange” äro utg. av P.
Fenger 1827, ”Sjungekoret” är senast utg. 1931
med inledn. av J. O. Andersen. ”Samlede Skrifter”,
utg. av H. Brix, P. Diderichsen och F. J. Billeskov
Jansen (1939 ff.). — Litt.: A. C. L. Heiberg, ”Th.
K.” (1852); R. Petersen, ”Th. K.” (1887); V. J. v.
Holstein Rathlou, ”Om Th. K.” (1917); Chr.
Lud-wigs, ”T. K.” (1924). P.Rw.
King of arms [avv a’mz] (eng., vapenkonung),
engelsk heraldisk ämbetsman, motsv. i
Frankrike roi d’armes. Jfr Härold.
Kingoyi, av Svenska missionsförbundet 1900
upptagen missionsstation i Belgiska Kongo, nära
n. gränsen till Franska Kongo, 170 km v. om
Brazzaville.
Kingsbay [kiq’zbei], fjord på Spetsbergen, se
Kongsfjorden.
King’s Bench [kirjz’ benc’], en avd. av
överdomstolen i England (se d.o., sp. 707).
Kingsburylager [kig’zbari-], ett blocklager* av
axialtyp, patenterat 1913 av amerikanen Albert
Kingsbury. Det är i väsentligare delar baserat på
Michell-lagrets princip (engelsk-australiern A. G.
M. Michell, 1905), enl. vilken ett lagersegment
uppbäres på sådant sätt, att understödskrafternas
resultant går genom en punkt, som är förskjuten
i rörelseriktningen gentemot segmentytans
tyngdpunkt. Michell-lagret grundar sig i sin tur på
Reynolds lagersmörjningsteori. K. ha haft stor
betydelse för utvecklingen av vattenturbiner med
vertikal axel, enär de medge användande även
av mycket tunga aggregat. Lagertryck på upp
till 200 kp/cm2 förekomma. Bland de första
större svenska turbiner, vid vilka k. kommo till
användning, märkas de vid Lilla Edets kraftstation
(1921); totalbelastningen är här 420 t. A.Lg.
King’s Chamberlain [kfoz’ céi’mbalin], engelsk
titel. se Chamberlain.
King’s Champion [kigz’ cäm’pjan] kallades i det
medeltida England en funktionär, som hade till
uppgift att vid konungens kröning utmana till
kamp envar, som underkände konungens rätt till
tronen. Denna form iakttogs ännu i början av
1800-talet.
King’s College [kiqz’ kåll’ij], del av Londons
universitet*.
King’s Counsel [kigz’ kau’nsal], titel på vissa
engelska advokater, se Counsel.
King’s County [kiqz’ käu’nti], grevskap i Eire,
se Offaly.
King’s Cup [kirjz’ kupp’] (eng., ”kungens pokal”),
konung Gustav V:s 1936 uppsatta, ständiga
vandringspris i inomhustennis. För tävlingen, som är
öppen för länder, vilkas tennisförbund äro anslutna
till den internat. tennisorganisationen, gälla i stort
sett samma regler som för Davis Cup*; inga
matcher få likväl förläggas utom Europa. — Jfr
Kungens kanna.
Kingsford-Smith [kit)’zfød smi]/], Sir Charles,
australisk flygare (1897—1935). K. flög 1928 San
Francisco—Brisbane, 12,500 km, på 81 tim 7 min.
Andra bemärkta flygningar äro
Australien—England 1929, flygningen över Atlanten från ö. till v.
1930, nytt tidsrekord i snabbaste flygningen
England—Australien 1930, flygning över Stilla havet
Australien—Kalifornien 1934. K. är den förste,
— 113 —
— 114 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
