Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kirovograd - Kirovområdet - Kirovsk (Chibinogorsk) - Kirsanov - Kirsch - Kirsch, Johann Peter - Kirschmann, August - Kirschwasser, kirsch - Kirşehir - Kirskålsläktet - Kirstein, Lincoln - Kirstenius, 1. Petrus - Kirstenius, 2. Johan Peter - Kiruna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIROVOMRÅDET
industrier. K. grundades på 1700-talet av
kejsarinnan Elisabet, ockuperades under 1 :a och 2:a
världskrigen av tyskarna och led stora skador.
Kirovområdet [ki’raf-], administrativt område i
n. delen av RSFSR kring Vjatka och dess bifloder;
105,880 km2; 2,226,109 inv. Huvudstad Kirov.
Kirovsk [ki’rafsk] (före 1934 C h i b i n
o-gorsk), stad på Kolahalvön i
Murmanskom-rådet, RSFSR, på s. sidan av fjällmassivet
Umptek (ry. Chibind) ö. om Murmanbanan, med
vilken K. är förbundet genom en 22 km lång
bibana till Apatit. K. grundades 1929 och uppges
redan 1939 ha 128,000 inv. K:s hastiga utveckling
sammanhänger med exploateringen av
Umptek-massivets stora apatit- och nefelinförekomster,
som utgöra råvaror för framställning av fosfat
och aluminium. Apatit-nefelinfyndigheterna
innehålla även stora mängder sällsynta mineral, bl.a.
molybden. Ney.
Kirsa’nov [-af], stad i Tambovområdet, RSFSR,
95 km ö. om Tambov, i ett bördigt
jordbruksdistrikt; 25,043 inv. (1939).
Kirsch, se Kirschwasser.
Kirsch, Johann Peter, katolsk teolog (1861
—1941), prof, i kyrkohistoria och patrologi i
Fribourg 1890, ledare för påvliga inst. för
kristen arkeologi i Rom 1925, utgav bl.a.
grundläggande arbeten om den påvliga finansförvaltningen
på 1200- och 1300-talen samt nya uppl. av
Hergen-röthers ”Handbuch der allgemeinen
Kirchenge-schichte” (1924—25, helt ny redigering).
Kirschmann, August, tysk psykolog (f.
1860), phil. dr 1892, studier i Toronto 1893—1915,
sistn. år prof, i Leipzig, medutg. av ”Neue
psy-chologische Studien” från 1926. Ett av K:s
förnämsta arbeten är ”Die Dimensionen des Raumes”
(1902). K. har särsk. studerat optiska och
färgpsykologiska fenomen och har bl.a. givit upphov
till den s.k. Kirschmanns lag: färgupplevelsen är
en funktion av ett flertal övergripande våglängder.
Kir’schwasser, kirsch, brännvin, framställt
av körsbär, särsk. i Tyskland och Schweiz. K.
är färglöst med svag smak av bittermandelolja,
beroende på att en del av bärens kärnor krossas
och få deltaga i jäsningen.
Kir^ehir [-fe’-], huvudstad i vilajetet Kir§ehir
(9,090 km2, 145,693 inv. 1940) i Turkiet, 140 km
s.ö. om Ankara, 990 m ö.h.; 14,052 inv. (1935).
Berömd mattfabrikation.
Kirskålsläktet, Aegopo’dium, av fam.
flockblommiga växter, omfattar 2 arter i Europa och
Sibirien. I s. och mell. Sverige förekommer täml. allm.
i ljusa, fuktiga lövskogar, lundar och busksnår A.
Podagrafria, kirskål, skvallerkål,
kval-ler, en 0,5—1 m hög, glatt ört med långt
skaf-tade, brett triangulära, mångflikiga blad och vita
blommor. Den är även ett besvärligt ogräs i våra
trädgårdar och sprider sig snabbt genom sin
krypande, smala jordstam. Användes tidigare
som läkemedel mot podager (därav latinska
artnamnet). A.Ve.
Kirstein [ka’stéin], Lincoln Edward,
amerikansk balettförfattare (f. 1907), grundade 1934
tills, med Edward M. M. Warburg The American
Ballet och 1936 Ballet Caravan. Han upprättade
1940 Dance Archives Museum of Modern Art i
New York och är sekr. i det av honom tills, med
Kirskål.
Foto Hj. Wollin.
George Balanchine
1946 grundade Ballet
Society. K., som är
en framstående
ba-letteoretiker och
-kännare, utger
sedan 1942 tidskr.
”Dance Index” samt
har vidare skrivit
flera böcker om dans,
bl.a. ”Dance” (1935),
”Blast at ballet” (1938)
och ”Ballet
alpha-bet” (1939). B.Hgn.
Kirste’nius. 1)
Petrus K., läkare,
filolog (1577—1640).
Bördig från Breslau
kom K. efter
omfattande studier i bl.a.
Holland, Frankrike
och Schweiz med
Axel Oxenstierna till
Sverige 1635, där han
blev e.o. livmedikus hos drottning Kristina och
följ, år prof, i praktisk medicin i Uppsala.
K. förvärvade en mångsidig språkkunskap, bl.a.
under en resa i ö. Europa och Främre
Orienten, och hans författarskap är huvudsaki.
språk-vetenskapligt (orientalistiskt). K. införde till
Sverige landets första uppsättning av arabiska typer. L.
2) Johan Peter K., den föreg:s son,
fortifika-tionsofficer (1617—82), biträdde vid Stockholms och
skärgårdens fasta försvar särsk. under krigsåren
1656—59, varunder han bl.a. påbörjade Dalarö
skans. 1661—78 hade K. ledningen av
befästningsarbetena i Stockholmstrakten, samtidigt som han
tjänstgjorde vid fortifikationskontoret, där han
nedlagt ett förtjänstfullt arbete på ordnandet och
kompletterandet av fortifikationsarkivet.
Kiruna, stad i Lappland i Norrbottens län vid
Ofotenbanan; 14,137 km2, därav 13,181 land,
varav 0,1 «/o åker, 0,6 % äng, 19,2 °/o skogsmark och
80,1 % övrig mark; 18,385 inv. (1949). K., som
till ytvidden är världens största stad och
Sveriges till storleken 3:e kommun (se karta vid
Lappland), bildades genom att hela Jukkasjärvi
kommun 1948 av skattetekniska skäl ombildades
till en stadskommun och består av fyra
huvuddelar: det egentliga K., numera benämnt
Kiruna C., kring malmfälten, den glesbefolkade
fjällvärlden, som från K. C. sträcker sig ända
upp till norska gränsen mellan Kalix och Torne
älvdalar, Jukkasjärvi gamla kyrkby 18 km ö. om
K. C. med omgivande bygd nedanför
barrskogsgränsen samt den något mera jordbruksbetonade
bygden kring Vittangi 80 km ö.s.ö. om K. C.
inom Vittangi kapellförsamling. Vittangi
kapell-förs. har 3,905 inv. (6,030 km2), varför K. i
övrigt blott har c:a 14,500 och den egentliga
staden K. C. icke mer än knappt 12,500 inv. Det
egentliga K. grundades 1899, då efter järnvägens
framdragande från Gällivare förberedelserna för
brytning av malmfyndigheterna Kierunavaara*
och Luossavaara på allvar påbörjades. I slutet
av 1902 färdigställdes Ofotenbanan till Narvik,
så att malmexporten kunde försiggå denna väg.
— 143 —
— M4 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
