Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kiruna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KIRUNA
Redan 1900 fastställdes byggnadsplan för det
blivande samhället K., varefter en ordnad
bebyggelse omedelbart vidtog. Planer på att skapa
en köping av K. C. funnos men förverkligades
ej, utan K. C. blev 1908 municipalsamhälle, och
från 1910 överflyttades kommunens styrelse helt
från Vittangi till K. C., som dock först 1912
fick egen kyrka, en vacker och originell träkyrka
i lappkåtestil med altartavla av prins Eugen och
träskulpturer av Chr. Eriksson. Först 1923
erhöll K. landsvägsförbindelse med landets övriga
vägnät. K. C., inkl, hela järnvägsområdet, hade,
när det 1901 utbröts till eget taxeringsdistrikt,
312 inv., 1903 2,109 och 1909 8,042, varav 6,020
i själva municipalsamhället; 1915 nådde detta
8,151 inv. men har därefter utvecklats
långsammare och tidvis i samband med vikande
malmkonjunkturer gått starkt tillbaka, så att det 1921
hade 7,054, 1931 11,303, 1937 10,237 och 1946
10,684 inv., vartill sistn. år kommo 1,016 i de
egentliga förorterna och 508 i Tuolluvaara. K:s
fjällvärld v. om K. C. är, frånsett Kalix älvdal
och östligaste delen av Torneträskområdet, helt
belägen ovan barrskogsgränsen och är, frånsett
järnvägslinjen och en del turiststationer, i det
närmaste obebyggd. Områdena kring Jukkasjärvi
kyrkby äro belägna nedanför barrskogsgränsen,
men den obetydliga bebyggelsen är koncentrerad
till sjöstränderna i älvdalen och främst till
själva kyrkbyn med dess 605 inv., medan Vittangi
kapellförs. inom ett betydande område når
nedanför odlingsgränsen och utom det betydande
samhället Vittangi med 1,011 inv. även
inrymmer en rad mindre orter, ss. Svappavaara med
422 inv., Masugnsbyn, Soppero-byarna och
Lan-navaara, ävensom en rad ännu outnyttjade
malmfyndigheter, ss. Mertainen. Av hela K:s
befolkning livnärde sig 1945 ej mindre än 47,5 °/o av
industri och hantverk, 6,2% av handel, 12,0%
av transportväsen, 7,3% av allmän tjänst och fria
yrken samt 19,2 °/o av jordbruk med binäringar
och 7,8% av husligt arbete och övrigt; för det
egentliga K. (municipalsamhället, inre förorterna
och Tuolluvaara) voro siffrorna resp, 63,9, 7,9,
11,7, 8,6, 0,7 och 7,2%. Industrien i K.
municipalsamhälle omfattade 1947 14 företag med en
förvaltningspersonal på 44 och en arbetarpersonal
på 375, vartill kommer den egentliga
malmbrytningen med över 1,500 arbetare; även frånsett
malmbrytningen dominera malmbolagets olika
verkstäder helt industrien, och försöken att
genom stöd åt småindustrien få fram ett mera
mångsidigt näringsliv ha ännu ej nått några
större resultat. Omnejdens glesa befolkning och
outvecklade vägnät ha givetvis medfört, att K. icke
har nämnvärd betydelse som
kommunikations-centrum. Torneträskområdena sakna ännu
väg-förbindelser, men sedan vägnätet kring själva K.
under senare år utbyggts, utgå dock 5 å 7, om
än ej särsk. betydelsefulla, busslinjer från själva
K., medan från Vittangi 4 huvudbusslinjer
utstråla. K. intog 1946 med 128 butiker,
sysselsättande 530 personer, en i förh. till stadens
storlek blygsam plats. Som turistcentrum är K. C.
ännu ej särsk. utvecklat, medan Abisko,
Björk-liden och Riksgränsen vid Ofotenbanan äro
betydande turistorter, Jukkasjärvi och Vittangi ha
betydelse som utgångspunkter för forsfärder på
Torne älv, Kalixfors’ järnvägsstation, 15 km s.
om K. C., är utgångspunkt för en av
turistlederna till Kebnekaise, och den egentliga
fjällvärlden inrymmer en rad turiststationer,
varav Låktatjåkkos på 1,228 m ö.h. är landets högst
belägna. Genom det beslutade observatoriet
kommer K. att få ett vetenskapligt forskningsinst.,
och genom tillkomsten av Arméns jägarskola i
K. har K:s näringsliv blivit något mindre
ensidigt. — K:s stadsbebyggelse utbreder sig
huvudsakligen ö. om den på 500 m ö.h. belägna
Luossajärvi på sluttningen av Haukivaara och
är helt belägen inom björkskogsregionen ovan
barrskogsgränsen. Området s.ö. om Kiruna
centralstation inrymmer huvuddelen av de i
parkområdena, främst Järnvägsparken och Kyrkparken,
utströdda offentliga byggnaderna. Huvuddelen av
K:s bostadsbebyggelse är belägen n. om detta i
välordnade kvarter kring den tvärs igenom
såväl själva centrum som den inom det gamla
municipalsamhället belägna
östermalmsbebyggel-sen löpande huvudgatan, Adolf Hedinsvägen; här
är också stadens affärscentrum beläget vid
Hjalmar Lundbohms-, Arent Grape- och Adolf
He-dinsgatorna samt i triangelpartiet mellan dessa
gator. Medan stadsbebyggelsen i n., v. och s.
skarpt begränsas av Luossavaara, Luossajärvi
och Kierunavaara, kan den i ö. utbreda sig mera
ohämmat längs huvudvägen till K.; knappt 3 km
ö. om det egentliga K. vidtar Tuolluvaara
samhälle (508 inv.) kring Tuolluvaara gruv-ab:s
anläggningar, och även närmare Torneälv
förekommer en tätare bebyggelse i Kaupimas och
Laxforsens små samhällen. Tuolluvaaras gruvor
förbindas med Ofotenbanan genom en linbana,
ö. delen av K., liksom redan tidigare
Vittangi-området, börjar nu få utbyggt ett vägnät, men
hela v. K. saknar, frånsett Ofotenbanan samt
Torneträsks och Kalixälvssjösystemets båtlinjer,
ordentliga kommunikationslinjer. Inom detta
område ligga Vadvetjåkko och Abisko
nationalparker samt Kebnekaise. — K., som lyder under
landsrätt, är liksom Vittangi tingsställe inom
Jukkasjärvi-Karesuando tingslag i Gällivare
domsaga men är icke kansliort för denna. K. är
säte för Arméns jägarskola, för
Kiruna-Jokk-mokks försvarsområde, för häradsskrivarekontor,
provinsialläkare och lantmäteridistrikt samt har
sjukhus, samrealskola med kommunalt gymnasium
och en stor praktisk ungdomsskola; en del
myndigheter, ss. distriktsveterinär, äro däremot ej
förlagda till själva K. utan till Vittangi. K. har
en daglig tidn., ”Norrlandsfolket”, och
rundradiostation. — Taxeringsvärdet å
fastighetsskatte-pliktig jordbruksfastighet var 1948 5,574,500 kr
och å annan dyl. fastighet 66,110,300 kr, varav
20,138,400 för svenska ab.; den till kommunal
inkomstskatt taxerade inkomsten uppgick s.å. för
svenska ab. till 33,565,030 kr och för andra
skattepliktiga till 45,366,170 kr. — K. bildar
Jukkasjärvi pastorat i Lappmarkens tredje kontrakt av
Luleå stift. — Namnet är fi. Kieruna, vilket
betyder fjällripan. Det v. om staden liggande
malmfjället har trol. till formen ansetts likna en
sådan. Se K. B. Wiklund i G. Bergfors & A.
Neander, ”Norrbotten”, 2 (1930), sid. 334 f. —
— 145 —
— 146 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
