Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kista - Kistbord - Kistbrev, kistebrev - Kistbänk - Kistemaeckers, Henry - Kistland - Kistna, Krishna - Kisuahili - Kisumu (Port Florence) - Kiswa - Kit - Kitab - Kitaj gorod - Ki-tan - Kitasato, Shibasaburo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KITASATO
mogehemmens främsta möbel, och med upphov i
rokokons blomsterformer utvecklades under
1700-talet och 1800-talets första hälft i olika landskap
en rik kistmålning. — Ang. kistbord och
kistbänk se resp. Bord och Bänk. -— Litt.: S.
Svensson, ”Vikingatidstraditioner i nordiska
bondemöbler” (i ”Fataburen”, 1937); S. Erixon,
”Folklig möbelkultur i svenska bygder” (1938). Sn.
Kistbord, se Bord 1).
Kistbrev, kistebrev, konstlösa, färglagda
bildtryck med text och ämne vanl. hämtat ur
Bibeln el. historien, urspr. avsedda att uppklistras
i kistor men också använda som väggdekoration.
K. leda sitt ursprung från ettbladstrycken,
infördes till Sverige från Tyskland i början av
1600-talet och nådde snart en ofantlig spridning, i sht
bland allmogen. En av de första k.-tryckarna i
Sverige var Per Brahes pommerske boktryckare
på Visingsö, J. Kankel; av senare boktryckerier,
som specialiserade sig på tillverkning av k., må
nämnas Berlingska boktryckeriet i Lund och J.
P. Marquards i Jönköping. — K. utfördes vanl.
i träsnitt på helark (40 X 50 cm) med två bilder,
olika ämnen och skilda texter på samma blad,
så att ”brevet” kunde delas i två. Särsk.
populära voro k. i början av 1800-talet. — Litt.:
”Träsnitt ur svenska k.” (1916, med inledn. av A.
Sahlén); B. Bengtsson, ”Det svenska kistebrevet”
(i ”Fataburen”, 1934). IV. N.
Kistbänk, se Bänk 1).
Kis’temaeckers [-makars], Henry,
belgiskfransk författare (1872—1938), slog redan 1892—
93 igenom med romantrilogien ”L’évolution
sentimentale” och utgav därefter ett 20-tal romaner
och skrev från 1905 en rad komedier, bl.a. ”La
flambée” (1912; ”Eldprovet”) och ”La passante”
(1921), kännetecknade av skärpa i iakttagelsen,
flykt i fantasien och en för belgiern rätt ovanlig
behändighet i fråga om det sceniskt verkningsfulla.
Kistland, metrol., se Spannland.
Kistna, K r i s h n a, flod i s. Indien, upprinner
s.s.ö. om Bombay på östsluttningen av v. Ghats,
endast 65 km från västkusten, flyter i huvudsaki.
ö. riktning, genombryter ö. Ghats och mynnar med
stort delta i Bengaliska bukten. Längd 1,280 km.
Betydande bifloder äro från v. Bhima och från h.
Tungabhadra. K. är ej segelbar och har ej så stor
betydelse för konstbevattningen som Godavari.
Först vid Bezwada i deltats bas börjar ett mera
betydande nät av bevattningskanaler (c:a 400 km).
Kisuahi’li, afrikanskt språk, se Suahili.
Medeltida kista av lårform med stolpkonstruktion.
Ekby sn, Västergötland. Nordiska museet.
David och Goliat. Ena halvan av ett kistbrev från
Berlingska boktryckeriet i Lund.
Kisumu (tidigare Port Florence), ort i
Kenya i Östafrika, vid innersta delen av
Kavi-rondoviken av Victoriasjön; c:a 1,000 inv. K. har
god hamn och är ändpunkt för en gren av
Kenya—Uganda-banan.
Kiswa, se Kaba.
Kit [kitt] (eng.), mus., se Pochette.
Kita’b (arab.), bok, skrift (av ka’taba, skriva),
förekommer ofta som sammansättningsdel i
boktitlar, t.ex. Kitäb al-aghä’ni, ”Sångernas bok”. al-Kitäb,
”Boken”, är även namnet på Sibawaihis stora
gram-matiska arbete. Muhammed, som kallar koranen
al-Kitab, menar därmed uppenbarade religiösa
urkunder, sådana som han även tillerkände judarna och de
kristna, ahl al-kitäb, ”bokens folk”.
Kitaj gorod [-a’j gå’rat] (ry., ”kinesstaden”),
del av centrala Moskva*.
Ki-tan, folkslag, se Kara Chitai.
Kita’sato, Shibasaburo, japansk
bakterio-log (1856—1931), var från 1886 elev till Robert
Koch, återvände 1893 till Japan, förestod från 1914
Kitasato-inst. för infektionssjukdomar i Tokyo. K.
var den förste, som renodlade stelkrampsbacillen,
arbetade jämte Behring på framställandet av serum
mot difteri och stelkramp, fann 1894 samtidigt med
Yersin pestbacillen och 1898 tills, med sin assistent
Shiga dysenteribacillen.
— 157 —
— 158 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
