Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koenig & Bauer A.G. - Koepespel - von Koerber, Ernst - Koercitivkraft - Koernicke, Max - Kôersner, Albert - von Koester, Hans - Koestler, Arthur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOESTLER
Grundare voro Friedrich Koenig (1774—1833) och
Andreas Friedrich Bauer (1783—1860). Den första
bolagsurkunden mellan delägarna skrevs i England,
där Koenig för ”The Times” hade byggt en ny
tryckpress, enl. en av honom själv gjord
uppfinning, och där han träffat maskinteknikern Bauer.
Deras företag blev världens första egentliga
tryckpressfabrik och dessutom en av Tysklands första
maskinindustrier; dess alster ha länge tjänat som
mönster för hela den övriga världens produktion
av tryckerimaskiner. Vid sekelskiftet flyttade
företaget över till nya fabriksbyggnader, vilka inkl,
senare gjorda tillbyggnader praktiskt taget helt
förstördes genom bombning 1945. De äro dock
1950 helt återuppbyggda och sysselsätta nu o. 1,200
man; härutöver finns en mindre filialfabrik i
Möd-lingen nära Wien. Från K. ha t.o.m. 1949
levererats sammanlagt c:a 20,000 tryckpressar. A.Lg.
Koepespel [kö’pa-], se Gruvspel.
von Koerber [kö’r-], Ernst,
österrikisk-ungersk ämbetsman och politiker (1850—1919), efter
en mångsidig ämbetsmannabana handelsminister
1897—98, inrikesminister 1899, ministerpresident
och utrikesminister 1900—04. K:s försök att
konsolidera dubbelmonarkien genom
nationalitetsut-jämnande åtgärder misslyckades till större delen.
1915—16 var han österrikisk-ungersk
finansminister, okt.—dec. 1916 ånyo ministerpresident.
Koerciti’vkraft, fys., se Hysteresis.
Koernicke [kö’r-], Max Walther, tysk
botanist (f. 1874), fib dr i Bonn 1897, prof, vid
lant-brukshögsk. i Bonn-Poppelsdorf 1919 och vid
univ. i Bonn 1934. K. har företagit
vetenskapliga resor till Egypten, Ceylon, Java och Peru.
Han har gjort fysiologiska undersökningar av
röntgen- och radiumstrålningens inverkan på
växterna och deras tillväxt, biologiska
undersökningar av den parasitiska fam. Lorantha’ceae
och missneväxten AmorphophaWus titanum samt
praktiskt botaniska forskningar över sojaodling.
K. har utg. ”Der heutige Stand der pflanzlichen
Zellforschung” (i ”Berichte der Deutschen
bota-nischen Gesellschaft”, 21, 1904) och E.
Strasbur-ger, ”Das botanische Praktikum” (5 Aufl. 1913,
tills, med E. Strasburger; 7 Aufl. 1923). A.Hr.
Köersner [cör’s-], Gustaf Albert, jurist (1872
—1929), hovrättsexamen 1894, advokat i Stockholm
1898—1918, prof, i rättskunskap vid Handelshögsk.
där 1912—18; biträdde upprepade gånger i
stats-dep. vid utredningar, justitieråd 1918—29 och
den förste advokat i Sverige, som utnämnts till
sådan befattning. K. var en ganska produktiv
juridisk förf., bl.a. skrev han ”Ett och annat om s.k.
handelskutymer och deras fixerande” (1913), ”Om
force-majeure-klausuler i köpeaftal” (1915; jämte
flera medarbetare), ”Om moratorium” (1923; jämte
N. Rabenius). K. utgav även ”Moratorium.
Lagstiftning om betalningsanstånd” (5 bd, 1915—23;
jämte C. Dickson). K.
von Koester [kös’-], Hans Ludwig Raimund,
tysk sjömilitär • (1844—1928), officer 1864,
konter-amiral 1889, storamiral och avsked 1905. K. blev
1896 befälhavande amiral i Kiel, 1899
generalinspektör för flottan och 1903 chef för Hochseeflotte.
Han adlades 1900.
Koestler [kös’-], Arthur, ungersk-engelsk
författare (f. 1905). K., som tillhör en judisk
familj, föddes i Budapest, studerade 1922—26 vid
univ. i Wien, där han påverkades av radikala
socialistiska strömningar för att 1931 ingå i det
kommunistiska partiet, han slog sig tidigt på
journalistik och var anställd som utlandskorrespondent i
”Neue freie Presse”, Wien, 1926—29 i Mellersta
östern, 1929—31 i Paris och 1931—32 i Berlin. K.
deltog i greve Zeppelins arktiska expedition 1931,
reste i Ryssland och ryska Centralasien 1932—33
som Sovjetunionens gäst, var frilans i Paris,
London och Zürich 1933—36, följde det spanska
inbördeskriget 1936—37 som korrespondent för den
engelska tidn. ”News Chronicle”, blev tagen som
fånge vid Malagas fall
1937 och dömd till
döden av
Franco-myn-digheterna som
kommunist men blev som
engelsk
tidningskor-respondent utväxlad.
1938 var han
korrespondent i Mellersta
östern, var vid
krigsutbrottet 1939 i
Frankrike, blev arresterad
och placerad i
fånglägret Le Vernet, blev
fri efter en tid och
kom via en visit i
franska främlingslegionen 1940 till England,
tillhörde 1941—42 den engelska armén och
tjänstgjorde i informationsministeriet. K. är numera
bosatt i Paris men vistas ofta på resor inom
och utom Europa. Han är en typisk
företrädare för de intellektuella, som under åren efter
1 :a världskriget kraftigt påverkades av
marxismen och som i Sovjetryssland såg ett
föregångs-land men som mot slutet av
mellankrigstiden hade förlorat sin tro på det ryska systemet;
1938 utträdde han ur det kommunistiska partiet.
Som författare är K. likaledes en typisk
företrädare för de skribenter i mellankrigstidens
europeiska litteratur, som i nära anknytning till en
journalistisk gärning togo upp aktuella
händelser och spörsmål till skildring och debatt. K. är
i främsta rummet reportern, han har
förstahands-erfarenheter från skilda delar av världen, han
förfogar över en bred beläsenhet, han nöjer sig
icke med att skildra och berätta utan han vill
gärna reflektera, han bäres av ett starkt socialt
patos, han har en lysande stil, främst
kännetecknad av en rikedom på originella och belysande
bilder, men hans fantasi och hans
gestaltnings-förmåga äro svaga. K. debuterade med en
skildring från inbördeskrigets Spanien,
”Menschen-opfer unerhört, ein Schwarzbuch über Spanien”
(utg. 1937 i Paris; eng. övers. 1938), ”Spanish
testament” (1937; fra. övers, s.å.); till sina
spanska upplevelser återkom K. i ”Dialogue with the
death” (1942), en bearbetning av den förra boken,
där han berättar om sina upplevelser i Francos
fängelser. ”The gladiators” (1939) är en historisk
roman med anspelning på samtiden, där han
hämtat ämnet från romersk historia,
Spartacus-upproret, och där han tolkar sin misstro mot
revolutioner. I ”Darkness at noon” (1940; sv. övers.
1941) försöker han ge en psykologisk förklaring
— 425 —
— 426 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
