Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kogrundsrännan - Kohandel - Kohas - Koheleth - Kohen - Koher, kohär - Koherens - Koherenta strålar - Kohesion - Kohesionsteorien - Kohinoor - Kohistan, Kuhistan - Kohl - Kohl, David
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOHANDEL
intrång spärrad genom utläggandet av minor. I
k.k. uh 1916 förordnade svenska regeringen i
samband därmed, att K. endast finge befaras av
vissa angivna kategorier svenska fartyg.
Avspärrningen, som särsk. motiverades med de
neutrali-tetskränkningar, som just vid den tiden tagit sig
uttryck i ett flertal uppbringningar och
sänkningar av fartyg i svenskt territorialvatten, trädde i
kraft 29/r. Några dagar senare utfärdades
ytterligare en svensk kungörelse, genom vilken
främmande u-båtar, vid risk att eljest utan varning
angripas med vapenmakt, förvägrades tillträde till
svenskt sjöterritorium. Emot dessa åtgärder
inlade ententemakterna (England, Frankrike, Italien
och Ryssland) protest genom i det väsentliga
likalydande noter 30/8. Den springande punkten
var frågan, huruvida Sverige skulle släppa igenom
det ententemakterna tillhöriga handelstonnage,
som sedan krigsutbrottet legat i baltiska hamnar,
så att det kunde användas i Nordsjön. Svenska
regeringen avvisade i not 9/s protesterna och
hävdade därvid, att åtgärderna ostridigt fölle inom
dess kompetens samt vidtagits för att ”på ett
verksammare sätt hävda landets neutralitet”. De
nämnda makterna överräckte visserligen 14/io nya
protestnoter, men Sverige inlät sig icke på
ytterligare svaromål utan vidhöll i princip sin
ståndpunkt till krigets slut, även om spärren i praxis
kom att efter hand något lindras. Den första
kungörelsen ändrades och kompletterades 24/io
1916 och 9h 1917 samt upphävdes 27/h 1918.
Sveriges rätt att spärra K., d.v.s. dess eget kustvatten,
sattes icke mer i fråga. Härigenom fick
K.-frågan en icke ringa betydelse för klarläggande av
den invecklade och oklara frågan om kustvattnens
rättsliga ställning. — Under 2:a världskriget fick
K. ingen ny aktualitet. 1940—41 anlades
Falsterbo-kanalen, som därtill kunde taga emot fartyg av
vida större djupgående. — Litt.: E. Wolgast, ”Zur
Frage der Kogrundrinne und der
Ostsee-Ein-gänge” (i ”Zeitschrift für öffentliches Recht, 5,
1926). H.Ci.
Kohandel, i sht i politiskt språkbruk
klandrande benämning på överenskommelse mellan
eljest motsatta parter, varvid den ena med
bortseende från sin uppfattning i ett omtvistat
spörsmål bistår den andra att få detta löst mot löfte
att i en annan fråga inom sin särskilda
intressesfär erhålla motsv. hjälp. Från järnvägsstriderna
i Sveriges riksdag på 1850—70-talen saknas icke
ex. på sådan k. I modern svensk politik tänker
man i samband med k. särsk. på
krisuppgörelsen 1933 (se Bondeförbundet, sp. 567) mellan
socialdemokraterna och Bondeförbundet. Det
senare gav i princip sin anslutning till de förras
synpunkter på arbetslöshetsfrågan mot att i
gengäld få igenom vissa åtgärder till förbättring av
jordbrukets ekonomiska förutsättningar. H.Ci.
Kohas, veter., se Has.
Kohe’leth (hebr.), religionsv., se Predikaren.
Kohen’ (hebr.), präst. Ingår i de även i Sverige
uppträdande judiska familjenamnen Cohen, Cohn,
Kohn m.fl., vilkas bärare leda sin härstamning från
Israels prästerskap.
Kohe’r, k o h ä r, fys., se Detektor.
Koherens’ (av lat. cohaeren’tia, sammanhang).
1) Fys., se Interferens.
2) Psykol., sammanhanget på lägre
utvecklingsstadier mellan varseblivning, föreställning och
tänkande.
Koheren’ta strålar, fys., se Interferens.
Kohesio’n (av lat. cohäè’sio, sammanhållning),
fys., den egenskapen hos materien, att mellan dess
smådelar, molekylerna, attraktionskrafter, s.k.
ko-hesionskrafter, verka. K. betingar kropparnas
ag-gregationstillstånd. Den är vid gasformiga
kroppar ytterst liten, vid fasta kroppar mycket stor,
medan vätskorna intaga en mellanställning.
Kohesionsteorien, bot., se Ämnestransport.
Kohinoor [-nå’r], se Diamant, sp. 335 f.
Kohista’n, K u h i s t a n (pers., bergland), namn
på flera berglandskap i Främre Asien och Indien.
Kohl (arab, kuhl), se Kuhl.
Kohl [kål], David Casparson, ståletsare och
klingsmed (1628—85), föddes i Norrtälje, son
till den tyske klingsmeden Caspar K. (d. 1653),
inkallad till Sverige av Gustav II Adolf. K.
studerade 1648—53 bl.a. bokhålleri och även
ståletsning i utlandet, främst i Nederländerna, och
fick vid återkomsten till Sverige anställning i
Generalbokhålleriet. Sin fritid ägnade han helt
åt etsning, och från denna period härröra de
flesta av hans kända arbeten. Mestadels skänkte
han dem till kungl. o.a. högt uppsatta personer;
i den mån han utförde beställningar, hände det
sällan, att han erhöll någon betalning.
Klagomål hos Karl X Gustav ledde till intet; K. synes
ha saknat varje anlag för smidighet men ägde
desto större lust att kverulera och processa. —
Missnöjd över behandlingen i hemlandet begav
sig K. 1658 till Danmark för att återuppta en
av faderns processer rörande utebliven betalning
för vapenarbeten, endast för att i samband med
Karl X Gustavs 2:a krig mot Danmark bli
internerad (1658—60). Återkommen till Sverige med
oförrättat ärende invecklades K. i en process,
som för två år bragte honom i landsflykt; en
senare, i Sverige förd arvsprocess förlorade han.
— Då rikets rustmästartjänst 1670 blev ledig,
erhöll K. denna genom ingripande från högsta
ort. Han nedlade härvid, vid sidan av sin
inspek-tionstjänst, ett energiskt arbete på att bringa
ordning i rustkammaren i Stockholms slott,
varvid han särsk. intresserade sig för de gamla
krigstroféerna; att Livrustkammaren numera äger
några äldfe rustningar och troféer är uteslutande
K:s förtjänst. — Den obetydliga rustmästarlönen
sökte K. hjälpa upp genom att tills, med överste
Johan Arentz som finansiell medhjälpare
grunda Qvarnbacka stål- och klingverk; företaget
avslöt med konkurrenten Wira bruk ett
samar-betsavtal, som gav de båda företagen ett slags
monopol på leveranser av huggvapen till
Staten. Trots detta blev den ekonomiska framgången
för K. ringa, enär betalning för leveranserna ofta
uteblev. K. dog i täml. stort armod. — Trots
sina envisa motgångar synes K. alltid ha haft
tid och intresse över för sina smides- och
ets-ningsarbeten, varvid hans verk vittna om en
alltmer stegrad skaparkraft. K:s mest berömda
arbete är en bardisan från 1684, skänkt till dåv.
kronprinsen (Karl XII) och numera tillhörig
Livrustkammaren. K. anses vara den
oöverträffade mästaren bland svenska vapensmeder. —
— 431 —
— 432 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
