Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstförfalskning - Konstförvant - Konstgjorda hamnar - Konstgjorda hjärtat - Konstgjorda lemmar - Konstgjorda luktämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTGJORDA LUKTÄMNEN
Försäljning av förfalskat konstverk under
uppgift, att det är äkta, straffas enl. svensk rätt som
bedrägeri. Har det förfalskade endast utställts
i avyttringssyfte el. utbjudits, kan straff inträda
för försök till bedrägeri el. för förfalskning, i
sistn. fall om känd konstnärs sign, eftergjorts och
anbragts på föremålet. K.
Konstförvant’, förr: sättare el. tryckare, typograf.
Konstgjorda hamnar. Vid den militära
invasionen i Normandie 1944 måste de allierade räkna
med att tyskarna i det längsta skulle hålla
befintliga hamnar och grundligt förstöra dem, om
och när de måste uppges. Redan från invasionens
början måste stora förråd m.m. (c:a 12,000 t
förråd och 2,500 fordon) dagl. föras i land.
Urlastning i denna utsträckning var icke möjlig på
öppen strand. Härför behövdes två för väder
och vind något så när skyddade hamnar av ung.
samma storlek som Dovers. Beslut att bygga
sådana fattades i juni 1943. — Hamnarnas kajer
kommo att utgöras av vid varandra fästade
plåt-pontoner (60 m långa och 18 m breda) om
vardera ett deplacement av 1,000 t. Från stranden
och ut till kajerna, som lågo i huvudsak
parallellt med land, gingo långa körbanor, som
uppburos av pontoner. Kajerna samt ett område, där
fartyg kunde ligga och vänta för att få plats vid
kaj, skyddades av vågbrytare, bestående främst
av intill varandra liggande betongkassuner, som
sänkts, så att de stodo på havsbottnen, samt
därjämte av ett mindre antal sänkta fartyg.
Kassu-nerna voro av olika storlek för att passa på de
olika bottendjup, där de sänktes. De största hade
ett depl. av 6,044 t, de minsta 1,672 t. 146 kassuner
byggdes. Delarna till de två k. byggdes i England
och bogserades över Kanalen. Den ena byggdes
inom amerikanernas anfallsområde vid
Laurent-sur-Mer och den andra på det brittiska avsnittet
vid Arromanches. Den senare benämndes Port
Winston. De gingo under benämningen ”mullbär”.
Hamnarna voro i begränsad omfattning i gång
redan 18/e. På franska västkusten blåste det
emellertid upp en mycket svår storm 19/e. Båda
anläggningarna skadades, den vid Laurent-sur-Mer så
svårt, att man ej ansåg sig kunna reparera den.
Port Winston nådde full kapacitet i början av juli
s.å. De båda nu omtalade k. kompletterades med
särskilda vågbrytare till skydd för de
invasions-farkoster, som förde i land materiel och personal
på öppen strand. Härför användes ett 60-tal
fartyg, varav några äldre slagskepp och kryssare. De
fördes redan andra invasionsdagen (7/e) över
Kanalen och sänktes på olika platser. De gingo under
täcknamnet ”krusbär”. Var och en av dessa fasta
vågbrytare hade en längd av c:a 1,400 m och
låg 1—1,5 km från land. S.E.B.
Konstgjorda hjärtat. 1) Apparat, med vilken
vävnader och organ, tagna från en levande
organism, kunna försörjas med näringsvätska och
hållas vid liv (se Explantation). — 2) Apparat,
som kan kopplas in i en individs blodcirkulation
och ombesörja denna utan hjärtats medverkan.
Sådana apparater ha konstruerats och prövats på
djur, bl.a. i Sverige av C. Crafoord och hans
medarbetare. Det är möjligt, att man i framtiden
med hjälp av k. skall kunna utföra kirurgiska
ingrepp i hjärtat, vilka tidigare ej varit möjliga. A.G.
SU 16. — 702 —
23 — Red. avsl. 13/s 50.
Konstgjorda lemmar, se Protes.
Konstgjorda luktämnen, på syntetisk el.
halv-syntetisk väg framställda ämnen, vanl. av
liknande kemisk konstitution och lukt som de i
naturliga eteriska oljor förekommande luktämnena.
Bland k. förekomma särsk. alkoholer, aldehyder,
ketoner, estrar och etrar. Fenyletylalkohol
har rosliknande doft och förekommer i naturlig
ros- och orangeolja. Den framställes enl.
Gri-gnards reaktion ur klorbensol och etylenoxid. —
Bensaldehyd har bittermandellukt, erhålles
ur toluol genom oxidation, direkt el. över
ben-salklorid. — Kanelaldehyd har kaneldoft
och förekommer i kanelolja från Kina och
Cey-lon. Det framställes syntetiskt genom inverkan
av alkali på en blandning av bensaldehyd och
acetaldehyd. — Salicylaldehyd användes i
parfymindustrien på gr. av sin bittermandellukt.
Tillverkningen sker genom kondensation av
fenolnatrium med kloroform i närvaro av
natron-lut enl. Reimer-Tiemanns syntes. — A n i s a 1 d
e-h y d har en doft, påminnande om kumarin,
erhålles ur anisoljans huvudbeståndsdel anetol
genom oxidation. — V a n i 11 i n, vaniljskidornas
aromatiska ämne, kan framställas syntetiskt ur
fenol över guajakol. Numera utvinnes det ur
sulfitlutens ligninsulfosyra genom inverkan av
alkali på dess kalciumsalt under tryck. En fabrik
i USA är tillräcklig för att framställa hela
världs-behovet därav. — Kumarin, luktämnet i
mysk-madran, framställes syntetiskt ur salicylaldehyd
och natriumacetat enl. Perkins reaktion. Det
användes som luktämne i tobak, limonader m.m.
— Heliotropin el. piperonal har en
angenäm, aromatisk doft, liknande heliotrop. Det
framställes halvsyntetiskt ur sassafrasoljans
huvudbeståndsdel safrol genom upphettning i
auto-klav med en metylalkoholisk kaliumhydratlösning
och därpå följande oxidation. — N e r o 1 i n,
/?-naftylmetyleter, luktar som
orangeblommor och tillverkas genom alkylering av /i-naftol.
— Bromstyrol har hyacintliknande doft. Det
framställes ur bensaldehyd över kanelsyra enl.
Perkins reaktion. — J o n o n luktar som violer
och har liknande konstitution som violernas
luktämne iron. Jonon framställes halvsyntetiskt ur
aldehyden citral, som förekommer i citrongräs,
citroner m.m., genom aldolkondensation med
aceton och därpå följande ringslutning.
Råmaterialet, citronoljan, står till förfogande i relativt stora
mängder. För framställning av I kg äkta
viololja erfordras däremot 33,000 kg violblommor.
Förutom dessa egentliga luktämnen framställas
på syntetisk väg även vissa fixermedel för
parfymer som ersättning för de naturliga,
huvudsaki. ur djurriket hämtade fixermedlen, ss. sibet
och mysk. Somliga av dessa äro endast svagt
luktande estrar med höga kokpunkter, ss.
glyce-ryldiacetat (2590), etylftalat (2950) och
bensyl-bensoat (323°). Andra fixermedel bidra i en
parfymkomposition även med en egen lukt, som kan
komplettera och avrunda parfymens lukt, ss.
amylbensoat, acetofenon, kanelsyreestrar, indol
och skatol. Konstgjord mysk, t r i n i t r
o-isobutyltoluol, framställes ur toluol genom
butylering och därpå följande nitrering. Även
m-xylol och m-kresol kunna användas för fram-
— 706 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
