- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 16. Kimono - Kruciferer /
775-776

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontrollförening - Kontrollgrupp - Kontrollkontoret - Kontrollmjölk - Kontrollmärke - Kontrollnämnden - Kontroll- och justeringsstyrelsen - Kontrollodling - Kontrollofficer - Kontrollrum - Kontrollstation - Kontrollstyrelsen - Kontrollstämpling

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KONTROLLGRUPP

Han ambulerar mellan egendomarna och stannar i
regel ett dygn på varje samt återkommer med 15,
21 el. 30 dagars mellanrum. Han väger mjölken,
undersöker dess fetthalt och väger allt foder, som
gives, samt bokför detta. Han skall även vara
behjälplig att uppgöra foderstater. Inom varje län
finnes i regel en överkontrollassistent. Hela
kontrollverksamheten i landet sorterar under
Kontrollnämnden. Den första k. startades i
Danmark 1895, men f.n. finnas sådana i snart sagt
varje mjölkproducerande land. Sveriges första k.
bildades i Skåne 1898. Numera finnas nära i,ioo
kontrollassistenter och c:a 20% av landets
mjölkkor äro underkastade kontroll. — Litt.: N.
Hansson, ”K:s arbetsfält” (1905, 6 uppl. av J. Nilsson
& H. Ryde, 1939). [Hj.P.lEo.

Kontrollgrupp, med., psykol., metodologiskt
hjälpmedel vid medicinsk och psykologisk forskning.
Då man vill undersöka, vilka förändringar en
funktion (t.ex. inlärningsförmågan) undergår
under inflytande av vissa påverkningar (t.ex.
övning), kan man välja två el. flera grupper
försökspersoner, vilka i fråga om denna funktion
(och i görligaste mån även f.ö.) äro så lika som
möjligt. Under själva experimentet utsättes
endast den ena gruppen,
experimentgruppen, för påverkningen i fråga, varefter ny
jämförelse sker mellan denna grupp och den andra,
kallad kontrollgruppen. Om nu experi-

[-Kxperiment-jrupp

Kontrollgrupp-]

{+Kxperiment-
jrupp

Kontroll-
grupp+}

mentgruppen uppvisar större förändringar än den
senare, är detta ett bevis för att påverkningen
utövat inflytande på funktionen. Då man har
flera k., kan man använda olika typer av
övning. R.Jn.

Kontrollkontoret, inom Kungl.
järnvägsstyrelsen inrättat kontor, som handhar SJ :s
uppbörds-kontroll och trafikräkenskap samt fördelningen
mellan SJ och andra trafikföretag av uppbörden
i samtrafik m.m.

Kontrollmjölk, mjölk från tuberkulosfria
kreatursbesättningar. Jfr Tuberkulos.

Kontrollmärke, se Kontrollstämpling; även om
garderobs-nr, poletter, inträdesbiljetter o.d.
legiti-mationsbevis.

Kontrollnämnden, se Kontrollförening.

Kontroll- och justeringsstyrelsen, centralt
ämbetsverk, bildat 1908 genom ombildning av
Kontroll- och justeringsbyrån inom Finansdep.
Samtidigt som justeringsväsendet 1910 överflyttades
till Myntverket (se Mynt- och justeringsverket),
erhöll K. namnet Kontrollstyrelsen*.

Kontrollodling, odling i försöksparcell av prov
av utsädesvara i syfte att undersöka varan i fråga
om sortäkthet och sjukdomsfrihet, vilka
egenskaper icke kunna bedömas laboratoriemässigt å
varan som sådan. K. utföres vid Statens centrala
frökontrollanstalt. Jfr Frökontroll.

Kontrollofficer, svensk marinofficer, som
medföljde utgående svenska handelsfartyg under 2:a
världskriget och hade ansvar för att av de
krig

förande makterna uppställda villkor för den s.k.
lejdtrafikens upprätthållande iakttogos. — Jfr
Besiktningsofficer.

Kontrollrum, en med fjärrinstrument,
kontrollorgan och manöverpulpeter utrustad
övervak-ningscentral i t.ex. kraftstationer, ångcentraler,
radiostationer, ljudfilmateljéer, motorprovrum.

Kontrollstation, under Sjökarteverket
sorterande avd. i Stockholm, Göteborg, Malmö, Kalmar
och Sundsvall för kontroll av fartygskompasser
och skeppslanternor m.m.

Kontrollstyrelsen, som uppstod 1910 genom
ombildning av Kontroll- och justeringsstyrelsen, är
ett centralt ämbetsverk under Finansdep. K.
utövar Statens inseende över de accispliktiga
näringarna, d.v.s. över tillverkningen av brännvin,
maltdrycker, läskedrycker, inhemsk bensin och
motorsprit, över omsättningen av margarin och
vissa andra fettvaror, industrisocker, choklad och
konfektyrvaror, vissa tekniska preparat, vissa
pälsvaror, papper, tidigare även av socker, samt över
tobaksodlingen. Därjämte utövar K. inseendet
över rusdrycksförsäljningen m.m. För K. gäller
en av K.m:t urspr. 17/i2 1909 utfärdad instruktion,
senare åtskilliga gånger omarbetad, senast 30/e
1944. Ämbetsverket är under en överdirektör som
chef organiserat på 3 byråer: byrån för
rus-drycksförsäljningsärenden, byrån för
administrativa och tekniska ärenden och byrån för
skatteärenden. K. utger årl. dels ”Accispliktiga
näringar”, innehållande redogörelse för den av K.
kontrollerade tillverkningen av alkoholdrycker
m.m. ävensom för tobaksodlingen i Sverige, dels
”Rusdrycksförsäljningen m.m.”, t.o.m. 1918
benämnd ”Accispliktiga näringar.
Brännvinsförsälj-ningen”. Båda publikationerna ingå i ”Sveriges
officiella statistik, avd. Finanser”. Den senare
innehåller förutom redogörelsen för försäljningen
av spritdrycker och vin, däribland även för de
s.k. systembolagens ekonomiska såväl som sociala
verksamhet, även redogörelse för handeln med
skattefri sprit och för uppsiktsverksamheten
rörande vissa alkoholhaltiga preparat ävensom
redogörelse för statsverkets inkomster av
alkoholhanteringen samt för fylleriförseelserna. Alltsedan
införandet av det individuella kontrollsystemet vid
försäljningen av rusdrycker, d.v.s. spritdrycker
och vin, har K. haft den grannlaga uppgiften att
leda genomförandet av detta system (jfr k.f. 18/«
1937 ang. försäljning av rusdrycker samt k.f. 11/s
1926 ang. tillverkning och beskattning av
brännvin). Av särskilt intresse äro härvidlag K:s
cirkulär, särsk. nr 71 av 1920, med råd och
anvisningar rörande motbokskontrollen, i vilket
systemet föreligger mera i detalj utformat än i
motsv. lagrum. D.

Kontrollstämpling. För åtskilliga varuslag är
i Sverige stadgat, att de vid försäljning skola
vara försedda med en kontrollstämpel,
varigenom offentlig myndighet utmärker, att den
kontrollerat varans kvalitet. Dyl. k. skall ske på
kött och vissa andra matvaror (jfr
Köttkontroll). För arbeten av ädla metaller
äro sedan länge noggranna bestämmelser om k.
utarbetade. Redan på 1200-talet påbjöds k. i
England och på kontinenten. I Sverige ålades
1485 mästarna att sätta sin egen stämpel, initia-

— 775 —

— 776 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 12 20:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-16/0466.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free