Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kooperation - Kooperation inom jordbruket — jordbrukets ekonomiska föreningsrörelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KOOPERATION
grupper. De till KF anslutna föreningarna ha en
solid ekonomisk ställning och förfogade 1949 över
289 mkr i eget kapital. Enl. mönsterstadgarna för
konsumtionsföreningar skola årl. minst 15 % av
överskottet avsättas till reservfonden, och
medlemskapet i KF förpliktar till anslutning till
rörelsens revisionsväsen. Konsumtionsföreningarna
ha på ett stort antal platser varit föregångare i
fråga om butikskultur, på vilket område de haft
stöd av Kooperativa förbundets arkitektkontor*,
som under ledning av prof. E. Sundahl även på
andra områden blivit ett av de största
arkitektkontoren i Norden.
Utom för anskaffning av förnödenheter, som
tillhandahållas i detaljhandeln, kunna
konsumenter sammansluta sig i kooperativa företag för
anskaffning av olika behovstäckningsmedel, t.ex.
i bostadsföreningar (se Hyresgästföreningar och
Bostadskooperation), elektriska
distributionsför-eningar, teaterbesökarföreningar (se Skådebanan).
Den konsumentkooperativa företagsformens
principiella särart och praktiska livsduglighet har
föranlett en grupp samhällsforskare (främst Ch.
Gide*) att lansera en speciell samhällsåskådning,
den s.k. kooperatismen, som lägger
demokratiskt organiserade konsumentföreningar,
vilande på befolkningens fria samverkan, till grund
för ett samhällssystem utan vinstbegäret som
drivande kraft. H.St.
Kooperationen inom jordbruket — jordbrukets
ekonomiska föreningsrörelse — har, efter det
riksomfattande allmänna genombrottet för
andels-rörelsen bland jordbrukarna o. 1930, blivit en
huvudgren inom svensk k. De första
andelsföreningarna bland jordbrukarna bildades på
1800-talet. Den första landshypoteksföreningen
bildades 1836, och riksorganet för
hypoteksrörel-sen tillkom 1861. Under senare hälften av
1800-talet började jordbrukare på skilda orter bilda
andelsföreningar för mejerier samt kooperativa
föreningar för inköp av förnödenheter och
försäljning av spannmål. Det första andelsslakteriet
tillkom 1899, de första jordbrukskassorna 1915.
Jfr Andelsladugård och Småbrukarföreningar.
Under de två första decennierna av 1900-talet
upp-stodo allt fler andelsföreningar bland
jordbrukarna, och 1905 stiftades en riksorganisation,
Svenska lantmännens riksförbund (se sp. 813),
men under deflationskrisen efter 1 :a världskriget
råkade många andelsföreningar i ekonomiska
svårigheter på gr. av otillräcklig kapitalbildning.
Jordbrukskrisen i slutet av 1920-talet, med
överskott och starka prisfall på världsmarknaden, drev
de svenska jordbrukarna till samarbete i större
skala enl. riktlinjer, som uppdrogos 1929 av
jordbrukets dåv. centrala organ, Sveriges
allmänna lantbrukssällskap (SAL). Efter
ett omfattande upplysningsarbete ute i bygderna
bildades i enlighet med dessa riktlinjer 1930—34
riksomfattande branschorganisationer för
uppsamling och försäljning av skilda jordbruks- och
skogsbruksprodukter, näml, en mejeri-, en
slakteri-, en ägghandels- och en
skogsägarorganisa-tion, samt reorganiserades SLR. Därmed hade det
forna, i huvudsak lokala samarbetet utvidgats till
en allmän samverkan i ekonomiska
riksorganisationer. SAL ombildades 1940 till centralorgan för
hela den ekonomiska föreningsrörelsen
(lantmannakooperationen) under namnet
Sveriges lantbruksförbund (SL).
1948 hade den ekonomiska föreningsrörelsen
följ, omfattning och uppbyggnad: 360,000
jordbrukare, praktiskt taget alla, som producerade till
avsalu, voro anslutna till en el. flera ekonomiska
föreningar, vilka i sin tur förenats i 5 större
han-delsidkande riksorganisationer, 5 mindre med mera
speciell inriktning samt 2 kreditorganisationer,
samtliga anslutna till SL. Totala antalet medl. i
rörelsen var över 1 mill., årsomsättningen
(leveranser och inköp genom föreningarna) över 2,000
mkr, kreditorganisationernas utlåning över 1,000
mkr, rörelsens bokförda tillgångar över 800 mkr
och det egna kapitalet 250 mkr. Omkr. 87 °/o av
jordbrukets saluproduktion avsattes genom
föreningarna. — Svenska mejeriernas
riksförening (SMR), stiftad 1932, hade 250,000
medl., samlade i ett stort antal lokala föreningar,
samt 19 mejeriförbund och 10 mejerifusioner
(provinsföreningar) med sammanlagt 600 mejerier, 3,3
mill. t årsinvägning, 1,000 mkr i årsomsättning
och 100 mkr i eget kapital. Mejeriorganisationen
tog hand om 97,6% av all mejerimjölk och
svarade för 97,6 % av smörtillverkningen samt 94,1 °/o
av osttillverkningen i mejerier, har övertagit större
delen av partihandeln med ost genom sin
ostla-gerförening R i k s o s t, har upprättat en egen
maskinfabrik Wedholms a b. med 1948
nybyggd anläggning för 400 arb. i Nyköping samt
tillverkar och anskaffar förnödenheter för
mejeridriften genom dotterföretaget K e m i k a 1 i a och
har egen försöksstation för forskning och försök.
Organisationen strävar efter att sammanföra små
lokala mejeriföreningar till större
föreningsenhe-ter (fusioner). Den största fusionen är
Mjölkcentralen i Stockholm med 30,000 jordbrukare i
Stockholms tillförselområde som medl., 700 mill.
kg i årsinvägning och över 300 mkr i
årsomsättning. SMR har kraftigt bidragit till
mejerihanteringens genomgripande rationalisering. Under
10 år (fram till 1948) har antalet mejerier
nedbringats till hälften (640 1948), samtidigt som
me-delinvägningen pr mejeri fyrdubblats till 13,000
kg pr mejeri och dag och antalet
mejerileverantörer fördubblats. Transporterna ha
rationaliserats, och försök göras att utnyttja de dagliga
transportförbindelserna med lantgårdarna till
distribution av olika slags varor.
Mejeriföreningarna ha i allm. utom mejerier ett stort antal
mjölkbutiker. — Sveriges slakteriförbund
(SS), stiftat 1933, omfattar 270,000 jordbrukare
direkt anslutna till 25 slakteriföreningar med 3,000
—25,000 medl. i varje. Inom organisationen
finnas ett 60-tal slakterier och ett 40-tal
charkuteri-fabriker. Slakten omfattar 154,000 t pr år,
årsomsättningen är 365 mkr, det egna kapitalet 50
mkr. Organisationen har hand om 72 % av den
saluförda slakten i riket samt o. Vs av
charkuteri-tillverkningen. Genom ett särskilt organ,
Kontrollhudar, har organisationen tagit hand om
partihandeln med hudar samt uppsamling av ull
och tagel. Organisationen bedriver även
omfattande livdjurshandel (25,000 livdjur 1948) och
handel med smågrisar (300,000 1948). Flertalet
slakteriföreningar ha upprättat detaljhandelsnät.
Riks
— 811 —
— 812 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
