Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Křenek, Ernst - Krenelera - Kreniska avlagringar - Krennerit - Kreol - Kreolin - Kreolism - Kreosol - Kreosot - Kreosotbuske - Kreosotfärger - Kreosotolja - Krepera (krusa) - Krepera (brista) - Krepitation - Krepong - Kresilas - Kresmologi - Kresol, oxitoluol, metylfenol - Krest - Krestinskij, Nikolaj Nikolajevitj - Krestomanti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRENELERA
tills han under 1930-talet stannade för
atonalis-mens 12-tonsteknik, som han emellertid
tillämpade på ett för sina egna ändamål lämpligt sätt.
K., som till 1938 med Wien som centrum
företog omfattande konsertresor som ackompanjatör
av sina egna sånger, flyttade sistn. år till USA,
var där 1939—42 prof, vid Vasser College och
blev därefter föreståndare för den musikaliska
fakulteten vid Hamline Univ., S:t Paul, Minn,
(amerikansk medborgare sedan 1945). K. hör
till samtidens mest produktiva tonsättare. Utom
de nämnda verken har han skrivit ”Orpheus und
Eurydike” (text av O. Kokoschka, 1923; premiär
i Kassel 1926), ”Leben des Orests” (1929;
premiär i Leipzig 1930), ”Karl V” (1931—33;
premiär i Prag 1938) jämte ytterligare ett tiotal
musikdramatiska verk, en balett (”Eight-Column
Line”, 1939), symfonier o.a. orkesterverk,
pianokonserter (nr 2 1937) o.a. konsertanta verk,
stråkkvartetter (nr 7 1943), sonater för olika
besättningar, pianosonater (nr 3 1943) o.a. pianoverk,
a capella-sånger och solosånger med piano. Sina
musikaliska erfarenheter har han framlagt i en rad
skrifter, däribland ”Über neue Musik” (1937),
”Music here and now” (1939), ”Counterpoint”
(1940) och ”Musicology” (1945). S.E.S.
Krenele’ra (fra. créneler, av crénau, tinne,
skottglugg), anordna skottgluggar för gevär på en
bröstmur genom att förse den med tinnar. — K
rene-le r a d, om mur krönt av tinnar.
Kre’niska avlagringar, geol., se Limniska
bildningar.
KrennerFt, miner., guld-silver-tellurid,(Au,Ag)Te2,
kristalliserar rombiskt i vertikalstrierade, silvervita
el. guldgula prismor. K. har samma kemiska
sammansättning som sylvanit*.
Kreol [-å’l] (fra. créole, av spa. criollo, av criar,
avla, föda), urspr. benämning på avkomlingar av
fransmän och spanjorer i de varma länderna, särsk.
i Amerika. K. skall eg. vara av rent vit ras, men
benämningen användes ofta även för dem, som ha
färgat blod i ådrorna. Avkomlingar av rena
negrer kallas i analogi därmed ofta svarta k. I
Brasilien kallas endast oblandade negrer för criolhos.
Aven de till Sierra Leone i Västafrika återförda
frigivna slavarnas ättlingar kalla sig själva k.
Kreoli’n, kem., se Kresol.
Kreolism’, litt., se Criollismo.
Kreon, grek, myt., son till Menoikeus och bror
till lokaste, efterträdde Oidipus som kung i Tebe.
Kreosol [-å’ll, kem., se Kreosot.
Kreosot [-å’t] (till grek, kreas, kött, och so’zein,
bevara, eg.: köttbevarande), den del av
trätjäran, i sht bokvedtjäran, som erhålles vid
destil-lation mellan c:a 200 och 2400. K. innehåller
rikligt med fenoler och särsk. guajakol* samt
kreosol (metylguajakol), som är en
tjockflytande vätska med kokpunkt 2220. K. har använts
som antiseptiskt medel vid lungsot men ersättes
numera alltmer av de rena guajakolpreparaten.
Kreosotbuske, art av släktet Neoschr6è’tera*.
Kreosotfärger, impregneringsfärger för trä,
som innehålla kreosotolja som
konserverings-och bindemedel samt olika färgpigment.
Kreosotolja erhålles vid stenkolstjärans
destil-lation vid 200—2200. K. användes på gr. av sina
konserverande egenskaper till impregnering av
trä, t.ex. sliprar och telegrafstolpar, samt i
kreosotfärger.
Krepe’ra (fra. créper, krusa, av lat. crispa’re-, jfr
Krepong), krusa, vecka. Jfr Crèpe.
Krepe’ra (ital. crepare, brista, gå sönder, av lat.
crepa’re, braka, bullra), explodera; spricka (av skratt
o.d.); falla samman, gå under (om personer). Jfr
Krevera.
Krepitatio’n (av lat. crepita’re, knarra), med., det
skrapande ljud, som uppstår, då vid benbrott de
båda benytorna förskjutas mot varandra
(ben-skrap); det knarrande ljudet vid vissa
sensjukdomar (tenalgi’a crep’itans), även knistret, då man
trycker på huden, då luft finns under (subkutant
emfysem). Kr e p i t e’r a n de rassel,
knister-rassel vid lunginflammation.
Krepong [-påu’] (fra. crépon, till lat. cri’spus,
krusig; jfr kr e per a, krusa, och kräpp), täml. lätta tyger,
av ylle, halvylle, ev. med silkesinblandning och
goffrerade med maskin. Jfr Crèpe.
Kre’silas, grekisk skulptör från Kydonia på
Kreta, verksam under senare hälften av 5:e årh.
f.Kr. Bland K:s arbeten (alla i brons) märkas
en porträttstaty av Perikles, vars huvud är
bevarat i 4 kopior, samt en amasonstaty, utförd
för den efesiska Artemis’ tempel i tävlan med
Polykleitos, Fidias och Fradmon. Även en
Ana-kreon-staty (i Köpenhamn), visande skalden som
inspirerad sångare, har antagits gå tillbaka på
ett original av K.
Kresmologi’ (till grek, chresmos’, orakelsvar,
och log’os, lära), spådomskonst*.
Kresol [-å’1], CHjC6H4OH, o x i t o 1 u o 1,
metyl f e n o 1, finns i 3 isomera former: orto-,
meta- och parakresol, vilka förekomma i
sten-kolstjära och i mindre mängder i trätjära. K.
ingår i flera desinfektionsmedel, t.ex. k r e o 1 i n,
som är en emulsion av k., tjärolja och pyridin
i en hartstvållösning, och 1 y s o 1, en såplösning
av råkresol. K. användes vidare för
impregnering av trä, t.ex. telegrafstolpar och
järnvägs-syllar, för framställning av färgämnen,
luktämnen m.m. G.].
Krest, hjälmprydnad, se Crest.
Krestinskij [-stiKnskaj], Nikolaj Nikola
je-vitj, rysk politiker (1883—1938), urspr. advokat i
Petersburg, deltog i den revolutionära rörelsen
som bolsjevik, satt tidvis häktad, var efter
novemberrevolutionen folkkommissarie för finanserna
1918—22, rysk ambassadör i Berlin 1922—30 och
bitr, utrikeskommissarie 1930—37, bitr,
folkkommissarie för justitieärenden 1937—38. Vid den
stora rensningsaktionen 1938 arresterades även
K., som tidigare haft sympati för
vänsteroppositionen mot Stalin. Han erkände därvid, att han
haft vittsyftande, landsförrädiska förbindelser med
framträdande tyska nationalsocialister och
generalstabsofficerare, tog emellertid vid den
offentliga rättegången först tillbaka sin bekännelse för
att senare åter vidgå dess riktighet. K. dömdes
till döden och avrättades. B.
Krestomati’ (grek. chrestomathei’a, eg. vetgirighet,
inhämtande av nödiga kunskaper), utdrag el.
samlingar ur (äldre, antika) förf:s skrifter. Viktiga
äro särsk. de senantika k. (Proklos m.fl.), vilka i
stor utsträckning bygga på för oss eljest förlorat
material. Jfr Antologi.
— 1059 —
— 1060 —■
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
