Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kretzschmar, Hermann - Kretzschmar, Johannes - Kreuder, Peter - Kreuger, släkt - Kreüger, 1. Johan Henrik - Kreuger, 2. Nils - Kreuger, 3. Ivar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRETZSCHMAR
Konzertsaal” (1887—90, många senare uppl.), med
analyser av musikens stora klassiska verk, och den
värdefulla serien ”Kleine Handbücher der
Mu-sikgeschichte nach Gattungen”. Bland hans
arbeten märkas i övrigt ”Geschichte des neuern
deut-schen Liedes” (1912) och ”Geschichte der Oper”
(1919)- [E.AJS.W.
Kretzschmar [krät’J-], Johannes, tysk
arkivman och politiker (1864—1947), blev efter
tjänstgöring vid olika arkiv chef för Lübecks
statsarkiv 1907. På denna post gjorde han svensk
vetenskaplig forskning ovärderliga tjänster, och
han kom efter studier rörande ämnen ur tysk
medeltid och 1500-tals-historia alltmer att ägna
sig åt vetenskapliga ämnen av betydelse för svensk
historia. Utom olika uppsatser härom märkas
hans verk ”Gustav Adolfs Pläne und Ziehle in
Deutschland und die Herzöge zu Braunschweig
und Lüneburg” (1904) och främst det
grundläggande arbetet ”Der Heilbronner Bund 1632—1635”
(3 bd, 1922). Arbetet präglas av stark
uppskattning av Gustav Adolfs politik och en viss
skepsis mot Oxenstiernas. K. blev led. av olika lärda
svenska sällskap samt fil. hedersdr i Uppsala
1932. B.
Kreuder [kråi’-], Peter, tysk komponist (f.
1905), har som jazzpianist skapat en egen
spelstil, som under 2:a världskrigets tidigaste skede
var mycket uppskattad av danspubliken även i
Sverige. K. har komponerat filmmusik och
schlager samt den komiska operan ”Lips”, som hade
sin urpremiär på Kungl. teatern i Stockholm 1941,
en eklektisk produkt av den romantiska operans
och operettens alla stilarter, blandade med
jazzelement.
Kreuger [kry’- el. krö’-], släkt, stammande från
skepparen David K., som o. 1700 från Wismar
inflyttade till Kalmar. En äldre släktgren skriver
sig K r e ü g e r, en yngre i allm. K.
1) Johan Henrik Kreüger [kry’-],
sjö-militär (1782—1858), fänrik vid arméns flotta 1801,
major 1814, konteramiral 1841, amiral 1850, avsked
1852 och amiral 1857. K., som under sin första
officerstid i 6 år förde handelsfartyg på
Medelhavet och Nordsjön, deltog med utmärkelse i 1808
och 1813 års fälttåg. 1822 sändes han som
svenskt-norskt ombud till Marocko för underhandlingar
med sultanen och erhöll av denne ”presentpenningar”
till ett belopp av 20,000 piaster, vilka han
överlämnade till Konvojkassan. K. var 1841—52 chef
för Förvaltningen av sjöärenden. Han gjorde flera
för marinen värdefulla uppfinningar, bl.a. av en
vindmätare, samt utgav ”Kort framställning af
svenska skärgårdsflottans bedrifter” (1845) och
”Sveriges förhållande till barbareskstaterna i
Afrika” (1856). E.Bz
2) Nils Edvard K. [krö’-l, målare (1858—
—1930), fick sin utbildning vid Konstakad. och
hos Edvard Perséus i Stockholm samt i Paris,
där han med avbrott vistades 1881—87. K. deltog
i opponentrörelsen och var medl. i
Konstnärsförbundet. Redan tidigt fann han sin motivkrets,
landskaps- och gatumotiv, i vilka kärror och
hästar spelade stor roll. Liksom kamraterna lät han
sig inspireras av det franska friluftsmåleriet och
utförde helst snabba skisser med bred
penselfö-ring och levande valörspel. I ovanligt hög grad
anknöt han också till den rent impressionistiska
tekniken. 1887 återvände han slutgiltigt till
Sverige och bosatte sig i Varberg, dit något senare
Karl Nordström och Richard Bergh anlände.
Under intryck av tidsrörelserna och den sträva
nordhalländska naturen genomgick de tre vännernas
måleri här en utveckling mot syntetism, och sedan
de i Köpenhamn 1892 och 1893 lärt känna
Gau-guins och van Goghs måleri togo de steget fullt
ut i denna riktning; för K. blev särsk. kontakten
med van Goghs måleri avgörande. F.r.o.m. 1894
utförde han en rad målningar av dekorativ
hållning i en blandad teknik av oljemålning och
tuschteckning. 1896 flyttade han från Varberg
till Stockholm. Hans område blev nu det
vidsträckta landskapet, vanl. med kreatur som
staffagefigurer. Sina motiv hämtade han ofta från Ölands
alvar, ”På alvaret i solnedgången” (Nationalmuseum,
Stockholm); hästar i bete blevo typiska för sådana
bilder. Från Stockholms gator och torg målade
han också scener med hästar; slutl. även mera rent
landskapsmässiga bilder av lugn, idyllisk hållning.
K. är representerad i alla större museer i Sverige;
väggbilder av honom finnas i Östermalms och
Matteus folkskolor i Stockholm. — Litt.: ”Små
konstböcker”, 20 (1925); K. Fåhræus, ”N. K.” (i
”Ord och bild”, 1928); K. Boström, ”N. K.”
(1948). [E.W.1N.GS.
3) Ivar K. [kry’-], den föreg:s kusins son,
ingenjör, finansman (1880—1932). K. examinerades
1899 från Tekniska högsk. och praktiserade 1900—
07 i olika länder. Han var härvid anställd bl.a. hos
en tomtfirma i
Chicago, vid ett mexikanskt
brobyggnadsföretag
samt (1902) vid en
byggnadsfirma i New
York. I
Johannesburg innehade han
1904 en restaurang.
Härpå följde en
kortare anställning i
Paris samt ett par års
verksamhet inom
bygg-nadsbranschen i USA.
K. återvände 1907
till Sverige, där han
1908, tills, med
ingen
jör Paul Toll, startade byggnadsfirman Kreuger
& Toll (K&T) med armerade
betongkonstruktioner som specialitet. Företaget, som 1911 fick
bolagsform (ab. Kreuger & Toll), slog mycket
hastigt igenom och torde 1912 ha varit
Stockholms ledande inom sin bransch. Bland dess
tidiga större arbeten märkas Stockholms Stadion,
Filmstaden i Råsunda samt Telegrafverkets
byggnad vid Jakobsbergsgatan i Stockholm. Filialer
och dotterbolag bildades bl.a. i Oslo,
Helsingfors och Leningrad. — Inom tändsticksindustrien
engagerades K. 1913. Hans far, konsul Ernst K.,
och dennes i London bosatte bror, Fredrik K.,
innehade tillsammans en tändsticksfabrik i
Kalmar och en i Mönsterås; båda fabrikerna
kämpade med av hård konkurrens betingade
svårigheter; detsamma gällde hela den svenska
tändsticksindustrien i övrigt. K. anlitades av fadern
att medverka till bildandet av en sammanslutning
— 1067 —
— 1068 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
