- Project Runeberg -  Svensk uppslagsbok / Andra upplagan. 16. Kimono - Kruciferer /
1177-1178

(1929-1955) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristinehamns revir - Kristineholm, Christineholm (Södermanland) - Kristineholm, Christineholm (Östersättra, Uppland) - Kristinehov, Christinehof - Kristinelund, Christinelund - Kristinestad - Kristi scientistkyrka - Kristi törnekrona - Kristi vapen - Kristkatoliker - Kristler, Hans Jacob - Kristliga bildningsförbundet - Kristliga esperantoförbundet - Kristliga folkpartiet - Kristliga föreningen av unga kvinnor (KFUK)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

KRISTLIGA FÖRENINGEN AV UNGA KVINNOR

Värmlands län samt delar av Edsbergs och
Karlskoga hdr av Örebro län. Areal 1949:
statssko-gar 15,980 ha, varav 11,717 ha produktiv
skogsmark, övriga allmänna skogar 1,671, resp. 1,300
ha. Avverkning 1948 38,447 m3 (3,29 m3 pr ha
produktiv skogsmark). Medelavverkning 1941—45
3,89 m3 pr ha skogsmark. Reviret är delat i 6
bevakningstrakter. F.A.Bn.

Kristineholm, Christineholm, gods i
Helgona sn i Södermanland, vid Nyköpingsån 7 km
n.v. om Nyköping, omfattar med underlydande i
Råby-Rönö, Lids och Runtuna socknar 1,974 ha,
därav 672 åker, med ett taxeringsvärde (inkl,
tegelbruk) av 1,063,200 kr. Huvudbyggnaden av
trä i två våningar med två envånings flyglar
ändrades under 1800-talets förra del i
Karl-Jo-hansstil. K. innehades 1752—85 av hovrådet C.
G. Warmholtz, som där hade ett dyrbart bibi.,
ännu jämte sin ursprungliga inredning bevarat
(se S. E. Bring, ”C. G. Warmholtz’ och L. De
Geers bibi, på K.”, 1941). Sedan 1830 har K.
tillhört ätten Wachtmeister och innehas nu av greve
A. Wachtmeister m.fl. — Godset har namn efter
riksrådet Jöran Stjernskölds hustru Kristina
Bjel-kenstierna (d. 1611). P.;Er.

Kristineholm, Christineholm (förr ö
s-tersättra), gods i Lohärads sn i Uppland,
vid v. ändan av sjön Erken, omfattar 1,371 ha,
därav 293 åker, med ett taxeringsvärde av 403,700
kr. Huvudbyggnaden av trä i en våning med
brutet tak och flyglar är trol. från 1700-talet.
K. är känt sedan början av 1600-talet och ägdes
1740—1873 inom ätten Oxenstierna, därefter
Beck-Friis, nuv. ägare är friherre C. Beck-Friis på
Harg. — Godset har namn efter amiralen A.
Appelboms hustru Kristina Clerck. P.;Er.

Kristinehov, Christinehof, gods i
Andra-rums sn i s.ö. Skåne, 19 km n. om Tomelilla,
utgör med underlydande i ett 10-tal socknar,
främst Andrarum, Ravlunda och Eljaröd, 8,056
ha, därav 1,870 åker, med ett taxeringsvärde av
5,101,000 kr (huvudgården 418,900 kr). Det nuv.
slottet av sten i tre våningar med flyglar
uppfördes 1737 av Karl XII:s minister greve Carl
Pipers änka Christina. Ett tidigare slott
uppfördes 1419, då ätten Tott ägde K. 1630 kom
egendomen till Jockum Beck, som 1637 här
an-lade Andrarums* alunbruk. Sedan 1700-talets
början har K. — från 1747 som fideikommiss —
ägts av ätten Piper; nuv. innehavare är greve C.
Piper. — Det äldre namnet var Andrarum; det
nuv. är givet av grevinnan Christina Piper (d.
1752). P.;Er.

Kristinelund, Christinelund, gods i Arby
sn i Småland, vid fall i Hagbyån 18 km v.s.v.
om Kalmar, omfattar inom Arby och Mortorp
692 ha, därav 224 åker, med ett taxeringsvärde
av 483,500 kr. Till egendomen höra såg och
kvarn. Huvudbyggnaden av trä i två våningar
med brutet tak uppfördes 1809. K. har sedan
1800-talets början ägts inom ätterna Björnstjerna
och Rappe; nu tillhör det agron. dr G. Rappe och
hans barn. — Godset har namn efter Elisabet
Christina Björnstjerna (d. 1811), g.m. arkiatern J.
G. Wahlbom. P.;Er.

Kristinestad, fi. Kristiinankaupunki, stad i Vasä
län, Finland, på en udde i Bottniska viken; 34

Kristinehov.

SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.

km2, 2,797 inv. (1949), övervägande
svensktalande. — K. grundades 1649 av Per Brahe och fick
stapelrätt 1789. Staden ägde en betydande
handelsflotta i mitten av 1800-talet. Dess betydelse
som handelscentrum för s. Österbotten har dock
senare minskats. — Stadsområdet består av en
äldre v. del och en nyare ö. del, som åtskiljas
av den c:a 300 m breda hamnviken, över viken
går en väg på en stenbänk. V. delen av
staden har en ålderdomlig och idyllisk prägel med
smala gator och låga trähus. Bland större
byggnader märkas Ulrika Eleonorakyrkan (uppförd
1700), rådhuset (uppfört 1858, arkitekt E. B.
Lohrmann) och svenska samskolan på en
dominerande höjd (uppförd 1925, arkitekt Lars Sonck).
Ett unikt museum, som ger en inblick i
borger-skapets liv i forna dagar, är inrymt i Le Bellska
köpmansgården. — Industrien räknar 10
arbetsställen med 267 arbetare (1947). Det största
industriföretaget är en trähusfabrik. Kajlängden i
hamnen är 400 m, djupet vid kajen 6 m, på den
yttre redden 10,5 m. Järnvägsförbindelse till
österbottniska stambanan erhölls 1913- — Svenskt
och finskt samlyceum. — Bild se nästa sida. —
Litt.: ”K:s historia” (1915). Mdn.

Kristi scientist’kyrka, se Christian Science.

Kristi törnekrona, bot., namn på 1) art av
släktet Gledifschia*, 2) art av törelsläktet*.

Kristi vapen, se Passionsverktyg.

Kristkatoliker (ty. Christkatholiken), se
Gammalkatoliker.

Kristler, Hans Jacob, tysk-svensk arkitekt
(d. 1645), var verksam från 1630-talet i Sverige,
de sista åren i Ryssland. Ät Jacob De la Gardie,
som kallat K. till Sverige, utförde han Jacobsdals
(numera Ulriksdals) slott samt palatset ”Makalös”
i Stockholm (bild se sp. 1182), trol. också
Ek-holms slott i Uppland, åt C. Gyllenhielm
Carl-bergs slott. Vidare utförde han Tyresö kyrka
och ombyggde Tyska kyrkan i Stockholm. Se även
Jakobs församling.

Kristliga bildningsförbundet, se Sveriges
kristliga bildningsförbund.

Kristliga esperantoförbundet bildades 1934 som
svensk sektion av Kristliga internationella
esperantoförbundet. K. har medl. från skilda samfund.

Kristliga folkpartiet, ty. Christliche Volkspartei,
1918—19 benämning på Zentrum*.

Kristliga föreningen av unga kvinnor, förk.
KFUK, eng. The Young Women’s Christian
Association, förk. YWCA, leder sitt ursprung dels från
små kretsar för bön och bibelläsning, vartill miss

— 1177 —

— 1178 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 12 20:22:12 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svupps/2-16/0719.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free