Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kronstadt (Sovjetunionen) - Kronstadt (Rumänien) - Kronstrand, Bror - Kronståndare, epipetal ståndare - Kronsåg - Kronsömmen - Krontorp - Krontramp - Krontrana - Kronuttag - Kronvasall - Kronverk - Kronvittne - Kronvrak - Kronvägg - Kronåsen - Kronärtskocka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KRONÄRTSKOCKA
I K. finnas alla för en primär örlogsbas
behövliga anläggningar, ss. krigshamn med
omfattande kajanläggningar, 4 torrdockor, av vilka 2
kunna taga slagskepp, flytdockor, skeppsvarv,
förråd och kaserner. K:s värde som
operationsbas för flottan förringas dels av dess instängda
läge längst in i Finska viken, dels av att
farvattnen kring Kotlin äro tillfrusna c:a 5 mån.
av året. Mdn;[A.W.G.;H .Sk]F.Nm.
Kronstadt [krå’nftat], stad i Rumänien, se
Bra§ov.
Kronstrand, Karl Bror Albert, porträttmålare,
etsare (1875—1950), studerade vid Konstakad.
samt i Paris och Dresden och vistades sedan i
England; hovintendent 1928, 1 :e hovintendent
1933. K. var en av våra flitigaste porträttmålare
av den förnäma världen och var som sådan
verksam i olika europeiska länder samt i USA och
Sydamerika.
Kronståndare, bot., epipetal ståndare, se
Episepal.
Kronsåg, typ av fräsverktyg, vid vilket
bearbetningen sker medelst en i ena änden tandad,
cylindrisk mantel (cylindersåg). K. användes bl.a.
inom snickeriindustrien för uttagning av mindre
rondeller.
Kronsömmen, anat., se Kranium, sp. 1026.
Krontorp, gods i Visnums sn i Värmland, 17
km s.s.ö. om Kristinehamn, omfattar 2,323 ha,
därav 144 åker, med ett taxeringsvärde av
548,700 kr. Huvudbyggnaden av trä i en
våning med framskjutande, högre, kolonnprytt
mittparti uppfördes 1785. Ett numera nedlagt
stång-järnsbruk grundades 1682. K. har ägts inom bl.a.
ätten Nordenfelt och tillhör nu godsägare J.
Sundby. — Namnet skrevs 1539 Cronetorpp. Det
har tydligen från början karakteriserat gården
som ett kronotorp (se ”Ortnamnen i Värmlands
län”, 12, 1939, sid. 28). P.;Er.
Krontramp, veter., se Hov, sp. 824.
Krontrana, Balea’rica pavoni’na, art av fam.
tranor, en stor och kraftig fågel, som på huvudets
baksida bär en krona av fint krusiga fjädrar.
Halsens och bröstets
fjädrar äro förlängda
och armtäckarna
uppsplitsade, så att
de likna
strutsplymer. K. är svart el.
mörkt skiffergrå med
vita och bruna
teckningar på vingarna;
kronan är vanl.
halmgul. K. förekommer
i Afrika, där den
uppehåller sig på
flodernas strandängar, i
flockar el. parvis.
Den lever mest av
vegetabilier och är
därför en flitig gäst
på mognande
durra-och hirsfält. H.
Kronuttag,
elektro-tekn., anslutningsdon
med hylskontakter,
avsett för montering
Krontranor.
Kronärtskocka.
Foto IVeibulls.
i tak för anslutning av takkronor el. andra
taklampor till den fasta ledningsinstallationen.
Motsvarande på taklampan anbragta anslutningsdon
benämnes kronpropp.
Kronvasall, vasall, som innehar sitt län
omedelbart under kronan (se Länsväsen). Uttrycket k.
användes särsk. om engelska och franska
förhållanden, enär de tyska k. snart blevo oberoende
riksfurstar.
Kronverk, krigsv., ett öppet utanverk, bestående
av två el. tre bastionerade fronter (se Bastion) med
tillbakadragna flyglar.
Kronvittne, i engelsk rätt en i brott delaktig,
som mot löfte om nåd som vittne avslöjar sina
medbrottslingar. Enl. svensk rätt undgår sådan
angivare ej sitt straff.
Kronvrak, skämtsamt: värnpliktig, som
förklarats oduglig till krigstjänst.
Kronvägg, se Krona och klave.
Kronåsen, parti av Uppsalaåsen strax s. om
Uppsala med Milles’ Sten Sture-monument (1925).
Kronärtskocka, köksväxt, tillhörande släktet
Cyn’ara av fam. korgblommiga växter, vilket är
företrätt av ett tiotal arter i Medelhavsländerna. Som
k:s latinska namn anges vanl. C. Sco’lymus, men
den torde snarast vara en kulturform av k a r d
o-n e n, C. Cardun’culus, och skiljes från denna
huvudsaki. genom smärre blomställningar och mindre
taggar. K. odlas i s. Sverige mest som flerårig,
i Svealand nästan uteslutande som x-årig
köksväxt. Man äter blomställningens köttiga botten
och basen av holkfjällen. Kardonen odlas som
— 1261 —
— 1262 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
