Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Exlibris - Ex mandato - Exmoor Forest - Exmouth - Exmouth, Edward Pellew - Exner, 1. Franz - Exner, 2. Siegmund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Exli’bris (lat., eg. ex libris N.N., ur N.N:s böcker
[boksamling], till ex, ur, och lib’er, bok),
bokägar-märke, genom blindtryck e.d. inpressat på den
ena el. båda pärmarnas yttersida (”pärmexlibris”)
el. tryckt på särskild lapp, vanl. fäst på
fram-pärmens innersida. Före boktryckarkonstens
uppfinning, särsk. på 1300-talet, förekommo i böcker,
tillhörande furstliga personer, ofta praktfulla,
handmålade, i silver och guld rikt utsirade
bok-ägarmärken, vanl. i form av ägarens vapensköld.
Från 1400-talet började dessa bokägarmärken
framställas i träsnitt och kopparstick,
föreställande ägarens vapen med text i form av valspråk,
devis e.d. samt orden Ex libris, Ex bibliothe’ca
e.d., följt av ägarens namn, alltså ur dennes
boksamling. Konstnärliga e. i handmålade
kopparstick utfördes vid denna tid av Dürer,
Cra-nach, Holbein m.fl. Omtyckta voro också
pärmexlibris (se ovan) med ägarens initialer, vapen
samt årtalet. Moderna e. symbolisera ofta genom
allegorisk framställning ägarens yrke, intressen
e.d. Konstnärer som J. Sattler, E. Orlik, A. M.
Hildebrandt, M. Klinger, H. Thoma, Jules Chéret,
Anning Bell m.fl. ha utfört dyl. moderna e. I
många länder, i sht i Tyskland, finnas föreningar
av e.-samlare. Offentliga samlingar av e. finnas
bl.a. i Göttingen (Univ.-bibl.), München
(Staats-bibl.), London (British Museum), Paris
(Biblio-thèque nationale), dessutom många privata
samlingar. — Praktfulla e. från äldre tid, såväl
handmålade som i reproduktion och på pärmar, finnas f
univ.-bibl. i Lund och Uppsala samt i Kungl. bibi.
Bland moderna svenska konstnärer, som ägnat sig
åt framställandet av e. må nämnas O. Björck,
Albert Engström, Ernst Norlind, Torsten Schonberg,
A. Sjögren. — Bilder se pl. vid sp. 4. — Sedan 1934
verkar Svenska exlibrisföreningen och
sedan 1941 Dansk Exlibris Selskab. — Litt.:
F. Warnecke, ”Die deutschen Bücherzeichen”
(1890); C. M. Carlander, ”Svenska bibi, och e.” (3
bd, 1889—94, 2 uppl., 6 bd, 1902—04); W. Hamilton,
”French bookplates” (2 ed. 1896); K. E.
Leiningen-Westerburg, ”Deutsche und österrichische
Biblio-thekzeichen” (1901); E. de Budan, ”Bibliographie
des e.” (2 éd. 1906); A. Sjögren, ”Svenska kungl.
och furstliga bokägaremärken” (1915), ”Svenska
e.”, 1 (s.å.); E. Olivier m.fl., ”Manuel de 1’amateur
de reliures armoriées framjaises” (30 bd, 1924—38);
L. Bouland, ”Marques de livrés” (1925); H.
Lagerström, ”Svensk e.-bibliogr.” (1939), ”Svenska
bokhantverkares e.” (1943); A. Stålhane, ”Finska
e.” (1940); O. Wang (pseud. för P. Frost-Hansen),
”Svenske e.” (1941), ”Norske e.” (1942); H.
Hög-dahl, ”Norske e.” (1946); A. G. Hassö, ”Danske
e.” (s.å.). A. Sjögren utg. 1911—17 ”Sv. e.-tidskr,”;
sedan 1946 utg. i Köpenhamn ”Nordisk
e.-tids-skr.”. W.N.
Ex manda’to (lat), enl. uppdrag.
Exmoor Forest [ek’smoa fårr’ist], förr
skogbe-växt bergstrakt inom Devonshire och
Somerset-shire i s.v. England, s. om Bristolkanalen,
upptages nu av hedar, betes- och mossmarker; når i
Dun-kery 520 m ö.h.
Exmouth [ek’smaub], stad i Devonshire i s.v.
England, vid mynningen av Exe i Engelska
kanalen; 15,170 inv. (1938; 5,123 1851). Från
fiskläge på 1700-talet har E. utvecklats till en
omtyckt bad- och kurort samt segelsportcentrum.
Exmouth [ek’smaub], Edward Pelle w,
Viscount E., engelsk sjömilitär (1757—1833),
deltog redan som kadett med utmärkelse i
nordamerikanska frihetskriget
1775—83. Under kriget
mot Frankrike
utmärkte han sig både som
fartygschef och
eskaderchef vid ett flertal
tillfällen, blev 1796
ba-ronet, 1804
konterami-ral och 1810
viceami-ral. Sistn. år förde E.
befälet över en flotta
i Nordsjön och
blockerade Schelde samt
1811 som befälhavare
över medelhavsflottan
Toulon. Han blev
pär 1814 och tvingade 1816 dejen av Algeriet efter
bombardemang av Alger att avskaffa slaveriet,
varigenom mer än 3,000 slavar frigåvos. E. tog
1820 avsked och utnämndes kort före sin död till
amiral. — Litt.: E. Osler, ”Life of Viscount E.”
(1835)- E-Bz-
Exner. 1) Franz E., tysk-österrikisk filosof
(1802—53), 1832 prof, i Prag, 1848 ministerialråd i
kultusministeriet i Wien. E. företrädde Herbarts
pedagogik, efter vars grundsatser han 1844
uppdrog sin ”Entwurf der Organisation der
Gymna-sien und Realschulen in österreich”. Jämte sitt
kritiska huvudarbete, ”Psychologie der Hegelschen
Schule” (2 h., 1842—44), utgav E. skrifter av
kunskapsteoretiskt och filosofihistoriskt innehåll.
2) S i e g m u n d E., den föreg:s son, fysiolog
(1846—1926), 1875 prof, i Wien, där han stannade
SU 9.
i — Red. avsl. 30/s 48.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
