Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fackförening - Den svenska fackföreningsrörelsens utveckling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FACKFÖRENING
under 1890-talet, varjämte grunden lades till de
första statstjänarorganisationerna
(Järnvägsmannaförbundet och Tullmannaförbundet 1899). 1898
konstituerades Landsorganisationen i
Sverige (LO) med uppgift att bistå f. och
fackförbunden i de fall, då föreningsrätten hotades, då
arbetsgivare tillgrepo lockout el. då försök
gjordes att pressa ned lönerna. Landsorganisationen
blev en federation av självständiga förbund, och
dess understödsskyldighet begränsades till att gälla
s.k. försvarsstrider; strejker i syfte att åstadkomma
förbättringar av arbetsvillkoren skulle förbunden
följaktligen själva finansiera. Karaktären av
åter-försäkringsanstalt med tanke på försvarsstrider
bibehöll den ända till 1941, då nya stadgar
an-togos, vilka ökade LO:s befogenheter och
utsträckte dess medverkan även till anfallsstrider.
Eftersom det socialdemokratiska arbetarpartiet hade
bildats huvudsaki. av f., låg det nära till hands,
att man med avseende på LO ville genomföra en
ordning, som skulle säkerställa samarbetet med
partiet och förhindra en dualism inom
arbetarrörelsen. LO:s konstituerande kongress beslöt
också att som villkor för anslutning till LO kräva, att
de f., som icke redan tillhörde det
socialdemokratiska partiet, senast inom tre år skulle uppgå i
detsamma. Denna politiska tvångsanslutning blev
emellertid icke genomförd, ty redan två år
därefter upphävdes ifrågavarande beslut. Denna åtgärd
inverkade emellertid föga på f.-rörelsens
förhållande till partiet. Under 1890-talet och det
närmaste årtiondet därefter betraktades det allmänt
inom f.-världen som en självklar sak, att f. skulle
förmedla anslutning till partiet för sina medl.,
vilket dock framkallade ganska svåra strider inom
organisationerna. Framför allt befarade man, att
de religiösa arbetarna skulle komma att hålla sig
borta från f. på gr. av dessas socialdemokratiska
tendens. I syfte att samla de religiösa arbetarna
i en särskild organisation bildades 1899
Svenska arbetarförbundet* med den liberala
s.k. Hirsch-Dunckerska f.-rörelsen i Tyskland som
mönster. Någon större anslutning fick detta
förbund emellertid icke, bl.a. beroende på att dess
ledning alltför ivrigt fraterniserade med
arbetsgivare, som gjort sig kända som motståndare till
f.-rörelsen. Efter att ha låtit sina medl. delta i
storstrejken 1909, spolierades förbundet och
upplöstes 1915. En annan organisation av liknande
slag var C e n t r a 1 f ö r b u n d e t för arbetets
frihet*, som organiserades på 1920-talet i
samband med konkurrensen mellan jordbrukare och
fackligt organiserade arbetare om arbetstillfällena
i de norrländska skogarna. Senare har
organisationen använts för att värva strejkbrytare till
ar-betskonflikter, men den torde numera sakna
betydelse. En konkurrensorganisation av helt annan
art är Sverges arbetares
centralorganisation (SAC). Denna konstituerades 1910,
och dess uppgift skulle vara att företräda den
revolutionära syndikalismen*. SAC har emellertid
icke haft någon större framgång med sin
propaganda, i varje fall icke med avseende på
medlemsantalets tillväxt.
Efter i:a världskriget har vid sidan om den
s.k. syndikalistiska oppositionen men utan att göra
allvarliga försök att åstadkomma särskilda f. en
Till LO anslutna fackförbund ?1/i2 1947.
Bildat Antal Med-
ar1) avd.
lems-antal
Beklädnadsarbetareförbundet .... (1933) 1889 102 31,831
Bleck- och plåtslagareförbundet ....... 1893 61 3,197
Bokbindareförbundet ................... 1893 62 11,253
Bryggeriindustriarbetareförbundet .... 1899 119 7,592
Byggnadsträarbetareförbundet2) .. (1924) 1889 464 44,162
Civilförvaltningens personalförbund .. 1934 39 5,218
De förenade förbunden ................. 1897 69 15,406
Elektrikerförbundet ................... 1906 156 16,066
Fastighetsarbetareförbundet ........... 1936 78 15,327
Frisörarbetareförbundet ............... 1906 48 3,994
Fångvårdsmannaförbundet ............... 1906 43 1,128
Försvarsverkens civila personals för-
bund .................................. 1917 67 18,689
Försäkringsfunktionärernas förbund .. 1918 ili 4,718
Gjutäreförbundet ...................... 1893 131 11,785
Grov- och fabriksarbetareförbundet2) .. 1891 777 109,866
Gruvindustriarbetareförbundet ........... 1895 72 9,355
Handelsarbetaréförbundet .............. 1906 273 56,151
Hotell- och restaurangpersonalförbundet 1918 153 19,925
Järnvägsmannaförbundet ................ 1899 328 64,429
Kommunalarbetareförbundet ............. 1910 487 70,759
Lantarbetareförbundet ................. 1918 807 47,228
Litografförbundet ..................... 1904 23 3,698
Livsmedelsarbetareförbundet .... (1922) 1896 145 35,187
Metallindustriarbetareförbundet2) ...... 1888 348 212,000
Murareförbundet ....................... 1890 197 13,232
Musikerförbundet ...................... 1907 157 13,906
Målareförbundet ....................... 1887 216 16,955
Pappersindustriarbetareförbundet ... 19203) 145 38,206
Postmannaförbundet .................... 1886 68 12,872
Sadelmakare- och tapetserareförbundet 1894 68 5,115
Sjöfolksförbundet ............. (1932) 1903 42 15,725
Sko- och läderindustriarbetareförbundet 1888 74 11,846
Skogs- och flottningsarbetareförbundet 1918 929 31,391
Skorstensfejeriarbetareförbundet ... 1900 14 854
Statens sjukhuspersonals förbund .— 1908 51 6,323
Statens vattenfallsverks tjänstemanna-
förbund ............................... 1921 15 704
Stenindustriarbetareförbundet ....... 1897 164 5>78i
Sågverksindustriarbetareförbundet4) . — 1897 380 20,895
Telegraf- och telefonmannaförbundet .. 1901 186 I7.541
Textilarbetareförbundet ............... 1898 102 43,°35
Tobaksindustriarbetareförbundet ...... 1890 11 2,070
Transportarbetareförbundet ............ 1897 267 42,584
Träindustriarbetaréförbündet4) .. (1924) 1889 398 44,576
Typograf förbundet .................... 1886 108 13,642
Väg- och vattenbyggnadsarbetareför-
bundet2) .............................. I9U2) 3H 20,964
Summa 8,916 1,194,181
») Flera förbund ha bildats genom sammanslagning av
äldre. Som årtal har då angetts det äldsta förbundets el.
huvudförbundets begynnelseår.
2) Byggnadsträarbetareförbundet samt delar av Grov- och
fabriks-, Väg- och vattenbyggnads- och
Metallindustriarbetare-förbunden bilda fr.o.m. 1949 Byggnadsarbetareförbundet med
c:a 110,000 medl.
3) Utbrytning ur Grov- och fabriksarbetareförbundet.
4) Sågverks- och Träindustriarbetareförbunden ha
samman-slagits 1948.
kommunistisk opposition gjort sig påmint. Icke
heller den har, utom i undantagsfall, förmått att
göra sig nämnvärt gällande.
Antalet f.-medl. under årens lopp framgår av
följ. tab.
År Antal f.-medl. i Sverige
1890 ..................................... 8,000
1900 .................................... 66,000
1907 .................................. 231,000
igu .................................... 114,000
1920 ................................... 399,000
1930 ................................... 614,000
1940 ................................. 1,047,000
1947 ................................. 1,194,000
Av LO:s medl. voro 1947 c:a 200,000 kvinnor.
Antalet f. var c:a 9,000 och antalet f.-förbund 45.
Den syndikalistiska centralorganisationen hade
1947 c:a 20,000 medl. — De till LO anslutna
förbunden hade 1944 tillsammans en kapitalbehållning
på 140,0 mkr, vartill kom LO:s egen
kapitalbehållning på 24,9 mkr.
— 77 —
- 78 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
