Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fagerlund, Wilhelm - Fagernäs - Fagersanna - Fagerslätt - Fagersta (Gästrikland) - Fagersta (Västmanland)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAGERNÄS
och ämbetsman (1852—1939), med. och kirurgie dr,
uppehöll professur i patologisk anatomi vid
Helsingfors univ. 1895—97, senare provinsialläkare
och medicinalråd. F:s tidigt visade intresse för
folkhälsan och för pedagogiska och kulturella
frågor medförde ledamotskap i en mängd lärda
sällskap och sammanslutningar. Politiskt intresserad
och varmt svenskvänlig utnämndes han till
landshövding på Åland 1922. Bland F:s talrika arbeten
kunna nämnas ”Finlands leprosorier”, 1—2 (i
”Bidrag till kännedom af Finlands natur och
folk”, 43 och 62, 1886—1903), flera uppsatser om
spetälskan och dess förekomst i Finland (i
”Finska läkarsällskapets handl.”), ”Anteckningar
rörande samfärdseln emellan Sverige och Finland
öfver Ålands haf och de åländska öarna”, 1 (i
”Åland”, 8, 1925) m.fl. A.Nck.
Fagernäs, samhälle i överluleå* sn i Norrbotten.
Fagersanna, stationssamhälle i Ransbergs* sn i
Västergötland.
Fagerslätt, samhälle i Hakarps* sn i Småland.
Fagersta, samhälle i Hofors* sn i Gästrikland.
Fagersta, stad i n.v. delen av Västmanlands
län inom Gamla Norbergs bergslag på gränsen
till Dalarne vid den sjörika kanaliserade
Kol-bäcksån, som inom stadsområdet sänker sig från
100 m ö.h. i S. Barken till 76 m ö.h. i St. Aspen
och Åmänningen; 168,01 km2, varav 153,00 land,
vilket till 10,8 % upptas av åker, 3,7 °/o av äng,
69,3% av skog och 16,2% av övrig mark inkl,
tomtmark; 10,584 inv. (1947). F. blev stad först
1944, då hela Västanfors kommun
ombilda-des till F. stad; den består fortfarande av två
ej helt sammanvuxna bebyggelsecentra, kyrkbyn
och järnvägsknuten Västanfors vid fallen strax
före Kolbäcksåns utlopp i St. Aspen och det av
1 km bebyggelseavbrott härifrån skilda
brukssamhället F. kring Fagersta järnbruk vid fallen nära
3 km n.v. om denna. Västanfors blev egen
kommun 1810, då det avskildes från Norberg efter
att från mitten av 1600-talet ha varit egen
kapellförsamling. Ekonomiskt har församlingen städse
helt burits upp av de tre
stångjärnshammarbru-ken Västanfors, F. och Semla, alla grundade i
början av 1600-talet, samt av en stundom
betydande malmbrytning. F. (tidigare Västanfors)
kommun domineras nu sedan länge av
dubbelsamhället Fagersta-Västanfors (med förorter),
medan kommunens stora areal i övrigt upptas av
mindre åkerbruksbyar och glest befolkade
skogar. Järnindustriens utveckling inom kommunen
gynnades starkt av Strömsholms kanals tillkomst
1776—92 och dess utbyggnad 1842—60, medan
samhällena först 1900 inkopplades i det svenska
järnvägsnätet. Kommunen hade 1850 2,154 och
1880 3,397 inv., varefter den moderna industri- och
kommunikationsutvecklingen medförde en snabb
utveckling till 4,852 inv. 1900 och 7,436 inv. 1920,
vilken efter en stagnation till 1935 (7,365 inv.)
ytterligare förstärkts såväl före stadsblivandet
1944, då F. hade 9,487 inv. (en inkorporering av
Ulfsby by 1941 från Söderbärke kommun i
Kopparbergs län tillförde dock F. 131 inv. på en
areal av 3,20 km2 land), som under de allra sista
åren. Kommunens huvudsamhälle var länge
kyrkbyn, väg- och järnvägsknuten Västanfors, som
fortfarande måste betraktas som stadens egentliga
AB KARTOGRAFISKA INSTITUTET
centrum; Västanfors bruk utvecklades dock icke
lika starkt som Fagersta bruk. Västanfors’
utveckling till ett modernt samhälle med livlig handel,
hantverk och småindustri började eg. först efter
1900, då såväl förlängningen
Ängelsberg—Västanfors—Ludvika av
Stockholm—Västerås—Bergslagens järnväg som stambaneförbindelselinjen
(Mjölby—)örebro—Krylbo öppnades och
Västanfors blev en viktig trafikknut mellan dessa banor
och Strömsholms kanal. Denna utveckling var
särsk. efter 1910 mycket snabb och hämmades
blott tillfälligt av brukets nedläggning 1915.
Västanfors blev 1928 municipalsamhälle med 1,548
inv., men dess utveckling hämmades därefter
något av Fagersta bruks oerhört snabba tillväxt
och en ökad förortsbebyggelse, varför samhället
vid stadsblivandet blott nått 2,064 inv. frånsett
förorterna, av vilka Aspbenning med Meling då
hade o. 700 inv. F. samhälle, som helt bygger på
bruket, var därför med o. 5,500 inv. det vida
— 95 —
— 96 —
FAGERSTA
Skala 1:25 000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
