Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fagersta (Västmanland) - Fagersta bruks ab. - Fagervik (Medelpad) - Fagervik (Uppland) - Fagervik (Nylands län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FAGERVIK
större samhället och fick ge namn åt staden,
medan församlingen bibehållit namnet Västanfors.
Fagersta bruk började utveckla sig till kommunens
huvudbruk under 1820-talet; sedan mitten av
1880-talet är bruket under ständig utbyggnad till en
modern storindustri (se Fagersta bruks ab.). F.
samhälle, som helt dominerats av bruket, fick
aldrig före stadsblivandet någon administrativ
särställning, ehuru det redan 1900 hade o. 1,685
och 1940 4,989 inv. Gynnad ej blott av
järnvägsknutläget utan även av de (frånsett
inomstads-linjerna) 6 omnibuslinjer, som utstråla från
Västanfors, har F. utvecklats till en ej obetydlig
handelsort. 1946 sysselsattes 412 personer i 131
affärer. Av F:s befolkning livnärde sig 1940 ej
mindre än 74,2 °/o av industri och hantverk (inom
egentliga F. 87,8%), 9,2% av handel och
samfärdsel (inom Västanforsdelen 21,7%) och 9,7%
av jordbruk med binäringar (inom dåv.
lands-bygdsdelen 45,1 °/o), medan blott 3,4 °/o livnärde
sig av allmän tjänst m.m. och 3,5% av husligt
arbete och övrigt. Inom F:s 27 fabriker
sysselsattes 1945 2,561 arb. samt en
förvaltningspersonal på 491 personer, varav över 90 °,/o inom
metallindustrien. Det Fagersta bruks ab.
tillhöriga järnverket dominerar helt industrien med
2,240 arb., men även de tre gruvorna,
Stortäkts-gruvan n. om F., August- och Mariagruvan i
Meling (tillhörande Fagersta bruks ab.) och
Bäckgruvan i Meling (tillhörande Skandinaviska
gruv-ab.) med tills. 112 arb., samt den främst av ab.
Karl Hedin (o. 60 arb., tillv.-värde 1,5 mkr)
dominerade sågverksindustrien i Västanfors ha en viss
betydelse; en som kvinnlig komplementindustri helt
nystartad gummifabrik (filial till Skandinaviska
gummi ab. i Viskafors) börjar nu göra industrien
något mindre ensidig. — Stadsdelen F.
domineras helt av järnverkets stora komplex på
Kol-bäcksåns ö. sida med det för Fagersta bruks ab.
gemensamma, 1939 färdiga brukskontoret, vilket
anses vara landets modernaste, och
centrallaboratoriet. Bortsett från ett mindre affärscentrum
och en del hyreshus samt det under byggnad
varande lasarettet för n. Västmanlands län
(hittills i Norberg) och samrealskolan består
bebyggelsen i övrigt helt av en välbyggd och till stor
del under sista decenniet tillkommen
egnahemsbebyggelse. N. om F. finns en mindre
bebyggelse vid Semla anrikningsverk, kraftstation och
nedlagda bruk med stadens största vattenfall,
medan Stortäktsgruvan ö. därom helt saknar
omgivande bebyggelse. Den fullt stadsmässiga
Västanfors-delen utbreder sig främst s. om
bangården mellan denna och St. Aspen med
affärscentrum förlagt till områdena invid stationen,
numera benämnd F. central. — F. har
samreal-skola, vilken inom kort torde utbyggas med
kommunalt gymnasium, lasarett (under byggnad),
ett statligt yrkeshem för Mellansverige och s.
Norrland (Sundbo yrkesskola), Västmanlands enda
krematorium, är säte för två provinsialläkare,
kansliort för Fagersta fögderi och numera ett av
tingsställena (ej kansliort) för Västmanlands mell.
domsaga. F. har en varannandagstidn.,
”F.-pos-ten, Västanfors-F. tidning”. — Taxeringsvärdet
å fastighetsskattepliktig jordbruksfastighet var
1946 5,468,400 kr och å annan fastighet 71,361,800
kr, varav ej mindre än 25,289,500 kr för svenska
ab.; den till kommunal inkomstskatt taxerade
inkomsten uppgick s.å. till för svenska ab. 3,138,030
kr och för andra skattskyldiga 18,581,300 kr. —
F. (d.v.s. Västanfors) förs, utgör eget pastorat i
Västerfärnebo kontrakt, Västerås stift. — Namnet
synes innehålla fader, brukat som egennamn.
Senare leden är plur. av stadh, ställe, gård.
Namnet skrevs vid medeltidens slut fadherstha
(hyttha). — Litt.: W. Hansson, ”Westanfors-F.”
(1943). M.O.;Er.
Fagersta bruks ab., grundat 1873, är
moderbolag i den under Svenska handelsbankens ledning
1926 bildade järnbrukskoncernen och driver
rö-rel.se dels vid egna anläggningar i Fagersta, dels
vid anläggningar, arrenderade från de till
koncernen anslutna dotterbolagen Klosters ab. i
Långshyttan, Forsbacka jernverks ab., Horndals
jern-verks ab. samt ab. Arbit, Arboga. F. äger
aktiemajoriteten i ab. Dannemora gruvor.
Försäljningen skedde tidigare genom dotterbolaget
Brukskoncernen ab. men sker nu genom F.
Tillverkningen inom koncernen utgöres av alla slag
av järnprodukter, såväl kvalitetsstål som
handels-järn. Antalet arbetare var 1947 c:a 5,400 och
drygt 100,000 t järn och stål med ett värde av
o. 90 mkr levererades. F:s aktiekapital är 30 mkr,
och omslutningen 31/i2 1947 var 100 mkr. —
Anläggningarna i Fagersta utgöras av sinterverk,
masugnar, bessemer-, martin- och elektrostålverk,
varm- och kallvalsverk, smedjor, rör- och
tråd-drageri, gjuteri och mekanisk verkstad samt
sågverk och hyvleri. Järnmalm brytes vid egna
gruvor (bl.a. Stortägts-, Rud-, Smältarmoss- och
Lövsvedsgruvorna), och F. äger vidare andelar i
flera gruvor (t.ex. Norberg och Bispberg). —
Järntillverkningen i Fagersta började tidigt på
1600-talet. Bland ägarna märkas Adolf Christiernin samt
Lars och Salomon von Stockenström. 1852 köptes
bruket av Thomas Aspelin, varefter F. bildades som
familjebolag 1873. L.Vr.
Fagervik, del av Timrå* köping i Medelpad.
Fagervik, lotsplats vid Lövstabukten, ö. om
Dalälvens mynning.
Fagervik, egendom i Ingå och Karis socknar i
Nylands län i Finland, 25 km n.ö. om Ekenäs.
F. är känt sedan 1500-talet; 1646 anlades här av
brukspatron Carl Bilisten en masugn med
hammarsmedja. 1713 skövlades egendomen av rys-
Fagerviks herrgård i Finland.
SU 9.
4 — Red. avsl. !/s 48.
— 97 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
