Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Falköping - Falköping-Ranten - Falköpings förstäder - Falköpings kontrakt - Falköpings landsförsamling - Falköpings revir - Falköpings västra landskommun - Falköpings östra landskommun - Falköping—Uddagårdens järnväg, F.U.J. - Fall - Fall, Leo - Falla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FALKÖPING-RANTEN
Gamla staden, som utöver den åt S:t Olof
helgade kyrkan från 1200-talet el. möjl. slutet av
uoo-talet, rådhuset (1911), länslasarettet (1895) och
epidemisjukhuset (1925) även inrymmer
huvuddelen av industrien. Stortorget prydes sedan 1931
av en brunn, ritad av Ivar Tengbom och med en
skulptur av Ansgar Almqvist (”Venus uppstiger
ur badet”). Rantenområdet delas av bangården i
det eg. Ranten och Mössebergsområdet; invid det
senare ligger omedelbart utanför stadsgränsen
Mös-sebergs vattenkuranstalt. — F., som nu kommer
att läggas under landsrätt, är kansliort för
Var-tofta och Frökinds domsaga, och i F. finnas även
Falköpings fögderis häradsskrivarkontor,
länslasarett, samrealskola med kommunalt gymnasium
samt kommunala gas- och vattenverk. I F.
utkommer länets enda dagliga tidning,
”Skaraborgaren”, samt varannandagstidningen
”Falköpings tidning”. Taxeringsvärdet å
fastighetsskatte-pliktig jordbruksfastighet var 1946 1,605,500 kr, å
annan fastighet 45,894,100 kr, varav 5,313,800 för
svenska ab.; den till kommunal inkomstskatt
taxerade inkomsten uppgick s.å. för svenska ab. till
2,127,150 och för andra skattskyldiga till 19,509,410
kr. F. ingår i Falköpings stads- och
landsförsamlingars, Torbjörntorps, Friggeråkers och Luttra
pastorat i Falköpings kontrakt, Skara stift. —
Namnet betyder handelsplatsen på Falan, vilket
senare, omväxlande med Falbygden, sedan
gammalt användes som beteckning på slätterna kring
staden. Innebörden av fala torde vara skoglös
betesmark. Det innehåller trol. adj. fal, gulblek,
åsyftande färgen på den snabbt vissnande
gräsväxten på den grunda jorden över kalkstenen
(se J. Sahlgren i ”Namn och bygd”, 1946, sid. 64 ff.)
Namnet skrevs i fsv. Faluköpunger. — Litt.: B.
Lundqvist & H. Wagnér, ”F. genom tiderna” (4
bd, 1940—46). M.O.;Er.
Falköping-Ranten, se Falköping, sp. 157.
Falköpings förstäder, municipalsamhälle i
Falköpings v. landskommun, upphörde samtidigt med
kommunen 1935; antalet inv. var 1934 1,125.
Falköpings kontrakt i Skara stift omfattar
Falköpings stad och Frökinds hd, delar av Gudhems,
Vilske och Vartofta härader i Skaraborgs län
samt Kärråkra i Älvsborgs län; 19,927 inv. (1948).
F. består av följ. 7 pastorat: Falköpings
stads-och landsförsamlingar, Torbjörntorp, Friggeråker
och Luttra; Kinneved och Vårkumla; Börstig,
Kärråkra och Brismene; Grolanda och Jäla;
Gudhem, ö. Tunhem och Ugglum; Stenstorp,
Brunnhem, S. Kyrketorp, Segerstad, Valtorp och
Hå-kantorp samt Dala, Borgunda och Högstena. P.
Falköpings landsförsamling, se Falköpings östra
landskommun.
Falköpings revir, adress Falköping, tillhör
Västra distriktet och omfattar av Skaraborgs län
Vilske, Frökinds och Kåkinds samt delar av
Laske, Barne, Gudhems, Vartofta och Vadsbo
härader samt av Älvsborgs län Redvigs och del
av Ås härad. Areal (1947): statsskogar 10,689 ha,
varav produktiv skogsmark 8,209 ha, övriga
allmänna skogar 1,398, resp. 1,348 ha.
Medelavverkning 1941—45 48,356 m3 (5,9 m3 pr ha produktiv
skogsmark). Reviret är delat på 4
bevaknings-trakter. FA.Bn.
Falköpings västra landskommun i Västergötland
inkorporerades 1935 med Falköpings stad,
undantagandes två mindre områden, som överförts till
Friggeråkers, resp. Vilske-Kleva socknar. F.
omfattade 7,10 km2, därav 7,09 land, och hade 1,523
inv. (1934).
Falköpings östra landskommun, kommun i
Vartofta hd i Västergötland, Skaraborgs län, och
församling (Falköpings landsförsamling)
i Falköpings stads- och landsförsamlingars,
Torbjörntorps, Friggeråkers och Luttra pastorat i
Falköpings kontrakt av Skara stift, närmast ö.
om Falköping; 9,44 km2, därav 9,41 land; 160 inv.
(1948; 15 inv. pr km2). F. är skoglös slätt med
åkern utgörande 67 °/o av landarealen. Egendomar:
Agnestad och Viken. Av fornlämningar finnas
gånggrifter, hällkistor, rösen och högar. Förs,
begagnar stadens kyrka. P.
Falköping—Uddagårdens järnväg, F.U.J., längd
5 km, spårvidd 0,891 m, byggdes 1882—83 som
hästbana men trafikeras från 1887 med ångkraft;
endast godstrafik (kalktransporter) förekommer.
Fall. 1) Mek., fys., se Fallrörelse.
2) Sjöv. A) Tåg el. taljor, medelst vilka segel,
rår m.m. hissas. — B) Med t.ex. en masts el. stävs
f. förstås dess lutning för- el. akteröver.
3) Skogsbr., äldre benämning på kalhygge (se
Hygge). Ingår ofta som senare led i ortnamn,
t.ex. Finnfall(ef).
4) Spor tv., skede under brottningska mp,
då endera av de tävlande med båda skulderbladen
samtidigt, även om blott under ett kort moment,
berör marken’; platt f., då båda skulderbladen
under en märkbar tidrymd ligga tryckta mot
marken, och rullande f., då kroppen under
fortsatt rörelse relativt hastigt passerar detta läge.
En f a 1 1 s e g e r medför ingen prickbelastning
för vinnaren. — F. i backhoppning dömes
ej blott, när ett verkligt sådant äger rum, utan
även då hopparen med ena el. båda händerna
vidrör snön för att återtaga balansen. O.Kgh.
Fall, Leo, österrikisk kompositör (1873—1925),
elev av
Wien-konser-vatoriet, kapellmästare
i Berlin, Hamburg,
Köln, senare som
kompositör bosatt i Wien.
Av hans operetter
äro ”Dollarprinsessan”
(1907), ”Frånskilda
frun” (1908),
”Stam-buls ros” (1916),
”Kejsarinnan Maria
Teresia” (s.å.) och ”Mme
Pompadour” (1922)
mest kända. Av
efterlämnade arior och
skisser sammanställdes
1937 en postum operett, ”Den vackre Alexander”.
Falla, sjöv. När ett fartygs förskepp avlägsnas
från vindriktningen, säges det falla el. falla
a v. Ett segelfartyg säges vara f a 11 g i r i g t, då
det under segling nära vinden har benägenhet att
falla (kan i allm. avhjälpas genom segeltrimning
el. genom flyttning av [bar]last föröver). Ett
fartyg, som faller undan vinden så mycket, att vinden
kommer in från andra sidan, säges falla runt.
— Jfr Lova.
— 159 —
— 160 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
