Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fernow, Karl Ludwig - Fernström, John - ab. Fernströms, A.K., granitindustrier - Feroce - Feroliaträd - Feron, William - Feronia (gudinna) - Feronia (växtsläkte) - Feronia (skalbaggsläkte) - Ferozepore - Ferrante - de Ferranti, Sebastian Ziani - Ferrantino - Ferrara - Ferrara-Florens-konsiliet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FERRARA-FLORENS-KONSILIET
Canova und dessen Werke” (1806), ”Leben des
Künstlers A. J. Carstens” (s.å.) och ”Römische
Studien” (3 bd, 1806—08).
Fernström, John, tonsättare och dirigent (f.
V12 1897), bedrev violinstudier för Schlüter i
Köpenhamn (1917—22) och Barmas i Berlin (1922—
23) samt studerade
komposition för Knut
Håkansson och P.
Gram i Köpenhamn
(1923—30), blev 1916
i:e violinist i
Nordvästra Skånes
orkesterförening, där han från
1932 även var
intendent och ledare för
skolkonserterna. Sedan
1941 leder han
Sydöstra Skånes
orkesterförening och Lunds
kvinnliga studentkör.
Som tonsättare har
han, utan att sträva efter originalitet, skapat sig en
självständig, personlig stil. Bland hans talrika verk
må nämnas n symfonier, konserter med orkester
för violin, altviolin och klarinett, stråkkvartetter
och annan kammarmusik, verk för soli, kör och
orkester (mässa, ”Stabat mater”, operan ”Achnaton”
m.m.) samt sånger. Han har även skrivit en
Bux-tehude-biogr., ”Dietrich Orgemester” (1937). S.ES.
ab. Fernströms, A.K., granitindustrier,
Karlshamn, etablerat 1885, bolag 1925, driver
stenhug-gerier på olika platser inom Kristianstads,
Blekinge, Kalmar, Kronobergs och Göteborgs och
Bohus län samt i Norge. Tillverkningen består
av blocksten, byggnadssten, gatsten, makadam
samt diverse slipade granitprodukter. Bolaget,
som har ett aktiekapital av 1,8 mkr och vars
omslutning utgör 2,4 mkr, driver även rederirörelse.
Det äger dessutom ett flertal andra företag inom
sin bransch. A.Lg.
Feroce [feråc’e] (ital.), mus., beteckning för vilt
och häftigt föredrag.
Fero’liaträ, se Atlasträ.
Feron [faråp’], William Josef, genre- och
landskapsmålare (1858—94). F. kom, efter elevtid
hos Perséus och vid Konstakad., 1880 till Paris,
där han slöt sig till opponentrörelsen. I ett
flyktigt skissmaner, icke utan behag, målade han bl.a.
parisiska gatuscener av det slag, som italienaren
G. de Nittis gjort populärt hos samtiden
(”Blomstermarknad vid Madeleinekyrkan”, 1883, visad
senast vid Nationalmusei minnesutställning över
opponentkonsten 1945). Andra tidstypiska motiv
behandlade F. i den något vardagsgrå bilden
”Bre-tonska tvätterskor” (1882) och i den på
Parissalongen 1885 utställda ”Normandisk bondkvinna”.
Nationalmuseum äger F:s soliga genrebild ”Ung
flicka i trädgården”, först exponerad 1885. F:s
raska, ofta välstämda men föga personliga måleri
är numera nästan bortglömt. — Litt.: S.
Strömbom, ”Konstnärsförbundets historia”, 1 (1945). H.Ge.
Fero’nia, fornitalisk fruktbarhetsgudinna; hade
en berömd helgedom vid foten av berget Soracte
i s. Etrurien, där en stor, från hela Italien besökt
marknad hölls. Templet plundrades 211 f.Kr. av
Hannibal.
Fero’nia, ostindiskt växtsläkte av fam. Ruta’ceae
med en art, F. Limo’nia, elefantäppleträdet,
ett högt träd med intill 3 m tjock stam, vars ved
nyttjas som byggnads- och gagnvirke. Den ur
barken utsipprande saften stelnar till oregelbundna
klumpar, feroniagummi, äkta ostindiskt
gummi, till kvaliteten jämförligt med akasiagummi.
De anisluktande bladen ha medicinsk användning.
Fero’nia, skalbaggsläkte av fam. jordlöpare*.
Ferozepore [eng. utt. firåuzpo’a], F i r o z p u r,
stad i Punjab i Pakistan, Indien, 75 km s.s.ö. om
Lahore, nära Sutlej; 82,502 inv. (1941). F. torde
ha grundats på 1300-talet och kom 1835 i
engelsmännens händer som viktig militär bas.
Handels-centrum.
Ferran’te, konung, se Ferdinand, Neapel 1).
de Ferran’ti, Sebastian Ziani, italiensk
ingenjör (1864—1930). F. är känd som
elektrotek-nisk pionjär i sitt hemland. F. grundade 1883
firman Sebastian Ziani de Ferranti för tillverkning av
elektriska maskiner, transformatorer och
apparatur för högspänningsöverföring av energi. Firman
har även intresserat sig för ångkraftanläggningar
och turbiner. — Ferrantiventil är en
ång-avstängningsventil av slusstyp, kännetecknad av
att genomloppet är avsevärt klenare än
röranslutningarna, varvid medelst mjuk diameterövergång
sörjes för att tryckfallet blir förhållandevis litet.
Ferrantieffekt benämnes det bl.a. vid kablar
och högspänningslinjer ofta iakttagna fenomenet,
att spänningen i mottagningsänden vid vissa
kombinationer av induktans, motstånd och kapacitans
blir högre än den i inmatningsänden. A.Lg.
Ferranti’no, konung, se Ferdinand, Neapel 2).
Ferra’ra, huvudstad i prov. Ferrara (2,629
km2, 381,299 inv.) i Emilien, Italien, vid
järnvägen Padova—Bologna strax s. om nedre Po;
58,187 inv. (1936). F. omtalas först under
folk-vandringstiden. 1101 kom det som påvligt län
under markgreven av Toscana, men dennes
överhöghet blev snart blott nominell. Under
1100-talets strider tillhörde F. lombardiska förbundet.
1208 knöts det till huset Este, som gjorde det till
en glänsande furstestad och en av
renässanskulturens härdar. 1597 indrogs F. till Kyrkostaten
som ledigt län. I 2:a världskriget skadades staden
svårt, bl.a. vid en amerikansk flygbombning i dec.
1943. — Den förnämsta kyrkan är katedralen, som
har en rik romansk fasad; det inre är omdanat
i 1700-talets smak. San Giorgio hyser praktfulla
gravar över familjen Este. Från medeltiden
stammar också delvis kastellet. Jämte rådhuset höja
sig en rad vackra renässanspalats: Palazzo
Ro-verella, Palazzo Schifanoia (med fresker från
1400-talet, nu arkeologiskt museum), Palazzo dei
Diamanti, nu pinakotek (skadat), Palazzo di
Lu-dovico il Moro, Palazzo Prosperi-Sacrati. F:s
högsk. grundades 1391 och har med., jur. och
naturvetenskaplig fakultet (562 studenter 1943);
dess bibi, är rikt på handskrifter och
inkunabler. Sockerbruk, tillverkning av trikåvaror och
schalar. — Bilder se följ. sida. P.;P.Nm.;E.W.
Ferrara-Florens-konsiliet, kyrkomöte, samlat
1438 i syfte att åstadkomma union mellan den
romerska och den ortodoxa kyrkan på kallelse av
påven Eugenius IV, vilken då brutit med det re-
— 409 —
— 410 —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
