Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fez, fes (huvudbonad) - Fez, Fes (stad) - Fezzan, Fessan - ff. - FFA - FFI - FHR - F-hål - Fi - FIAB - Fiaker - Fial
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIAL
som gemensam huvudbonad för turkar av alla
trosbekännelser men är sedan 1925 förbjuden i
Turkiet. Namnet är hämtat från staden Fez, där
urspr. de flesta f. tillverkades. Bild se Egypten,
sp. 42.
Fez, Fes (gammalspansk stavning av arab.
Fäs), en av de fyra städer i Marocko, som
benämnas machzariija, d.v.s. äro sultanens residensstäder;
221,000 inv. (1946; 81,172 1926), därav c:a 17,000
européer. Staden är belägen c:a 400 m ö.h. vid
Wadi Fas, en liten biflod till Sebou, och på den
punkt, där den relativt trånga Fas-dalen mynnar
i den breda v.—ö. längsdal, som benämnes
Taza-porten och som å ena sidan skiljer Rif-Atlas från
Mellan-Atlas men å den andra förenar v. Marocko
med Moulouyas dal och n. Algeriet. Denna
kommunikationsled, sedan gammalt en av de viktigaste
i n. Afrika, skäres av en n.—s., som från
Spanien för över Gibraltar sund, stryker längs
Rif-Atlas’ s.v. fot och därefter fortsätter över
Mellan-Atlas’ lägsta pass till Tafilelts oaskomplex och
genom Sahara till Sudan. F. ligger, där dessa
två handelsvägar skära varandra. Stadens läge är
dessutom gynnat av att floden Fas även om
sommaren äger tillräcklig vattenmängd för att medge
en vidsträckt konstbevattning. Redan ovanför
staden ledes större delen av flodvattnet medelst
otaliga bevattningskanaler till olivlundarna, som
täcka slätten och kullarna, vilka på tre sidor
omge staden. — F. grundlädes 808 av Idris II och
blev huvudstad i idrisidernas marockanska välde,
växte snabbt genom invandring av berber och
flyktingar från Cördoba och Kairouan, vilka dock
bebodde skilda stadsdelar och under flera årh.
voro politiska motståndare. 949 underkastade sig
F. de spanska umaijaderna, som 1006 avstodo det
till berberstammen Zenata. 1070 erövrades och
plundrades F. av almoraviderna och 1146 av
almohaderna, varefter meriniderna 1248 togo det
i besittning och gjorde det till huvudstad i sitt
rike för 300 år. Staden nådde nu sin högsta
blomstring — den uppges ha haft 400,000 inv. —
och utökades 1276 med ”Nya F.”, Fäs al-djadid.
Folkmängden tilltog genom invandring av
andalu-siska morer, och staden var på 1500-talet centrum
i den v. delen av islamvärlden. Sedan F. 1550
tillfallit scharifen i Marocko, har det efter en mängd
inbördesstrider gått alltmera tillbaka. 1911
besattes F. av franska trupper, tillkallade av sultanen
för att nedslå ett uppror. Följ, år ingicks här det
fördrag, varigenom det franska protektoratet
upprättades. — ”Gamla” och ”nya” staden åtskiljas
av floden; båda äro muromgivna och ha ett
virr-varr av trånga och krokiga gator. I den förra
ligga grupperade kring den heliga Mulaj
Idris-moskén affärskvarteren (sük), där vissa gator,
kallade kaisarija, vid vilka de förnämsta varorna
försäljas, äro överbyggda. I ”nya” staden ligga bl.a.
regeringsbyggnaderna, det omfångsrika
sultanpalatset (delvis i ruiner) och judekvarteret (melläh).
Staden har över 100 moskéer, av vilka den
berömda ^ararøvw-moskén är en av de största i
Afrika. Till densamma ansluter sig ett ansett
muhammedanskt univ., urspr. grundat i mitten på
800-talet (c:a 1,500 studenter). F. är berömt för
sina vävnader, läderarbeten (marokäng),
metallvaror och vapen (dolkar och gevär). Sedan Marocko
Fialer på katedralen i Reims.
blivit franskt, har en europeisk stadsdel uppvuxit
i s.v. bortom järnvägsområdet. Staden äger nu
eget elkraftverk, flera kvarnar och oljefabriker.
Den är förenad medelst järnväg med Marockos
atlantiska kust över Rabat (sedan 1915) och med
Algeriets järnvägsnät över Oudjda. J.F.;O.
Fezza’n, F e s s a n, landskap i v. Libyen, mellan
Hammada el-Homra och Tibesti i Sahara, består
till största del av klipp-, grus- el. sandöken 500—
600 m ö.h. Klimatet är utomordentligt torrt, men
fruktbara oaser ligga i rader i öst-västliga
depressioner. F. har c:a 1 mill. dadelpalmer och föder
en befolkning på c:a 37,000 huvudsaki.
arabisktalande muhammedaner, därav 4,000 nomader;
befolkningen torde förr ha varit betydligt talrikare. I
F. mötas viktiga karavanvägar, vilket givit upphov
till ganska livlig handel. Huvudort är Murzuch
(Mursuk) med c:a 7,000 inv. P.
ff., förk. för och följande (sidor, år e.d.) och
(mus.) för fortissimo.
FFA, förk. för Flygtekniska försöksanstalten.
FFI, förk. för Forces franqaises de 1’intérieur.
FHR, förk. för Folkets husföreningarnas
riksorganisation (se Folkets hus).
F-hål, mus., se Ljudhål.
Fi, grekisk bokstav, se Alfabet. I svenskan
återgives fi i grekiska namn och lånord vanl. med f,
stundom, särsk. förr, enligt latinska skrivvanor
med ph.
FIAB, förk. för Fédération Internationale des
associations de bibliothécaires.
Fia’ker (fra. fiacre), åkardroska.
Fia’l, ett dekorativt byggnadsled, ett tornlikt
utsprång, som kröner en strävpelare. F. uppkom
— 457 —
— 458 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
