Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ficker, Julius - von Ficker, Heinrich - Fickgrodor, punggrodor - Ficklampa - Fickslagskepp el. västficksslagskepp - Ficoroniska cistan - Ficquelmont, Carl Ludwig - Fiction - Ficus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FICKER
rikisk rättshistoriker
(1826—1902), prof, i
historia i Innsbruck
1852, i rättshistoria
där 1863—79. F.
specialiserade sig som
historiker på äldre
medeltiden och utgav
bl.a. ”Forschungen zur
Reichs- und
Rechts-geschichte Italiens” (4
bd, 1868—74). Hans
viktigaste arbete är
”Beiträge zur
Urkun-denlchre” (2 bd, 1877
—78), som blivit av största betydelse för
diplo-matiken*. Till denna sida av hans verksamhet
hör också hans utgåva av kejsarurkunder, ”Regesta
imperii 1198—1272” (3 bd, 1881—1901). Under sina
sista år ägnade sig F. åt den germanska arvsrätten,
”Untersuchungen zur Erbenfolge der
ostgermani-schen Rechte” (8 bd, 1891—1904), men hans
därifrån utgående försök att påvisa direkta
förbindelser mellan gotisk-spansk och nordisk rätt måste
anses som förfelat. Ljs.
von Ficker, Heinrich, tysk meteorolog (f.
1881), 1911 prof, i Graz, 1923 prof, i Berlin och
föreståndare för Preussisches meteorologisches
Inst. I samband med förändringar vid tiden för
2:a världskrigets utbrott blev F. prof, i Innsbruck.
F. har särsk. studerat inträngande av kall luft i
varmare och räknas genom dessa arbeten som en
av den moderna meteorologiens skapare.
Ingående undersökningar av köldvågors utbredning
utförde F. särsk. under sin fångenskap i Sibirien
under i:a världskriget. [H.KrjCJ.Ö.
Fickgrodor, punggrodor, Nototre’ma, ett till
tropiska Mellan- och Sydamerika inskränkt släkte
av fam. lövgrodor, vars representanter erinra om
vanliga lövgrodor
men skilja sig från
dessa genom sin
yng-elvård. Hos honan
bildar huden på
ryggsidan en med en
springformad
öppning försedd ficklik
inbuktning, i vilken
de befruktade äggen
sannolikt införas med
hannens hjälp. Hos
fickgrodan, N.
mar sup ia’tum, vars
ryggsäck rymmer 1
—200 knappast
ärt
stora ägg, lämna larverna, utrustade med lång
svans och bakre extremiteter, yngelhålan och
genomgå sin övriga utveckling i vatten. Hos
äggbäraren, N. oviferum, genomgå de få men
nötstora äggen hela sin utveckling i yngelhålan,
och larverna äro här försedda med bladlika gälar,
som genom till- och bortförande blodkärl äro
förenade med gälbågarna och som under
utvecklingen omgiva larverna som fosterhöljen. H.Bn.
Ficklampa, apparat, bestående av ett i ett
plåthölje inrymt batteri av galvaniska torrelement, till
vars ena pol bottenkontakten hos en i höljet
in
Fickgrodan.
gängad liten elektrisk glödlampa är ansluten.
Lampan tändes och släckes genom att batteriets
andra pol medelst en strömbrytare kopplas till
el. från höljet. Batterispänningen är vanl. 4,8 ä
4,5 V.
Fickslagskepp el. väst f i ck s sl ag sk ep p,
eng. pocket battleship, benämning på örlogsfartyg
med grövre bestyckning än tunga kryssare (20,3
cm) men mindre deplacement än dessa, t.ex.
pansarskepp av ”Sverige”-typ och
”Deutschland”-skeppen.
Ficoroniska cistan [-rå’-], konsthist., se Cista.
Ficquelmont [fikolmåg’], Carl Ludwig,
greve, österrikisk statsman och general (1777—1857),
inträdde 1793 i österrikiska hären, deltog i
fälttågen mot Napoleon och var 1816—39 sändebud på
olika poster, bl.a. i Stockholm 1816—20 och S:t
Petersburg. Efter marsrevolutionen 1848 blev F.
utrikesminister i det första konstitutionella
kabinettet och 4A ministerpresident men tvingades
genom folkdemonstrationer att avgå efter en månad.
F. ägnade sig sedan åt politiskt skriftställarskap
och författade bl.a. ”Aufklärungen über die Zeit
von 20. März bis zum 4. Mai 1848” (1850),
”Deutsch-land, Oesterreich und Preussen” (1851), ”Lord
Palmerston, England und der Continent” (2 bd,
1852). SaB.
Fiction [fik^on] (eng., av lat. ficPtio,
uppdikt-ning; jfr Fiktion), dikt (i sht roman och novell),
fantasiskapelse, diktade personer och händelser i
litteratur, konst, film o.d. Motsats: realistiska
skildringar av verkliga personer, miljöer och
förhållanden (documentary; jfr t.ex. Dokumentärfilm).
Ficus, släkte av fam. mullbärsväxter med o.
1,000 arter i tropiska och subtropiska zonen, särsk.
på Ostindiska arkipelagens och Stilla havets
öar, i Östasien, Medelhavsområdet och i
Sydafrika, träd el. buskar med mjölksaft, merendels
spi-ralställda, helbräddade, tandade el. flikade blad,
som i knoppläget äro sammanrullade, och
avfallande stipler, vilka i form av en tuta omgiva den
unga spetsknoppen. Blommorna äro små och
oansenliga, enkönade och sitta i sammandragna
knippen på insidan av en ihålig, klotformig el.
päronlik stamdel, som vid fruktmognaden blir köttig,
fikon (jfr Fikonkaktus). De egentliga frukterna
äro stenfrukter med tunt fruktkött. Flera arter
äro epifyter, andra lianer, en del bland de förra
utveckla sig till markväxter, därigenom att de
förutom häftrötter utsända rötter, vilka nå ned
till marken, där förgrena sig och på mångfaldiga
sätt sammanväxa med varandra och med
häft-rötterna till en kompakt, nätliknande, grovmaskig
mantel av ända till 20 m höjd och 6—10 m
omfång kring stammen av det träd, där växten från
början utvecklat sig och som den till slut
förkväver. F. Ca’rica, fikonträdet, är ett oftast
5—6 m högt träd, som kan nå över 1 m i tjocklek,
med hjärtlika, oftast handflikade, styva, på
ovansidan strävhåriga blad. Av F. Carica finnas två
slags stånd, dels vilda, s.k. get- el.
bockfikonträd (Caprifi’cus), där i samma blomställning
förekomma såväl han- som honblommor, dels
odlade, s.k. fruktfikonträd (var. domestticaj,
vilka nästan uteslutande bära honblommor.
Polli-nationen sker hos F. Carica och ett antal andra
arter sedan gammalt genom s.k. kaprifikation och
— 471 —
— 472 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
