Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Figaros bröllop - Figdor, Wilhelm - Figeholm - Figg. - Figgis, Darrell - Fight - Figig - FIGL - Figl, Leopold - Figner, Vera Nikolajevna - Figoni, 1. Jolanda - Figoni, 2. Mafalda - Figrelius, Edmund - Figueras - Figuier, Louis - Figuig, Figig - Figur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FIGUR
martjänaren Figaro (bas), Susanna (sopran), Dr
Bartolo (bas). G.Hsm.
Figdor, Wilhelm, österrikisk botanist (1866
—1938), fil. dr i Wien 1891, doc. i växtanatomi
och växtfysiologi vid univ. i Wien 1899, e.o. prof.
1923—34, en av grundarna av vetenskapsakad:s i
Wien biologiska försöksanstalt och chef för
anstaltens växtfysiologiska avd. F. reste med J. v.
Wiesner till Java, Sumatra och Ceylon 1893.
Som fysiolog och experimentell morfolog
studerade F. särsk. växternas anisofylliproblem och
framlade översikten ”Die Erscheinung der
Anisophyl-lie. Eine morphologisch-physiologische Studie”
(1909). A.Hr.
Figeholm, köping i Tunaläns hd i Småland,
Kalmar län, samt ingående i Misterhults* förs., 13 km
n.n.ö. om Oskarshamn, vid en vik av Kalmarsund;
7,24 km2, allt land; 769 inv. (1948). 1660 uppläts
orten till Västerviks stad som marknadsplats, s.k.
lydköping, 1741—1864 under Västervik och
Kalmar gemensamt. Egen köpingskommun blev F.
1878. Av dess areal äro ej mindre än 61 %
skogsmark, n°/o åker. En presspanfabrik tillhör ab.
Figeholms bruk, bildat 1931 (aktiekapital 250,000
kr, 130 arb.). Hamnen består av en yttre och en
inre bassäng med resp. 5,3 och 4,0 m vattendjup;
tullexp. och lotsplats. Taxeringsvärde å
fastig-hetsskattepliktig jordbruksfastighet 193,000 kr, å
annan fastighet 1,547,700 kr; till kommunal
inkomstskatt taxerad inkomst: fysiska personer m.fl.
964,250 kr, svenska ab. m.fl. 59,030 kr (1946). —
Namnets första led torde vara gen. av fsv. fæ,
boskap. Orten omnämnes trol. 1315 och skrives
då Fijholm. Se E. Wigforss i ”Namn och bygd”,
1935, sid. 100 ff. P.;Er.
Figg., förk. för figurer.
Figgis, D a r r e 11, irländsk författare (1882—
1925). F., som skrev lyrik, romaner och
litteraturkritik, har författat en rad arbeten om sitt folks
historia och frihetskamp: ”The Gælic State in the
past and future” (1917), ”The historic case for
Irish independence” (1918), ”The economic case
for Irish independence” (1920), ”Irish constitution
explained” (1922).
Fight [fait] (eng., fäktning, strid), boxningskamp
m.m., präglad av energisk anfallsteknik. —
Fight-e r [faite], tävlande med utpräglad kampvilja.
Figig [-gi’g], oas i Marocko, se Figuig.
FIGL, förk. för Fédération Internationale de
gymnastique Ling (se Gymnastikförbund).
Figl, Leopold, österrikisk politiker (f. 1902),
urspr. lantbruksingenjör, blev 1934 dir. för
Böndernas riksförbund. Som antinazist häktades F.
vid Anschluss 1938 och hölls 5 år i
koncentrationsläger. Sedan han i maj 1943 satts på fri fot,
arbetade han som byggnadsingenjör men var i
hemlighet verksam i den illegala
bondeorganisationen. I okt. 1944 häktades han åter och fördes
till koncentrationslägret Mauthausen, där han i
april 1945 befriades av ryska trupper. Han
återinsattes på posten som dir. för bondeförbundet,
utnämndes i maj s.å. till landshövding i
Nieder-österreich och blev i dec. s.å. förbundskansler i
egenskap av ledare för folkpartiet, i vilket
bondeförbundet ingår som integrerande del. S.Br.
Figner, Vera Nikola jevn a, rysk
revolu
tionär (1852—1942). I Zürich, där hon 1872—75
studerade medicin, gjorde F., som härstammade
från en rik godsägarfamilj, bekantskap med de
socialistiska idéerna och återvände 1875 till
Ryssland för att ägna sig åt revolutionär verksamhet.
F. anslöt sig 1879 till terroristgruppen ”Folkvilja”,
ingick i dess exekutivkommitté och deltog i
förberedelserna till attentatet mot Alexander II 1881.
1883 blev F. häktad och 1884 dömd till döden
men fick straffet nedsatt till livstids fängelse och
erhöll 1904, efter 20 års vistelse i den beryktade
Schlüsselburgfästningen, amnesti. 1906—15
fortsatte F. sin verksamhet i utlandet i nära samarbete
med socialrevolutionärerna. Efter den
bolsjevikis-ka statskuppen i nov. 1917 drog sig F. tillbaka
från den aktiva politiken och ägnade sig åt
litterär veiksamhet. Hennes memoarer, som föreligga
bl.a. i sv. övers. (”Natten över Ryssland”, 1927),
och revolutionshistoriska essäer utsattes för skarp
kritik trån bolsjevikiskt håll men tolererades. A.Pe
Figoni [-å’-]. 1) J o 1 a n d a Katarina Maria,
dansös (1904—24), elev vid Kungl. teaterns
balettskola 1912. F. engagerades redan under elevtiden
till Rolf de Marés och Jean Börlins Svenska
baletten, 1 vilken hon trots sin ungdom gjorde sig
mycket känd. Hon turnerade med denna i Europa,
och bland hennes bästa roller märkas madonnan
i ”El Greco” och det kvinnliga huvudpartiet i
”Skating rink”. Utrustad med en både i tekniskt
och mimiskt hänseende mindre vanlig talang hade
hon med all säkerhet gått en vacker internationell
karriär till mötes, om icke denna avbrutits genom
hennes tidiga bortgång. B.Hgn.
2) M af a 1 d a Amadea Franciska F., den föreg:s
syster, dansös (f. 16/io 1911), elev vid Kungl.
teaterns balettskola 1922, figurantska 1931,
sekond-dansös 1937, har innehaft större uppgifter i de
flesta av Operans balettprogram och även gjort
sig känd som begåvad kostymtecknerska, bl.a. till
flera av Operans balettprogram, ss. ”En afton med
Terpsichore”, ”En afton med operabaletten”, båda
i koreografi av Sven-Aage Larsen, ”Lågan”
(Georges Gé, 1941) och Offenbachs ”Orfeus i
underjorden” (1942). — G. 1942 m. operasångaren Hugo
Hasslo. B.Hgn.
Figredius, Edmund, ämbetsman, se
Gripen-hielm.
Figueras [fi/ä’ras], stad i prov. Gerona i n.ö.
Spanien, nära Medelhavet och franska gränsen;
16,337 inv. (1940). Fästet Castillo de San
Fer-nando från 1750-talet var fordom ett av Spaniens
starkaste; det är nu straffanstalt.
Figuier [figje’], Guillaume Louis, fransk
författare (1819—94), har, förutom en mängd populärt
hållna arbeten i skilda naturvetenskaper, försökt
tolka naturens under i skådespelsform; 4 dylika
pjäser utgåvos 1889 samlade under titeln ”La
Science au théåtre”.
Figuig [-gi’g, fra. utt. -güigg’], Figig, oas i
Franska Marocko, invid gränsen till Algeriet och
vid s. foten av Sahara-Atlas; o. 12,000 inv. Oasen
vattnas av varma, artesiska källor och har c:a
100,000 dadelpalmer. Befolkningen bor i 7
mur-omgivna byar, av vilka den största är Zenaga.
F. beröres av järnvägen Oran—Colomb—Bechar.
Figu’r (lat. figu’ra, gestalt, skapnad, bild, till
— 489 —
— 490 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
