Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filemon (mytologi) - Filemon (kommediförfattare) - Filemon (kristen) - Filenius, Petrus - Filera tonen - Filet, Filett - Filetas (Filitas) - Filfiskar - Filfras - Filharmonisk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILHARMONISK
ön File sedd från väster.
dan den översvämning, som gudarna läto drabba
den ogästvänliga trakten, deras hus omdanades
till ett tempel, de själva blevo dess väktare och,
då de önskat att få dö samtidigt, förvandlades
de omsider på samma gång till träd, F. till en
ek, Baucis till en lind. Sagan har behandlats av
bl.a. Ovidius i hans ”Metamorfoser”. W.N.
File’mon, grekisk komediförfattare från Sicilien
(o. 361—o. 263), verkade nästan hela sitt liv i
Aten, grundare av den s.k. nyare attiska komedien.
Av F:s rika produktion (97 skådespel) finnas
endast fragment bevarade, men han efterbildades av
Plautus. F. utmärkte sig mera för kvickhet och
satir än för elegans men vårdade språk och
versbyggnad.
File’mon, en förmögen kristen i el. i omnejden
av staden Kolosse i Frygien, till vilken aposteln
Paulus riktade ett i NT bevarat, helt kort, men
genom sin privata karaktär intressant brev. — I
Brevet till Filemon få vi en glimt av
aposteln, sådan han var i personligt umgänge;
hos den store missionären och teologen finna vi
en fin mänsklighet och älskvärd humor. En av
F:s slavar, Onesimos, har rymt och sammanträffat
med Paulus samt av honom vunnits för tron.
Paulus skickar honom tillbaka till F. med ett brev,
där han beder F. förlåta Onesimos och taga emot
honom som en kristen broder. Brevet, som torde
vara skrivet i Caesarea under åren 59—61, belyser
de sociala förhållandena i urkristendomen. — Litt.:
M. Meinertz, ”Der Philemonbrief und die
Persön-lichkeit des Apostels Paulus” (1921); E. Eisentraut,
”Des heiligen Apostels Paulus Brief an Philemon”
(1928); E. Lohmeyer, ”Die Briefe an die Philipper,
an die Kolosser und an Philemon” (8 Aufl., 1930);
J. Knox, ”Philemon” (1935). A.J.F.
File’nius, Petrus, biskop (1704—80), prof, i
orientaliska språk 1735 och teol. prof. 1741 i Abo,
prof, i orientaliska språk och grekiska i Lund
1742, domprost i Linköping 1744, biskop där 1761.
F. var en nitisk stiftschef och flitig teologisk förf.;
han deltog som ivrig hatt i riksdagarna alltifrån
1746/47, talman 1769.
File’ra tonen (ital. filar il tuono, fra. filer le ton),
mus., konsten att låta stämtonen flöda som en
jämn, fin ström. Jfr Messa di voce.
File’t, Filett’, se Filé.
File’tas (el. F i 1 i t a s), grekisk elegiförfattare
från Kos (o. 340—285 f.Kr.), intog en ledande
ställning bland Alexandrias diktare och grammatiker
under Ptolemaios I:s tid. Berömda voro elegierna
till hans älskade, Bittis, vidare ett epos ”Hermes”,
en elegi ”Demeter” samt epigram. F. var
lärofader åt Teokritos och Hermesianax och blev
förebild för Propertius.
Filfiskar, se Hornfiskar.
Filfras, se Järv. Ordet är lån från ty. vielfrass,
i sin tur från mlty. veelvråtz, en omtydning efter
veel, mycket, och vråtz, frossare (alltså: storätare),
av det från no., möjl. genom hanseatiska
pälshandlare införda fjeldfross, av fjeld, (snö)fjäll, och
fr oss, hankatt, jfr sv. dial. och isl. fr ess, hankatt,
som sannolikt urspr. är ljudhärmande (jfr sv.
fräsa o.s.v.).
Filharmo’nisk (till grek. fil’os, vän, och harmoni’a,
samklang), musikälskande; ofta i namn på sam-
— 505 —
— 506 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
