Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Filippinerna - Ekonomisk geografi - Religiösa förhållanden - Undervisningsväsen - Litteraturanvisningar - Filippingraven - Filippiska tal - Filippism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FILIPPISM
porterades till Japan. De rika koppargruvorna
vid Mankayan på Luzon förstördes helt av
japanerna vid deras reträtt från F. 1938
producerades där 24,200 t koppar, vilket allt exporterades
till Japan. I prov. Zambales på v. Luzon finnes
en av världens största kromfyndigheter. 1940
producerades 164,000 t, vilket exporterades till
USA. Stora manganfyndigheter finnas utspridda
över hela F. 1940 producerades 58,038 t, varav
89% gingo till USA och io°/o till Japan. Även
bly och zink finnes. Kol har påträffats på de
flesta av öarna, men den enda brytvärda
förekomsten finnes på Mindanao. Vidare finnas
tillgångar på stensalt, svavel, asbest, asfalt, gips och
guano. — F:s industri är föga betydande.
Som de flesta andra europeiska och amerikanska
tropiska kolonialområden ha F. huvudsaki.
tjänstgjort som leverantör av råvaror och som
marknad för moderlandets industrier. Emellertid finnas
en del industrier, vilka huvudsaki. äro baserade
på jordbrukets produkter. Före 2:a världskriget
funnos 46 råsockerfabriker, 4 sockerraffinaderier,
8 fabriker för framställning av kokosolja, 92
större cigarr- och cigarrettfabriker, 2,391
riskvarnar samt dessutom en del textilfabriker.
Huvudmassan av dessa industriföretag ägdes av filipinos.
— F:s utrikeshandel har genom F:s
ställning som amerikansk koloni till 1946 till
största delen varit inriktad på USA. F:s produkter
fingo tullfritt införas till USA och vice versa.
Den oavhängiga republiken F. kan givetvis ej
räkna på samma fördelar. Den närmaste
framtiden kommer alltså att bli avgörande för hur
F:s ekonomi skall kunna bära de nya
påfrestningarna med ev. nyorientering av utrikeshandeln
och omläggning av näringslivet. De rent
materiella resurserna äro säkerligen tillräckliga, men
frågan är om befolkningen är vuxen sin nyvunna
ekonomiska självständighet. Före 2:a världskriget
kom omkr. halva exportvärdet på socker och dess
biprodukter. Därefter följde kokospalmens
produkter (kopra, kokosolja, kokosmjöl m.m.), guld,
manillahampa, tobaksprodukter m.m. Importen
utgjordes huvudsaki. av textilier, järn- och
stålvaror, maskiner samt livsmedel. —
Kommunikationerna befunno sig vid tiden för USA:s
övertagande av F. i bedrövligt skick.
Förbindelserna mellan öarna ombesörjdes huvudsaki. av
små segelfartyg, medan förbindelserna till lands
upprätthöllos längs det 4,600 km långa vägnät,
som spanjorerna låtit bygga. Dessa vägar voro
dock endast användbara i begränsad omfattning
under torrtiden. Visserligen äro förbindelserna
nu ej förstklassiga, men öarna, spec. Luzon och
Visayaöarna, genomkorsas av ett 22,000 km långt
nät av utmärkta vägar. Järnvägarna äro mindre
betydande. På Luzon är det statliga bolaget
Manila Railroad Co:s linjer ej längre än 1,139
km, medan det privatägda Philippine Railroads
järnvägsnät på Panay och Cebu omfattar blott
211 km. övriga öar, däribland Mindanao, sakna
järnvägar. Förbindelserna öarna emellan
upprätthållas sjöledes av små kustfartyg, som 1945
fingo ett värdefullt tillskott genom de 16
kustfartyg, som USA överlämnade. Genom sitt läge
ha F. alltid utgjort en viktig knutpunkt i den
internationella handeln och samfärdseln. 1940
be
söktes F:s hamnar av 2,324 fartyg om tills. 4,5
mill. t dödvikt. Det viktigaste ledet i
samfärdseln öarna emellan utgör flyget. Både
passagerar- och fraktflyg förbinda de olika
befolkningscentra med varandra. F. ha också regelbundna
flygförbindelser med USA, Kina, Japan och
Nederländska Indien. F:s största hamnar äro
Manila, Iloilo på Panay, Cebu samt Zamboanga och
Davao på Mindanao. Å.Er.
Religiösa förhållanden. Kristen mission
påbörjades av jesuiterna, vilka fördrevos 1769 men
återvände 1859; även andra ordnar, dominikaner,
benediktiner och kapuciner, ha bedrivit
missionsverksamhet. Huvuddelen av befolkningen (12,g
mill. 1939) tillhör romersk-katolska kyrkan, som
på F. är organiserad med 2 ärkebiskopsstift, 11
biskopsstift och 3 apostoliska prefekturer. 1902
grundades ”independenta filippinska kyrkan” med
en på modern naturvetenskap baserad radikal
inställning till den bibliska traditionen och med
1,5 mill. anhängare. I övrigt finnas 375,000
protestanter, 675,000 muhammedaner och, förutom
andra smärre minoriteter, 625,000 anhängare av
inhemsk, primitiv religion. K.Gw.
Undervisningsväsen. Redan under
samväldesti-den var den sekulariserade undervisningen i de
statliga skolorna tillgänglig för både gossar och
flickor. Engelska språket var obligatoriskt,
medan det numera läses huvudsaki. i stadsskolorna.
1945—46 funnos c:a 2,5 mill. elever i bortemot
12,000 skolor, där 47,000 lärare undervisade.
Dessutom funnos före den japanska invasionen o.
500 privata skolor med c:a 170,000 elever samt
89 högre privata skolor, däribland University of
S:t Tomas. Det statsunderstödda University of the
Philippines hade 1941 o. 700 lärare och c:a 8,000
studerande men 1945/46 endast c:a 3,000.
Dessutom funnos specialskolor för kommersiell,
teknisk och agrikulturell utbildning. Den japanska
invasionen slog i stor utsträckning sönder
skolsystemet, men efter världskrigets slut har ett
mödosamt återuppbyggnadsarbete börjat.
Analfabetismen är vitt utbredd; enl. 1939 års siffror
uppgick den läskunniga delen av befolkningen
över 10 år till 48,8 °/o. E.Bng.
Litt.: G. A. Malcolm, ”The commonwealth of
the Philippines” (1936); A. Kolb, ”Die
Philippi-nen” (1942); Hj. Bengtsson, ”F. De sjutusen
öar-nas värld” (s.å.); H. W. Krieger, ”Peoples of
the Philippines” (s.å.); A. Cutshall, ”Mineral
resources of the Philippine Islands” (i ”Scientific
Monthly”, s.å.); R. L. Pendleton, ”Land
utiliza-tion and agriculture of Mindanao” (i
”Geographi-cal Review”, s.å.); G. B. Cressey, ”Asias lands
and peoples” (1944); W. C. Forbes, ”The
Philippine Islands” (rev. ed. 1945). —- N. H. Whitford,
”The forests of the Philippines” (i ”Bull. of the Dept.
of the Interiör, Bureau of Forestry”, 10, 1911).
Filippfngraven, se Filippinerna, sp. 521.
Filipp’iska tal, se Filippik.
Filippism’, en teologisk riktning, som fått sitt
namn efter Filip Melanchthon och vars anhängare,
filippisterna, i skarpaste motsats till de s.k.
gnesiolutheranerna hävdade dennes
förmedlings-teologi, framför allt i fråga om nåden och den fria
viljan samt nattvarden. Filippisterna hade sitt
tillhåll vid univ. i Wittenberg, de ortodoxa luthe-
— 529 —
— 530 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
