Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finansdepartementet - Finanser - Finansexpeditionen i Finlands senat - Finansfullmakt - Finanshistoria - Finansiera - Finansiering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINANSER
låtna fasta och lösa egendom, hov- och
slotts-staterna, löne- och pensionsväsendet, i vad det
ej ankommer på annat dep., tillverkning och
försäljning av alkoholhaltiga drycker,
tobaks-monopolet, bank-, hypoteks- och fondväsendet,
tullväsendet, myntväsendet, statistik, i vad den
ej tillhör annat dep., folkbokföringen,
justerings-väsendet och kontrollstämplingen, mått och vikt
och jordeboksväsendet. Det handlägger också
lagstiftningsärenden ang. bl.a. olovlig in- och
utförsel av varor, bank- och fondväsendet. Det
är fördelat på två avd., statssekreterarens och
expeditionschefens. Nära anknutna till den förra
äro rättsavd. och löne- och pensionsavd.
Expeditionschefens avd. inrymmer första byrån, som
bl.a. handlägger tull-, och stämpelärenden,
kommunala byrån och pensions- och lönebyråerna,
som handlägga löpande pensions- och
löneären-den, med vilka löne- och pensionsavd. i regel
ej tar någon befattning. I stället handlägger
denna sådana ärenden av allmän natur, särsk.
om de skola underställas riksdagen. Därutöver
finnas i F. en byrå för föredragning av
ärenden i Regeringsrätten, i :e och 2:e kanslisekr.,
registrator och amanuenser. F. intar på så sätt
en särställning, som dess befattning med
stats-regleringen bringar det i nära kontakt också med
andra dep. Alla ha sina anslagsäskanden, som
F:s chef, i dagligt tal kallad
finansministern, måste noga väga mot varandra (om s.k.
finansberedningar se Departement, sp. 192). —
Till F. höra följ, ämbetsverk m.m.:
Kammarkollegiet
Statskontoret
Mynt- och justeringsverket
Kammarrätten
Generaltullstyrelsen med
Tullstaten
Statistiska
tabellkommissionen
Statistiska centralbyrån
Bank- och fondinspektionen
Sparbanksinspektionen
Riksräkenskapsverket
Kontrollstyrelsen med dess
lokala kontrollorgan
Statens pensionsanstalt
övriga pensionsinrättningar,
i den mån de ej tillhöra
annat dep.
Konjunkturinstitutet
Statens lönenämnd
Statens sakrevision
Mellankommunala
prövnings-nämnden
Statens avtalsnämnd
Statens befordringsnämnd
Dyrortsnämnden
Statens bostadsnämnd
Statens organisationsnämnd
Valutakontoret
Centrala
krigskonjunktur-skattenämnden
Centrala
omsättningsskatte-nämnden
Centrala uppbördsnämnden
Statens tobaksnämnd
Mjöltypskommissionen
Kupongskattenämnden
Justerare av mått och vikt
Styrelsen över Sveriges
allmänna hypoteksbank
Styrelsen för Konungariket
Sveriges
stadshypoteks-kassa
Styrelsen för Svenska
bo-stadskreditkassan
Styrelsen för Sparbankernas
säkerhetskassa
Civilstatens understödsnämnd.
Anslagen till F. äro i riksstaten uppförda under
7:e huvudtiteln. F.Lth.
Finanser [-aq’-] (fra. finance, summa, inkomst,
av lat. fini’re, sluta; eg.: slutprestation, betalning),
penningställning, ekonomi. Under medeltiden
innebar f. närmast ett betalande av en skuld, vilken
som helst. I tysk litteratur fick ordet en sämre
klang, beroende på motvilja mot bördor, pålagda
av samhället, och kom att närmast motsvaras av
utpressning. I Frankrike kom det däremot att ange
de tillgångar, som samhället kunde disponera över
för fyllande av sin uppgift. Denna sista betydelse
blev den beståndande, och man avser nu med
ordet f. dels i allm. en persons el. ett företags och
dels i sht en stats el. kommuns ekonomiska
ställning. Den teoretiska grunden för statsfinansernas
ordnande behandlas i finansvetenskapen*. A.Vr.
Finansexpeditionen i Finlands senat, äldre
benämning på finska finansministeriet.
Finansfullmakt, fullmakt för ett lands regering
att under särskilda omständigheter överskrida den
av folkrepresentationen antagna inkomst- och
ut-giftsstaten. I Sverige meddelas f. främst genom
beredskapsstater*.
Finanshistoria, se Finansvetenskap.
Finansie’ra, skaffa nödiga penningmedel för,
ekonomiskt möjliggöra. — F i n a n s i ä’r, person,
som finansierar ett företag.
Finansie’ring. Det kapital, som erfordras för
anläggning el. utbyggnad av ett företag, kan ant.
utgöras av eget kapital el. lånat sådant. Det förra
kan ant. anskaffas genom att företaget reserverar
en del av sin vinst, självfinansiering, el.
genom att delägarna skjuta till nytt kapital el.
nya delägare inträda i företaget. Ofta kan valet
mellan eget kapital och lånat kapital bestämmas
enbart av de begränsade lånemöjligheterna —
framför allt gäller detta för mindre företag. I
andra fall undvika företag att uppta lån, enär de
frukta att bli beroende av långivaren. Är ett
företag vinstgivande, vill man vanl. ej dela vinsten
med nya delägare utan föredrar att låna i den
mån de gamla delägarna ej kunna tillskjuta
erforderligt kapital. Skall ett aktiebolag anskaffa
nytt kapital genom emission av aktier, brukar man
ge de gamla aktieägarna företrädesrätt att teckna
dessa, då bolagets fonder eljest skulle komma nya
delägare till godo. Själva teckningsrätten kan i
så fall betinga ett marknadsvärde. I handelsbolag
och smärre aktiebolag, där delägarna ofta göra
en personlig insats i företaget, kan det vara
olämpligt att inta nya delägare. Så kunna t.ex.
aktieägarna vara förbjudna att utan tillstånd överlåta
sina aktier. Av samma anledning kan man ge
vissa aktier mindre rösträtt. Ä andra sidan kan
man, i syfte att stimulera allmänhetens intresse för
en aktieemission, ge dessa aktier företrädesrätt till
en viss utdelning, preferensaktier. Självfiansiering
kan vara ant. öppen el. dold. I det förra fallet
uppläggas i balansräkningen öppet redovisade
fonder — vid aktiebolag märkes främst reservfonden
—, medan i senare fallet företagets tillgångar tack
vare stora avskrivningar el. låg lagervärdering
upptas under det verkliga värdet. Ur
beskatt-ningssynpunkt har uppläggandet av dolda
reserver den fördelen, att den skattepliktiga vinsten
minskas i motsv. grad, varigenom beskattningen
uppskjutes, till dess dessa reserver ånyo
mobiliseras. — Man beräknar, att under 1930-talet den
svenska industrien byggt ut sin kapacitet med 50 %
utan att som en helhet tagen behöva öka sin
upplåning. Särsk. reglerna om fri avskrivning vid
aktiebolag, ekonomiska föreningar o.d. ha i hög
grad stimulerat företagens självfinansiering. —
Skall ett företag låna till sitt
anläggningskapital, ss. byggnader, maskiner och övriga
för stadigvarande bruk avsedda tillgångar, är det
av vikt, att lånet tas på sådana villkor, att det
ej kan uppsägas vid en för företaget ogynnsam
tidpunkt. I flertalet länder upptas a n 1 ä g
g-n i n g s k r e d i t ej av affärsbanker, vilka blott
lämna lån på kort sikt. Även i Sverige kunna
affärsbankernas lån visserligen formellt ej lämnas på
mer än ett halvt år, men det är likväl vanligt,
— 587 —
- 588 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
