Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland - Ekonomisk geografi - Handel och sjöfart - Kommunikationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FINLAND
ren steg från ej fullt 30 till likaledes 40.
Exporten av lantbruksprodukter utgjorde under de
sista normala åren före 2:a världskriget c:a 10%
av hela exporten.
De viktigaste exportvarorna 1947.
Varuslag Mängd Värde, mill.doll.
Sågade trävaror, 1,000 stds ............. 416 62,9
Faner, 1,000 ra’........................ >55 29,1
Trähus, baracker, t.................. 148,881 20,4
Cellulosa, t ........................ 568,194 73>«
Kartong och papp, t ................ 103,112 17,0
Tidningspapper, t ................... 246,339 29,8
Annat papper, t ................ >36,957 3>a
Ryssland var tidigare den viktigaste
handelspartnern, men under mellankrigstiden ryckte
Storbritannien upp på första plats, närmast följt av
Tyskland och USA. Efter 2:a världskriget har
denna ordningsföljd ändrats.
Värdet (i mill. doll.) av handelsutbytet mellan
Finland och andra länder 1947.
Land Import frän Export till Summa
Storbritannien................. 48,8 96,9 145,7
USA ........................... 78,s 38,9 116,7
Sovjetunionen ................. 28,8 41,2 70,9
Danmark ....................... 20,8 23,6 44»<
Belgien-Luxemburg ......... I 26,9 17,2 44,1
Sverige ................... } 16,s 17,0 33,2
Nederländerna ............. | 16,1 14,9 31,0
I exporten till Sovjetunionen ingå icke de
varumängder, som levererats till detta land på gr. av
skadeståndsavtalet. Värdet av dessa varor var
1947 76,5 mill. 3- 1947 representerade
skade-ståndsleveranserna till Sovjetunionen 19% av den
fria exportens värde. De viktigaste
skadestånds-varorna voro fartyg, maskiner, elektriska
maskiner samt cellulosa. — Från Sverige importerar
F. främst maskiner, järn och stål, malmer,
fett-ämnen, kraftfoder och socker, medan F:s export
till Sverige omfattar trävaror, papper,
pappersmassa, ost, koppar m.m. — De viktigaste
importhamnarna äro Helsingfors och Abo, den
viktigaste exporthamnen Kotka. —
Handelsflottan utgjordes i mitten av 1948 av 848 fartyg
(med över 19 t dräktighet) om sammanlagt 510,343
t. Av fartygen voro 383 ångfartyg på
sammanlagt 421,197 t och 98 motorfartyg på 61,984 t.
Före utbrottet av 2:a världskriget räknade
landets handelsflotta 861 fartyg om 669,000 t. Genom
vapenstilleståndsfördraget avstods åt
Sovjetunionen c:a 70,000 t, och över 300,000 t gingo
förlorade genom sänkning och beslag under kriget.
Kompletteringen av fartygsbeståndet efter kriget
har skett relativt snabbt men försvåras numera
något därigenom, att skeppsvarven sysselsättas
med fartygsbyggen för skadeståndsleveranser, av
materialbrist samt av brist på valutor för inköp
av utländskt tonnage. Den direkta sjöfarten
mellan F. och utlandet förmedlades 1947 av fartyg
om sammanlagt 7,558,000 nettoregisterton. Härav
var dock endast något över V3 inhemskt tonnage,
återstoden engelska, svenska m.fl. fartyg. Landets
förnämsta rederiföretag är Finska ångfartygs ab.,
som uppehåller trafik på europeiska hamnar,
vidare skeppsrederifirmorna Bore, Nurminen och
Thordén. Speciellt för transocean linjetrafik
arbetar Finland-Sydamerika linjen. Åländska
rederier ha ännu i trafik några stora segelfartyg, som
gå i oceanfart.
Kommunikationer. Av samfärdsel hade i
F. 1940 4,6% av befolkningen sin utkomst.
Järnvägsnätet i landet hade 1945 en sammanlagd
längd av 4,754 km. Härav voro 4,513 km
statsjärn-vägar, och 241 km tillhörde enskilda bolag.
Stats-järnvägarnas spårvidd är den östeuropeiska, 1,524
mm. På varje 1,ooo-tal inv. kom 1,3 km järnväg.
Järnvägarnas sammanlagda längd var 1939 6,121
km, men ungefär 1,300 km järnvägar avträddes
efter 2:a världskriget till Sovjetunionen. Antalet
befordrade resande var 1947 55,2 mill. och
godsmängden 15,2 mill t. Statsjärnvägarnas bruttoinkomster
voro 8,3 milliarder fmk. F. fick sin första järnväg,
Helsingfors—Tavastehus, 1862. Sedan 1870-talet
har utbyggandet av järnvägsnätet skett i rask takt.
Samtliga städer i landet utom Mariehamn ha
numera järnvägsförbindelse. De mest trafikerade
banorna äro Helsingfors—Tavastehus, Savolaksbanan
och Åbo—Tammerfors—Tavastehusbanan. Bland
andra viktigare linjer kunna nämnas Vasabanan,
Uleåborgsbanan, Karelska banan,
Björneborgsba-nan och Björneborg—Parikkalabanan. I n.
sträcker sig järnvägsnätet till Kauliranta vid gränsen
mot Sverige och till Salla och Hyrynsalmi i n.ö.
De viktigaste uppgifterna för
järnvägsbyggnads-politiken under de senaste åren ha varit att
återställa förbindelsen mellan de järnvägslinjer, som
avskurits genom de nya gränserna mot
Sovjetunionen, alltså på den gamla karelska banan
mellan Simpele och Parikkala samt på bansträckan
Helsingfors—Karis, som avskurits av
Porkalaom-rådet. Den förra sammanbindningsbanan är
numera färdig. En överenskommelse om
genom-gångstrafik genom Porkalaområdet har även
erhållits, men en sammanbindningsbana mellan den
s. kustbanan och Hyvinge—Hangöbanan är
därjämte fortfarande aktuell. Bland under byggnad
varande el. planerade bansträckor kan nämnas en
nordgående sammanbindningsbana från Jyväskylä
—Äänekoski till Haapajärvi på bansträckan
Iden-salmi—Ylivieska, från Orivesi till Jämsä vid sjön
Päijänne samt från Viinijärvi till Siilinjärvi på
Savolaksbanan. — Landsvägsnätets längd
var 1946 inalles 59,924 km. I detsamma ingingo
10,009 broar, och trafiken förmedlades därjämte
med 181 färjor. På landsvägarnas byggande och
underhåll ha nedlagts stora kostnader.
Exceptionella kostnader har iståndsättandet av
landsvägs-nätet i nordligaste F. erfordrat efter fälttåget mot
tyskarna 1944—45. Statens kostnader för vägnätet
belöpte sig 1945 till 1,3 milliarder fmk. — M
o-t o rf o r do n en s antal var 1948 46,718, därav
14,234 personbilar, 27,414 lastbilar och 2,055
bussar samt 3,015 motorcyklar. Motorfordonens antal
har starkt sjunkit under krigsåren. 1939 var
totalsiffran 61,245. Spec. har personbilarnas antal
sjunkit. Dét var före 2:a världskriget 29,860. En
tydlig återhämtning är dock märkbar. — F. har ett
stort och för de inre godstransporterna synnerligen
betydelsefullt nät av vattenvägar. De talrika
— 671 —
— 672 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
