Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fitger, Peter - Fitinghoff, 1. Laura - Fitinghoff, 2. Rosa - Fittig, Rudolph - Fitting, 1. Hermann - Fitting, 2. Hans - Fittings - Fittja (Uppland) - Fittja (samhälle i Södermanland) - Fittja (egendom i Södermanland) - Fituna - Fitz - Fitzalan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FITZALAN
Lund 1924. F. var 1918—23 teknisk ledare inom
glykosindustrien och är sedan 1925 knuten till
Sveriges kemiska industrikontor, där han 1944 blev
ombudsman och 1948 verkst. dir.
Fifinghoff. 1) Laura Mathilda Bernhardina F.,
f. Runsten, författarinna (1848—1908), g.m.
bruksägaren C. B. F. (d. 1892), utgav ungdomsböcker,
ss. ”Barnen från Frostmofjället” (1907), och
romaner, av vilka t.ex. ”Gamla Näset” (1895) på sin
tid var mycket omtyckt.
2) Laura Mathilda Edla Rosa F., den föreg:s
dotter, författarinna (f. 5/s 1872). F. har utg.
romaner, bl.a. ”Skuggans hemlighet” (1931), ”Okända
makter” (1937) och ”Bergtagen” (1938), de två
senare med motiv från den lappländska ödebygden,
samt ”Annas trädgård” (1940), en skildring från
västkusten, novellsamlingar, ss. ”Trollbunden och
andra noveller” (1932), barnböcker (”I
tattarhän-der”, 1925), reseskildringar (”Med Gripsholm till
österland”, 1927) och böcker om hundar (”Murre”,
1926, ”Murre med familj”, 1929, ”Stora händelser i
Murrefamiljen”, 1934, ”Murres barnbarn och några
till”, 1938). ”Minnenas kavalkad” (1948) är
självbiografisk. E.
Fittig [-ix], R u d o 1 p h, tysk kemist (1835—
1910), prof, i Tübingen 1869, i Strassburg 1876,
har inom den organiska kemien gjort viktiga
undersökningar, särsk. över aromatiska och
omättade föreningar. Den efter honom uppkallade F:s
syntes, inverkan av metalliskt natrium på
aromatiska halogenföreningar, har möjliggjort
framställning av högre aromatiska kolväten. F.
upptäckte laktonerna och kolvätet fenantren.
Fitting. 1) Heinrich Hermann F., tysk
rätts-lärd (1831—1918), 1858 prof, i Basel, 1862—1902
i Halle. F. är främst känd för sina grundliga
arbeten ang. äldre medeltidens juridiska litteratur.
Bland dem märkas ”Schriften römischer Juristen
von Hadrian bis Alexander” (1860, 2 Aufl. 1908),
”Juristische Schriften des frühen Mittelalters” (1876),
”Die Anfänge der Rechtsschule zu Bologna” (1888).
F. tillägnades av univ. i Montpellier en festskrift,
”Mélanges F.” (2 bd, 1907—08). Han utgav även
några mycket lästa handböcker i modern rätt,
”Reichzivilprocess” (1878, 13 Aufl. 1907),
”Reichs-konkursrecht” (1881, 3 Aufl. 1904). K.
2) Hans F., den föreg:s son, botanist (f. 1877),
prof, i botanik vid univ. i Strassburg 1908, i Halle
1910, vid statsinst. i Hamburg 1911, vid univ. i
Bonn 1912. F. företog 1907 en forskningsfärd till
Nederländska Indien, Ceylon och Egypten, 1910 en
resa till Sahara och har särsk. ägnat sig åt
ret-ningsrörelsernas fysiologi, ss. haptotropism,
geo-tropism och fototropism, ävensom åt
undersökningar över utvecklingsfysiologi, ökenväxternas
osmotiska förhållanden m.m. Från 1920 red. för
”Jahrbücher für wissenschaftliche Botanik”. O.Gz.
Fittings (eng., eg. tillbehör, av fit, inpassa,
uppsätta), vanlig benämning på sådana muffar, nipplar,
proppar, vinklar, böjar o.s.v., som användas vid
arbeten spec. med gängade rör. — Se Rördelar.
Fittja, socken i Lagunda hd i Uppland,
Uppsala län, och församling i Hjälsta, Fittja, Holms
och Kulla pastorat i Lagunda och Hagunda
kontrakt av Uppsala ärkestift, närmast s. om
Lårsta-viken av Mälaren; 10,eo km2, allt land; 193 inv.
(1948; 18 inv. pr km2). F. är en något kuperad
Fittja kyrka.
SJ:s bildarkiv; foto M. Sjöbeck.
slättbygd, norrut med någon sankmark; åkern
utgör 64% av arealen, skogsmarken 24%.
Järn-åldersgravfält med högar och stensättningar
finnas. Kyrkan av gråsten och tegel torde stamma
från 1200-talet men ombyggdes i höggotik på
1400-talet. Restaurering 1923. — Namnet är plur.
av det från de nord, fornspråken välkända fit,
sidländ jordsträckning vid vatten, här använt om
den lågt liggande terrängen s. om Lårstaviken
(se O. v. Friesen i ”Upsala nya tidn.”, julnr 1919,
sid. 4). Det skrevs 1314 De fitium (avskrift). P.;Er.
Fittja, samhälle i Södermanland, se Huddinge.
Fittja, egendom i Botkyrka sn i Södermanland,
mitt emellan Södertälje och Stockholms centrum,
omfattar 139 ha, därav 97 åker. Huvudbyggnaden i
empirstil har två flyglar, den ena brukades intill
1916 till tingshus. Vid F., som är känt sedan
medeltiden, låg förr en bekant gästgivargård. F:s
nuv. ägare är ryttmästare Hj. Carlsson.
Fituna, gods i Sorunda sn i Södermanland, på
Södertörn vid Kaggefjärden, en n. forts, av
Him-merfjärden, omfattar med underlydande 1,368 ha,
därav 450 åker; taxeringsvärde 715,400 kr. Till
huvudgården höra 1,214 ha, därav 311 åker.
Huvudbyggnaden av sten i 2—3 våningar stod färdig
på 1820-talet. Av de båda flyglarna byggdes den
äldsta strax efter 1719, då ryssarna brände gården.
Egendomen är mycket gammal; från o. 1500 till
1654 tillhörde den släkten Bååt, sedermera ätterna
Fleming och Bonde. 1900 köptes F. av greve R.
v. Rosen; nuv. innehavare av huvudgården är
översten greve G.-F. v. Rosen. — Litt., se J. A.
Karlsson i ”Sörmlandsbygden”, 1932. P.
Fitz (normandiskt ord, motsv. fra. fils av lat.
fi’lius, son), ingår i åtskilliga engelska familjenamn,
urspr. i betydelsen ”son, avkomling”, t.ex. Fitzgerald
(se f.ö. nedan); förr stundom för att beteckna
härstamning på sidolinjen från engelska konungar,
t.ex. Fitzjames (”James’ son”), Fitzroy (”kungens
son”).
Fitzalan [fitsälKøn], engelsk adelsätt, känd sedan
uoo-talet. En av ättens medl. blev 1291 Earl av
A r u n d e 1; den mest bekante av dennes ättlingar
är Henry F. (o. 1517—80), I2:e earl av Arundel*.
— 841 —
— 842 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
