Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjord - Fjord, Niels Johannes - Fjordbotten - Fjordhäst - Fjordkust - Fjorgyn - Fjorton punkterna, De - Fjugesta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FJORD
Norangsfjord i Sunmöre, Norge. Se även bild 5 vid
Arktis och bild 2 vid Europa.
åt ö. fallande uppskjutningsplan, och även den
utmed Orusts n.v. sida belägna Koljefjorden
synes från början ha uppkommit på ung. likartat
sätt. Dessa f. kunna således ej fullt jämställas
med de äkta, huvudsaki. av glacial exaration
betingade f. I många fall är också användandet av
namnet f. helt el. delvis oegentligt, såsom fallet
är t.ex. med de nordnorska Porsangerfjord,
Tana-fjord och Laksefjord, vilka sakna markerade
trösklar utåt mot havet. Vestfjord och Varangerfjord
överensstämma i sin konfiguration så gott som
helt med vanliga vikar, i det att de äro djupast
i sina yttre partier (den förra har dock ett
obetydligt bäcken i sin inre del). Likartat är
förhållandet på Spetsbergen och Island, där ett flertal
f. i själva verket ej kunna betraktas som äkta
sådana. Detsamma är fallet i fråga om de danska
f., vilka i fråga om sin konfiguration och
uppkomst ha en helt annan karaktär än f. i egentlig
bemärkelse (se Danmark, sp. 1019). Den svenska
fjärden utgör med sina betydligt lägre stränder
låglandsområdenas motsvarighet till de höga
kusternas f. — I många fall träffas också inom
de tidigare nedisade bergskedjornas randområden
sjöar, vilka i fråga om uppkomsten kunna
betecknas som f. men som dock ligga högre än nuv.
havsytan. Vanl. finner man dessa liksom f.
ansamlade i grupper, s.k. sjökedjor, såsom fallet t.ex.
är på Alpernas sydsida (Lago Maggiore, Lago di
Como och Lago di Garda), på Skandinaviska
fjällkedjans östsida (Malgomaj, Storuman, Torne träsk
mJl.); dylika sjöar finnas också på ett flertal
ställen i Norge (Hornindalsvatn, Mjösa, Tyrifjord,
Fyresvatn m.fh), i Skottland, utmed de chilenska
Andernas östsida o.s.v. Liksom f. uppvisa de nu
nämnda sjöarna ofta en rad av djupare bäcken,
skilda åt av grundare partier. Ett flertal nuv.
norska sjöar ha också tidigare under skeden, då
havet stått högre, varit äkta f. — Den
vetenskapliga diskussionen om f. och deras
uppkomstbetingelser var i sht under senare delen av 1800-talet
och förra delen av 1900-talet mycket livlig, varvid
åsikterna ofta bröto sig mycket starkt mellan å
ena sidan glacialteoriens varma anhängare och å
andra sidan förespråkarna för ett dominerande
tek-toniskt underlag, varvid i fråga om det norska
fjordlandskapet de kaledoniska ledlinjernas stora
betydelse starkt framhävdes. Med den vidgade
kunskap, som man numera har om denna fråga,
torde man kunna säga, att det i åtskilliga fall
bevisligen rör sig om gamla tektoniska linjer, vilka
senare kommit att rensas upp i större el. mindre
utsträckning, vilket också stödes av f:s ofta mycket
påfallande sicksackformade förlopp med skarpa
vinklar mellan dess olika partier; själva
överfördjupningen är dock otvivelaktigt att i de flesta
fall tillskriva isens uppbrytande verksamhet. —
Litt.: A. Helland, ”Om Dannelsen af Fjordene,
Fjorddalene, Indsöerne og Havbankerne” (i
”öfver-sigt af Kongl. Vetenskapsakademiens förhand!.”,
32, 1875), ”Om Indsöerne i Italien og Fjordene i
Norge” (i ”Archiv for Mathematik og
Naturviden-skab”, 2, 1877); W. C. Brögger, ”Ueber die
Bil-dungsgeschichte des Kristianiafjords. Ein Beitrag
zum Verständnis der Fjord- und Seebildung in
Skandinavien” (i ”Nyt Magazin for
Naturvidenska-berne”, 30, 1886); O. Nordenskjöld,
”Topographisch-geologische Studien in Fjordgebieten” (i ”Bull.
Geol. Inst. Ups.”, 4:9, 1900); K. Ahlenius,
”Bei-träge zur Kenntnis der Seekettenregion in
Schwe-disch-Lappland” (därst. 5:2, 1902); J. W. Gregory,
”The nature and origin of fiords” (1913): N. H.
Kolderup, ”Vestnorske fjorders avhengighet av
ka-ledonisk tektonik” (i ”Norsk geol. tidsskr.”, 12,
1931); O. Holtedahl, ”The submarine relief of the
Norwegian coast” (1940). A.Sll.
Fjord, Niels Johannes, dansk ingenjör
(1825—91), blev docent vid Landbohöjskolen i
Köpenhamn 1858 och var 1882—91 föreståndare för
Veterinär- og Landbohöjskolens Laboratorium for
landökonomiske Forsög.
Fjordbotten (no. fjordbotn), den innersta delen
av en fjord. Jfr Bottniska viken.
Fjordhäst, hästras, se Hästar.
Fjordkust, se Fjord och Kust.
Fjorgyn (isl. Fjgrgyn, motsv. got. fairguni, berg
m.m.), i den poetiska Eddan namn på guden Tors
moder, som där också kallas Jord (Jprd’). — F. (i
mask, form isl. Fjpgynn) kallas i eddadikten
Loka-senna gudinnan Friggs fader (el. möjl. make el.
älskare).
Fjorton punkterna, D e, se Wilson, T. W.
Fju’gesta, municipalsamhälle (sedan 1906) i
Knista sn i Närke, 22 km s.v. om Örebro vid
statsbanelinjen Örebro—Svartå; i,s3 km2, därav
i,82 land; 960 inv. (1948). F. är tingsställe samt
har apotek, provinsialläkare och distriktsveterinär.
Bland industrierna märkas flera möbelfabriker,
av vilka den största tillhör ab. A. Klaessons
möbelfabrik (firman grundad 1903, bolag 1933,
aktiekapital 200,000 kr, 35 arb., årligt tillverknings-
— 859 —
— 860 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
