Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjärsingsläktet - Fjärås - Fjärås bräcka - Fjäs - Fjätälven - Fjölner - Fjölsvinnsmal - Fjörgyn - Fjös (föjs, fjäs, fäis, fjus, fäggus) - F.k. - FKG - FKHS - F-klarinett - F-klav - FKO - FKPR - f.Kr. (f.) - FKS - FKSL - Fl. - Fl (kemi) - Fla. - Flaccus - Flach, 1. Sigge - Flach, 2. Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLACH
Fjärsingsläktet, Trachi’nus, tillhör fam.
Trachi’-nidae av underordn. fjärsingliknande fiskar.
Taggstrålarna i ryggfenan samt gällockstaggen ha vid
basen giftkörtlar, vilkas sekret genom fina räfflor
på taggarna ledes ut till taggarnas spets. Giftet
framkallar hos människan svullnad o.a. obehag
(se Fiskgifter och Giftiga djur). Fjärsingen,
T. draPo, har ryggen rödbrun med mörkare fläckar
och sidorna grå med sneda strimmor i blått och
gult. Hannen har en biåsvart fläck vid basen av
bröstfenorna. Arten förekommer från Västafrika
upp till Bergen in i Medelhavet, Svarta havet, Ska-
Fjärsing, Trachinus draco.
gerak, Kattegatt och s. Östersjön. Närstående är
lilla fjärsingen, T. vi’pera, som finns från
Medelhavet till Nordsjön. Bägge arterna leva på
sandbotten och kunna med analfenan gräva ned
sig, så att endast ögonen synas. Från detta läge
fara de plötsligt upp för att anfalla räkor m.m.
Äggen äro pelagiska. Köttet av den större arten
är välsmakande. N.Rn.
Fjärås, socken i Fjäre hd i n. Halland och
församling i Fjärås och Förlanda pastorat i Fjäre
och Viske kontrakt av Göteborgs stift, mellan
Kungsbackafjorden, sjön Lygnern och
västgöta-gränsen; 151,36 km2, därav 129,86 land; 2,589 inv.
(1948; 20 inv. pr km2). F. är till större del
bergigt och i n.ö. skogrikt. Huvudbygden är på
kustslätten nedanför Lygnern och Fjärås bräcka.
Åkern utgör 29% av landarealen, skogsmarken
48%. Egendomar: Tjolöholm* och Duvehed.
Rossareds säteri med anor från 1300-talet tillhör
sedan 1940 Hushållningssällskapet. Omfattande
pepparrotsodling, stenindustri samt vid Sundsjöns
avlopp till Stensjön Ålgårda kraftverk. På
bräc-kan finns ett stort järnåldersgravfält med högar
och ett 100-tal resta stenar. Även
stenåldersbo-platser och bronsåldersgravar finnas i socknens
v. del. Den ursprungliga kyrkan var romansk
med skepp, kor och absid; till- och ombyggnader
gjordes på 1760-talet, och tornet uppfördes 1801.
Den vackra inredningen är till stor del från
1500—1600-talen. Kyrkan restaurerades 1937—38.
— Namnet är bildat till fjära, strandbädd, el. till
ett inbyggarnamn med betydelsen fjärebor (jfr
Fjäre härad), och ås, syftande på Fjärås bräcka
(se J. Sahlgren i ”Sv. turistfören:s årsskr.”, 1933,
sid. 215). Namnet skrevs 1357 Fiernaas, väl fel
för Fieruaas. P.;Er.
Fjärås bräcka, randdelta i Halland, se Lygnern.
Fjäs, se Fjös.
Fjätälven, vänsterbiflod till österdalälven,
upprinner i gränstrakterna mellan Dalarne och
Härjedalen och mynnar strax nedom Särna.
Vattenområde 900 km2.
Fjölner, nord, myt., se Fjolner.
Fjö’lsvinnsmal, litt., se Fjolsvinnsmal.
Fjörgyn, nord, myt., se Fjorgyn.
Fjös, liksom f ö j s, fjäs, f ä i s, f j u s, f ä g-
SU 9. — 897 —
29 — Red. avsl. 18/io 48.
g u s m.fl., dialektal form för fähus, stall-,
ladugårdsbyggnad.
F.k., förk. för Första kammaren.
FKG, förk. för Fria kristliga gymnasiströrelsen.
FKHS, förk. för Flygkrigshögskolan.
F-klarinett, mus., se Klarinett.
F-klav, mus., se Basklav.
FKO, förk. för Forskarnas kontaktorganisation.
FKPR, förk. för Föreningen för kvinnans
politiska rösträtt.
f.Kr. (f.), förk. för före Kristus och före
Kristi födelse.
FKS, förk. för Fria kristliga studentföreningen.
FKSL, förk. för Förbundet kristna seminarister
och lärare.
Fl., förk. för 1) florin (mynt), 2) lat. Flaccus och
Flamin’ius.
Fl (el. vanl. F), kemiskt tecken för (1 atom)
fluor.
Fla., förk. för Florida.
Flaccus (lat., eg. ”slokörad”), cognomen inom
flera romerska ätter, ss. Fulvius, Horatius,
Nor-banus, Valerius, Verrius.
Flach [flakk]. 1) Fredrik Christer Sigismund
(Sigge) F., militär, godsägare (1839—1921). Efter
att ha varit officer vid Skaraborgs reg. 1861—91,
förvärvade F. Prinshaga egendom i Skaraborgs
län. F. är mest känd för det banbrytande arbete
han nedlade på nötkreatursaveln och framför allt
för det förslag till premiering av nötboskap, som
han framlade för Skaraborgs läns
hushållningssällskap. Det premieringsreglemente, som antogs
av 1891 års riksdag, byggde på det s.k. flachska
systemet, vilket kom att spela en betydelsefull
roll för det fortsatta avelsarbetet inom landet.
F:s levande intresse för aktuella jordbruksfrågor
gjorde, att han blev starkt anlitad för en mångfald
allmänna uppdrag. Som erkänsla för sina insatser
valdes han till hedersled, av Lantbruksakad. Eo.
2) Axel Wilhelm F., den föreg:s syssling,
ämbetsman (1857—1920). Efter juridiska studier,
vilka på gr. av sjukdom måste uppges, ägnade
sig F. först åt
praktiskt jordbruk. 1890
startade han tidskr.
”Landtmannen”, för
vilken han tjänstgjorde
som huvudred, under
28 år. F. valdes 1892
till sekr. i Sveriges
ut-sädesförening, Svalöv,
blev 1896 sekr. i
Malmöhus läns
hushållningssällskap, 1900
kansliråd i det
nyupp-rättade Jordbruksdep.
och var från 1912
gene-raldir. i Lantbrukssty-
relsen. Vid den skandinaviska lantbrukskongressen
1897 var F. sekr. och 1914—17 medl. av
Livsmedelskommissionen, där han nedlade ett mycket
betydande arbete, särsk. på stödjandet av den inhemska
produktionen. Vid upprättandet av
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet
spelade F. en mycket framträdande roll och var till
sin död led. av dess styrelse. Han var vidare en
av initiativtagarna vid startandet av avelsföre-
— 898 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
