Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygvapnets kommandoexpedition - Flygvapnets radarskola - Flygvapnets reservofficersförbund - Flygvapnets signalskola - Flygvapnets tekniska skola - Flygvapnets underofficersskola (FUS) - Flygvapnets utbildningsanstalter - Flygverkstäder, Flygvapnets - Flygvikt - Flygväderlekstjänst - Flygvärdinna - Flygväsen - Flygödlor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FLYGVAPNETS RADARSKOLA
fann lämplig. I 1936 års försvarsordning beslöts,
att en F. med en regementsofficer ur flygvapnet
som chef skulle uppsättas. Med 1942 års
försvarsbeslut fastställdes, att en sammanslagning av
Lantförsvarets, Marinens och Flygvapnets
kommandoexpeditioner till en enda expedition skulle
verkställas inom fem år. En regementsofficer ur
flygvapnet skulle tjänstgöra på en under nämnda
expedition lydande flygsektion. 1945 års riksdag
beslöt, att denna sammanslagning skulle ske
fr.o.m. Vt s.å., efter vilken tid F. uppgick i
Försvarets kommandoexpedition. Hm.
Flygvapnets radarskola, Hägernäs (Stockholm),
började sin verksamhet V10 1947 F:s uppgift är
att utbilda radarobservatörer för bemanning av
markradarstationer, flygande personal för de
flyg-burna radarstationerna samt tekniker för
materie-lens skötsel och vård. Vid F. utföras dessutom
försök och prov för materielens utveckling m.m.
Befälet över F. utövas av regementsofficer ur
flygvapnet.
Flygvapnets reservofficersförbund, se Svenska
arméns och flygvapnets reservofficersförbund.
Flygvapnets signalskola, Viksäng (Västerås), har
till uppgift att meddela undervisning i fråga om
stabs- och flygförbandens teknik, taktiska
användning och utbildningsmetodik. F. omfattar
signalofficers- och signalskolor, olika
radiocertifikat-kurser m.m. Vid F. utföras därjämte försök
rörande signalmaterialens utveckling m.m. F. lyder
närmast under chefen för de centrala skolorna.
Flygvapnets tekniska skola, Viksäng (Västerås),
handhar utbildningen av flygvapnets tekniker till
flygplan-, vapen- och elektromästare. F. är 1- el.
2-årig. Vid F. är numera även viss
manskaps-utbildning för alla slag av tekniker förlagd. Som
chef tjänstgör en major ur flygvapnet, och F.
lyder närmast under chefen för flygvapnets
centrala skolor.
Flygvapnets underofficersskola, FUS, Viksäng
(Västerås), lyder närmast under chefen för de
centrala skolorna. Vid skolan sker f.n.
underofficersutbildning av alla kategorier. Småningom
kommer den att omfatta endast utbildning av
trupputbildare och signalister. F. är 2-årig.
Flygvapnets utbildningsanstalter, som lyda di-
rekt under chefen för flygvapnet, äro:
Flygkrigshögskolan, FKHS ...... Stockholm.
Flygkadettskolan, F 20......... Gamla Uppsala, Uppsala.
Krigsflygskolan, F 5 .......... Ljungbyhed.
Flygvapnets bomb- och skjutskola Kallax, Luleå, och
Stockholm.
Flygvapnets underofficersskola .... Viksäng, Västerås.
Flygvapnets tekniska skola..... Viksäng, Västerås.
Flygvapnets signalskola ....... Viksäng, Västerås.
Flygvapnets radarskola ........ Hägernäs, Stockholm.
Flygverkstäder, Flygvapnets, se
Flygvapnets centrala verkstäder.
Flygvikt är tomvikt + tillsatsvikt för ett
flygplan. Med tomvikt förstås härvid ett
flygplans vikt utan bränsle, besättning och lös
utrustning (bomber, radio etc.). Tillsatsvikt
är vikten av besättning, bränsle och lös
utrustning.
Flygväderlekstjänst, se Sveriges meteorologiska
och hydrologiska institut.
Flygvärdinna, eng. stewardess, kvinnlig
besättningsmedlem i trafikflygplan med uppgift att
servera måltider och på andra sätt sörja för
passagerarnas bekvämlighet. F. genomgår särskild
utbildning i språk, trafiklära, sjuk- och barnavård
samt psykologi och erhåller efter godkända prov
särskilt certifikat.
Flygväsen, allmän benämning på ett lands
såväl militära som civila tillgång på ballonger,
luftskepp och flygplan med tillhörande personal och
anläggningar.
Flygödlor, Pterosau’ria, en ordn. till flykt
anpassade, utdöda kräldjur, som levde under trias till
övre kritan. Deras kropp var naken, huvudet
utdraget i en näbbliknande nos, käkarna försedda
med spetsiga, snett framåt riktade tänder, vilka
sutto i tandhålor. Hos de yngre formerna
tillbakabildades tänderna, och käkarna voro sannolikt
hornbeklädda. Halsen var täml. lång, och huvudet
satt liksom hos fåglarna vinkelrätt mot densamma.
De främre extremiteterna voro omdanade till
vingar, som hade en karakteristisk byggnad.
Handen hade 4 fingrar; 5:e fingern var
tillbakabildad; de 3 första fingrarna voro korta,
klobeväp-nade samt tjänstgjorde, då djuren klättrade i träd
el. på klippor; den 4 fingern (ringfingern) var
oerhört starkt utvecklad, längre än över- och
underarmen samt uppbar huvudsakliga delen av vingen.
Från dess bakre kant, från kroppens sidor och
bakbenen samt mellan dessa och svansen var liksom
hos fladdermössen en tunn flyghud utspänd. De
bakre extremiteterna voro svaga och fotterna i
regel försedda med 5 klobeväpnade tår, av vilka
dock den 5:e hos en del former var mer el. mindre
rudimentär. — F. kunna uppdelas i två
under-ordn., vilka visserligen tagit sitt ursprung från
samma stamformer, i träd levande kräldjur, men
tidigt slogo in på skilda utvecklingsriktningar.
Flygödlan Rhamphorhynchus gemmingi. Skelett i
lito-grafisk skiffer från Solnhofen i Bayern.
— 1091 —
— 1092 ’—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
