Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fondbörs - Fondbörsauktion - Fond du Lac - Fondemission, gratisemission - Fonden för fiskerinäringens befrämjande - Fonden för friluftslivets främjande - Fonden för förslag till statsverket - Fonden för låneunderstöd - Fondera - Fonderad statsskuld - Fondhandlare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FONDHANDLARE
och en specialiserar sig på ett visst mindre antal
papper. När en broker skall förmedla en affär
för en kund, vänder han sig till en dealer. Denne
är skyldig nämna sin köp- och säljkurs på
papperet i fråga utan att brokern behöver angiva,
om han är köpare el. säljare el. vilken kvantitet
det rör sig om. När parterna, ev. efter
köpslående mellan brokern och flera dealers, kommit
överens, notera båda avslutet, och de sålunda
noterade kurserna läggas till grund för de
officiella kurserna. En dealer får icke ta courtage.
Han handlar helt som spekulant. På Londons f.
förekomma både kassa- och terminsaffärer, de
förra emellertid i ytterst ringa omfattning.
New Yorks f. kom till 1817. Den är
organiserad som en förening mellan börsmedlemmarna
och styres av en av dessa vald kommitté.
Affärerna ombesörjas liksom i London av brokers
och dealers. I mots. till i London
förekomma i New York övervägande kassaaffärer.
Förutom den officiella börsen, Stock Exchange, har
på gr. av affärernas volymansvällning liksom i
Paris uppkommit en från början inofficiell börs,
Curb Exchange, d.v.s. urspr. en gatubörs (jfr Curb).
Denna drives sedan 1921 efter ungefär samma
linjer som Stock Exchange. På Curb Exchange
handlas med andra papper än på Stock Exchange. För
att belysa f:s ekonomiska betydelse kan nämnas,
att marknadsvärdet av samtliga på New York Stock
Exchange noterade aktier i aug. 1948 uppgick till
c:a 70 milliarder $, d.v.s. efter dåv. kurs c:a 250
milliarder kr. [K.Bge]O.W.L.;O.L.
Fondbörsauktion, auktion på sådana
värdepapper, vilka på gr. av föreskrift i lag el. författning
el. särskilt avtal måste försäljas på offentlig
auktion. F. är alltså ej att förväxla med vanligt
fondbörsupprop. F. skall förrättas av börschefen
el. den han i sitt ställe därtill förordnar.
Kungörelse om f. skall genom börschefens försorg
utfärdas minst 3 dagar före auktionen. Fondpapper
får ej på f. utbjudas i större poster, än att
marknadsvärdet av varje post icke överstiger 20,000
kr. Fondpapper av olika slag el. fondpapper, som
av olika persöner anmälts till försäljning på
samma dag, få icke utbjudas i ett utrop. Vid inrop
skall V10 av den bjudna köpeskillingen erläggas
genast och återstoden före banktidens slut på andra
börsdagen efter f. Vid inköp av utmätta
fondpapper skall hela beloppet gäldas vid klubbslaget.
I auktionsavgift utgår en ersättning av 3°/oo av
försäljningssumman (för obligationer 2 °/oo). Denna
avgift ävensom kostnaden för f:s kungörelse och
för stämpel skola gäldas ur köpeskillingen för det
sålda fondpapperet. K.Bge.
Fond du Lac [fra. utt. fåo’ dy lakk’, eng.
fånn’ djo läkk’] (fra., sjöändan), stad i Wisconsin
i USA, vid sydändan av Winnebagosjön 90 km
n.n.v. om Milwaukee; 27,209 inv. (1940).
Järnvägsknut och stora järnvägsverkstäder.
Fondemission, gratisemission, utdelning
av aktier (gratisaktier) till ett bolags
delägare utan någon som helst motprestation. Genom
f. frånhändes bolaget ej något reellt värde, liksom
ej heller aktieägarna erhålla ökat aktievärde. Det
är näml, sparade vinstmedel, fonder (vilka ju
redan förut tillhöra aktieägarna), som omvandlas till
aktiekapital och därför måste motsvaras av
aktiebrev.
Fonden för fiskerinäringens befrämjande, se
Fis-kerifonden.
Fonden för friluftslivets främjande, se
Fritidsområde.
Fonden för förlag till statsverket, en titel i
riks-staten, som kom till användning i tilläggsstaten
för 1918, då därunder uppfördes anslag för
täckande av vissa förskott. Därefter förekom ej
rubriken förrän i riksstaten 1928/29, då Statens
ekonomiska relationer till
Luossavaara-Kiruna-vaara-bolaget reglerades över f. Under budgetåren
1933 till 1935 användes f. för uppförande av de
stora anslagen för arbetslöshetens bekämpande, 168
mkr 1933/34 och 226 mkr 1934/35. Rubriken
försvann 1935/36 men kom igen 1936/37 med 9 mkr,
då engångskostnaderna för försvaret fördes hit,
liksom för året 1937/38, då beloppet utgjorde 13
mkr, huvudsaki. dyl. engångskostnader. Under och
efter 2:a världskriget ha anslagen till
beredskaps-lagring förts på denna fond, liksom Statens
kostnader i samband med övertagandet av vägväsendet.
Sammanfattningsvis kan sägas, att hit föras anslag,
som visserligen betraktas som kapitalutgifter men
som ej kunna anses som i egentlig mening
rän-tabla el. där räntabiliteten i varje fall är
diskutabel. [A.VrJC.Wr.
Fonden för låneunderstöd, statlig utlåningsfond,
varifrån enl. riksdagens beslut lån utlämnas till
olika ändamål, ofta till barmhärtighets- och sociala
organisationer men även till stöd åt olika företag.
Belopp och räntefot variera starkt. Ofta äro lånen
räntefria och kunna i vissa fall betraktas mera som
anslag än som lån, enär återbetalning knappast
kan förutsättas. F. är uppdelad på delfonder,
förvaltade av resp. Statskontoret,
Egnahemsstyrelsen, Riksbanken och Riksgäldskontoret. 3%
1947 uppgick den totala behållningen till c:a
543 mkr. [A.VrlC.Wr.
Fonde’ra (jfr Fond), avsätta medel till en fond;
tidigare betecknade f. avsättning el. anvisning av
bestämd inkomst som säkerhet för räntebetalning
el. amortering av en skuld, och fortfarande
användes uttrycket för att beteckna, att ett lån göres
räntebärande efter viss plan för längre tid framåt.
Fonderad statsskuld, se Statslån.
Fondhandlare. Jämlikt gällande
fondstämpelför-ordning benämnas banker och fondmäklare ävensom
var och en, som i övrigt driver sådan rörelse med
fondpapper, att han på gr. därav måste anses
bok-föringsskyldig, för f. Sedan lagen om
fondkom-missionsrörelse tillkommit, äro numera de flesta
f. fondkommissionärer*. F. har att vid köp el.
försäljning av fondpapper upprätta en
avräknings-nota. Därest båda parterna äro f., tillkommer
skyldigheten säljaren. Avräkningsnotan skall
stäm-pelbeläggas på sätt i stämpelförordningen
närmare föreskrives. Stämpelavgiften utgår för aktier
med 30 öre pr 100 kr och för obligationer med
10 öre pr 100 kr och erlägges med hälften av
köparen och med hälften av säljaren, om affären
avslutas i kommission av fondkommissionär (se
Fondstämpel). Bank- och fondinspektionen utövar
tillsyn över att stämpelförordningen efterleves.
Underlåten el. oriktig stämpelbeläggning straffas med
— 1269 —
— 1270 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
