Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
II.
Byggmästar Bofink hade
sitt sommarnöje klart
just i går kväll — och var ej
det taklagsgillet rart?
Var ställningsspira virad
med löv och äppelblom,
och av kulörta lyktor
i dagg vad rikedom!
Det hurrades och speltes
av humlor och av bin.
Förfriskning flöt i strömmar
ur vårbäcks karaffin.
Först mäster själv sjöng visor,
och sen höll rotgeln i.
Och det bjöds fri förtjusning
åt vem som gick förbi.
Nu så föll den vita snö,
föll på björk och lindar.
Frusen är den klara sjö,
väntar vårens vindar.
Liten sparv,
fattig slarv,
ätit upp sitt sommararv.
Frusen är den klara sjö,
väntar vårens vindar.
Vid den röda stugans dörr
stod en liten flicka:
”Sparvelilla, kom som förr,
kom ett korn att picka!
Nu är jul
i vart skjul.
Sparvelilla, grå och ful,
sparvelilla, kom som förr,
kom ett korn att picka!”
Sparven flög till flickans fot,
flög på glada vingar:
”Gärna tar jag kornet mot,
kornet, som du bringar.
Gud skall än
löna den,
som är här de armas vän.
Gärna tar jag kornet mot,
kornet, som du bringar.”
Och bonden, han körde till furuskog.
Där såg han en kråka, som satt och gol.
Och bonden vart rädder och for hem igen:
”Aj, aj, mor, den kråkan, hon biter mej!”
Men gumman, hon satt vid sin spinnrock och spann:
”När såg du en kråka väl bita en man?”
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
