Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Och gubben, han spände sin båge för knä;
så sköt han den kråkan i högaste trä’.
Och kråkan, den förde han hem i sitt hus.
Av talgen så stöpte de femton pund ljus.
Och köttet de saltade neder i kar
förutom en surstek, som gömdes åt far.
Av skinnet så sydde de attan par skor
förutom de tofflor, som gjordes åt mor.
Med dunen de stoppade dynorna sju
och kuddar dessutom ett hundra och tu.
Av vingarna gjorde de solafjä’r,
som flickorna bruka i sommarvä’r.
Av näbben de reste en kyrkspira upp,
och huvudet blev till en kyrketornstupp.
Av skrovet de gjorde ett gångande skepp,
det största, som nånsin på Kattegatt geck.
I.
I skogens gömslen
har duvan skyggt
bland nyponsnåren
sitt näste byggt.
Men duvans unge
blir trött till sist
att ständigt vagga
på samma kvist.
Till flykt han trängta
sin vinge slå ...
Men ängsligt kuttrar
hans moder då:
”Dröj kvar i lugnet
blott än en dag,
ty klen är senan
och vingen svag!”
II.
Och vinden susar
i gran och tall,
med tånglukt mättad
från fjordens svall,
där måsen lägger
på kal granit
sitt öppna rede —
och sjön går vit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
